Pirtûkxane Pirtûkxane
Lêgerîn

Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!


Vebijêrkên Lêgerînê





Lêgerîna pêşketî      Kilaviya


Lêgerîn
Lêgerîna pêşketî
Pirtûkxane
Navên kurdî
Kronolojiya bûyeran
Çavkanî - Jêder
Çîrok
Berhevokên bikarhêner
Çalakî
Çawa lê bigerim?
Belavokên Kurdîpêdiya
Video
Sinifandin
Babeta têkilhev!
Tomarkirina babetê
Tomarkirina Babetê nû
Wêneyekê rêke
Rapirsî
Nêrîna we
Peywendî
Kurdîpîdiya pêdivî bi çi zaniyariyane!
Standard
Mercên Bikaranînê
Kalîteya babetê
Alav
Em kî ne
Arşîvnasên Kurdipedia
Gotarên li ser me!
Kurdîpîdiyayê bike di malperê xuda
Tomarkirin / Vemirandina îmêlî
Amarên mêhvana
Amara babetan
Wergêrê funta
Salname - Veguherîner
Kontrola rastnivîsê
Ziman û zaravayên malperan
Kilaviya
Girêdanên bikêrhatî
Berfirehkirina Kurdîpêdiya ji bo Google Chrome
Kurabiye
Ziman
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Hesabê min
Çûna jûr
Hevkarî û alîkarî
Şîfre ji bîr kir!
Lêgerîn Tomarkirina babetê Alav Ziman Hesabê min
Lêgerîna pêşketî
Pirtûkxane
Navên kurdî
Kronolojiya bûyeran
Çavkanî - Jêder
Çîrok
Berhevokên bikarhêner
Çalakî
Çawa lê bigerim?
Belavokên Kurdîpêdiya
Video
Sinifandin
Babeta têkilhev!
Tomarkirina Babetê nû
Wêneyekê rêke
Rapirsî
Nêrîna we
Peywendî
Kurdîpîdiya pêdivî bi çi zaniyariyane!
Standard
Mercên Bikaranînê
Kalîteya babetê
Em kî ne
Arşîvnasên Kurdipedia
Gotarên li ser me!
Kurdîpîdiyayê bike di malperê xuda
Tomarkirin / Vemirandina îmêlî
Amarên mêhvana
Amara babetan
Wergêrê funta
Salname - Veguherîner
Kontrola rastnivîsê
Ziman û zaravayên malperan
Kilaviya
Girêdanên bikêrhatî
Berfirehkirina Kurdîpêdiya ji bo Google Chrome
Kurabiye
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Çûna jûr
Hevkarî û alîkarî
Şîfre ji bîr kir!
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Em kî ne
 Babeta têkilhev!
 Mercên Bikaranînê
 Arşîvnasên Kurdipedia
 Nêrîna we
 Berhevokên bikarhêner
 Kronolojiya bûyeran
 Çalakî - Kurdipedia
 Alîkarî
Babetên nû
Pirtûkxane
ŞIVANÊ KURD Û KURDÊN ALAGOZ
22-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Derdê gel
22-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Têketina felsefeyê
12-06-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Cemal Nebez
12-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 43
11-06-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
11-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Felsefeya presokratîk
07-06-2024
Sara Kamela
Partî û rêxistin
Xoybûn
04-06-2024
Burhan Sönmez
Jiyaname
Şukrî Muhemmed Sekban
04-06-2024
Burhan Sönmez
Wêne û şirove
Pêşewa Qazî Mihemed, tevî çend serkirdeyên Komara Mahabadê, 1946
02-06-2024
Aras Hiso
Jimare
Babet 518,646
Wêne 104,746
Pirtûk PDF 19,288
Faylên peywendîdar 97,572
Video 1,398
Kurtelêkolîn
JI MEKANÊ SIRGÛNÎYÊ BER BI ...
Kurtelêkolîn
Yekemîn rasthatina min a bi...
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
Jiyaname
Cemal Nebez
Pirtûkxane
Derdê gel
Denied Language Rights, Kurds in Turkey Complain of Forced Assimilation
Kurdîpêdiya wergirtina agahdariyê hêsantir dike, Ji ber vê yekê mîlyonek agahdarî li ser telefonên we yên destan tomar kir!
Pol, Kom: Kurtelêkolîn | Zimanê babetî: English
Par-kirin
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Nirxandina Gotarê
Bêkêmasî
Gelek başe
Navîn
Xirap nîne
Xirap
Li Koleksîyana min zêde bike
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Dîroka babetê
Metadata
RSS
Li googlê li wêneyan girêdayî bigere!
Li ser babeta hilbijartî li Google bigerin!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

Supporters of Pro-Kurdish Peoples’ Democratic Party (HDP)

Supporters of Pro-Kurdish Peoples’ Democratic Party (HDP)
Ömer Faruk Gergerlioğlu
An earlier policy of improving language rights for Kurds in Turkey under Recep Tayyip Erdogan has fallen by the wayside.
When Turkey’s health minister, Fahrettin Koca, announced in September that online medical prescriptions would be available not just in Turkish but in English, Arabic, Russian, French and German, it was the glaring absence of Kurdish that critics of the government leapt on.
Kurds are the second largest ethnic group in Turkey after Turks, speaking an Indo-European language of at least 25 million people scattered across Turkey, Iraq, Syria and Iran, and in diaspora communities around the world.
Yet in the century since the founding of the modern Turkish republic, the right of Kurds to speak Kurdish has never been recognised.
“Discrimination against the presence of Kurds and widespread and systematic obstructions and practices against the use of the Kurdish language in public spaces are also evident in the decision taken regarding the E-Prescription system,” the Diyarbakir Bar Association in southeastern Turkey said in a statement following Koca’s announcement.
Noting the fact that Koca himself is a Kurd from Erdogan’s own Justice and Development Party, AKP, Kurdish journalist Maaz Ibrahimoglu asked: “Do Kurds not get sick? Do they not take medicine?”
For Ibrahimoglu, Turkey’s refusal to recognise Kurdish and allow its use in schools and public life reflects a policy of assimilation.
“If the state ends the Kurdish language it will also assimilate the Kurds,” he told BIRN. “Today there are millions of Kurds who claim to be Kurdish but do not speak Kurdish.”
Policy of ‘assimilation’
The true number of Kurds in Turkey is not known given that the Turkish constitution forbids the collecting of data on ethnicity.
Estimates vary between 10 and 30 million out of Turkey’s total population of 85 million.
Kurds dominate in Turkey’s eastern and southeastern province, but more than half of the Kurdish population today lives in more developed cities of western Turkey having migrated in search of work.
Article 3 of the Turkish constitution states unequivocally: “The Turkish State, with its territory and nation, is an indivisible entity. Its language is Turkish.”
Omer Faruk Gergerlioglu, a rights activist and MP with the pro-Kurdish Green Left Party, said Kurdish has been the victim of a policy of “Turkification” for almost a century.
“The recent prescription decision is only part of this,” Gergerlioglu told BIRN. “Kurds cannot have education, health service or religious service in their own language. Without this, the younger generation in particular tend to forget their mother tongue”.
Fevzi Bulgan, general coordinator of the Diyarbakir-based Kurdish Language Movement, HEZKURD, agreed that everything begins with language.
“The biggest problem of Kurds is assimilation,” he said. “Half of the Kurds have migrated to the West [of Turkey] and they are moving away and forgetting their culture and language.”
For a language to survive, Bulgan said, it must be used in learning.
“If a language is used to learn something, it has meaning; just being a spoken language is not enough,” he said. “The government should switch to Kurdish education step by step but first and foremost education in primary schools should be in the mother tongue.”
Ibrahimoglu noted the fact that in Greek and Armenian schools in Turkey, teaching occurs in Greek and Armenian, a right enshrined in the Lausanne Treaty of 1923 that ended the Turkish War of Independence and granted certain rights to non-Muslim groups. No Muslim minority groups – Kurds, Arabs, Bosniaks or Albanians – enjoy such rights.
Schoolchildren can choose to take Kurdish classes, but Ibrahimoglu said the state “prioritises other optional courses such as Religious Culture and the Quran”, so fewer students choose Kurdish. According to Ibrahimoglu, a little over 20,000 children chose to take Kurdish in the 2021-22 academic year.
Erdogan backtracks from ‘revolutionary’ change
While Kurdish is suppressed, Gergerlioglu pointed out that German or Russian tourists are provided with translators in Turkish hospitals, “even where Kurds constitute the majority. But there is no service in the Kurdish language”.
“In touristic areas or in major cities, Imams deliver their sermons in other languages too but not in Kurdish. Therefore, Kurds righteously say that they do not have same rights even as tourists, even though they are citizens of this country. This is shameful.”
It wasn’t always like this.
In the early 2010s, after a first decade in power, President Recep Tayyip Erdogan took some steps to build bridges with the Kurds, a policy that Bulgan in Diyarbakir called “revolutionary”.
That was when the government proposed Kurdish become an optional course in schools; Kurdish-language public TV channels opened, street signs were translated into Kurdish in eastern and southeastern Turkey and new academic programmes began to train Kurdish language teachers.
But the subsequent political alliances Erdogan formed with Turkish nationalists and the failure of Kurdish parties to present new initiatives meant the policy was quickly forgotten.
Erdogan’s ruling AKP “has taken many positive steps with regards the Kurdish language,” said Ibrahimoglu, but since the inauguration of a presidential system in 2018, concentrating power in the hands of the increasingly autocratic Erdogan, “Kurdish language began to decline in every sphere”.
“For instance, libraries with Kurdish names were closed. Kurdish signs in cities where Kurds constitute the majority were taken down.”
Kurdish-language broadcasters and newspapers are suffered too from a general crackdown on media freedom under Erdogan since a failed 2016 coup attempt.
“Currently, the only newspaper publishing in Kurdish in Turkey is Xwebun,” said Ibrahimoglu. “The reporters and editors of this newspaper are constantly dealing with imprisonment and detention. In addition, there is [public broadcaster] TRT KURD but there government propaganda is generally made in Kurdish.”
Even in parliament, Kurdish MPs are forbidden from speaking Kurdish. If they do, they are muted by the parliament speaker, while the records of the session identify the language as ‘X’.
Bulgan said that Kurds would not give up.
“Kurds are a constituent people of this country,” he said. “We are aiming to get status of a constituent people’s language and education in the mother tongue. As a start, our proposal is to make Kurdish language compulsory for at least two hours a week in primary, secondary and high schools.”
“We are starting with Kurdish, but other living languages of Turkey such as Bosnian, Albanian or Laz should have the same rights. These languages should be accepted as constituent peoples’ languages.[1]
Ev babet bi zimana (English) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
This item has been written in (English) language, click on icon to open the item in the original language!
Ev babet 58,002 car hatiye dîtin
Haştag
Çavkanî - Jêder
[1] Mallper | English | omerfarukgergerlioglu.com 06-11-2023
Gotarên Girêdayî: 3
Pol, Kom: Kurtelêkolîn
Zimanê babetî: English
Dîroka weşanê: 06-11-2023 (1 Sal)
Cureya Weşanê: Born-digital
Kategorîya Naverokê: Ramiyarî
Kategorîya Naverokê: Doza Kurd
Partî: HDP
Welat- Herêm: Tirkiya
Welat- Herêm: Bakûrê Kurdistan
Ziman - Şêwezar: Înglîzî
Meta daneya teknîkî
Kalîteya babetê: 99%
99%
Ev babet ji aliyê: ( Hejar Kamela ) li: 27-01-2024 hatiye tomarkirin
Ev gotar ji hêla ( Ziryan Serçinarî ) ve li ser 29-01-2024 hate nirxandin û weşandin
Ev gotar vê dawiyê ji hêla ( Hejar Kamela ) ve li ser 27-01-2024 hate nûve kirin
Navnîşana babetê
Ev babet li gorî Standardya Kurdîpêdiya bi dawî nebûye, pêwîstiya babetê bi lêvegereke dariştinî û rêzimanî heye!
Ev babet 58,002 car hatiye dîtin
Pelên pêvekirî - Versiyon
Cûre Versiyon Navê afirîner
Dosya wêneyê 1.0.1185 KB 27-01-2024 Hejar KamelaH.K.
Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Jiyaname
Ferhad Merdê
Pirtûkxane
Derdê gel
Jiyaname
RONÎ WAR
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
Kurtelêkolîn
JI MEKANÊ SIRGÛNÎYÊ BER BI CIHÊ NASNAMEYÊ VE: TEMSÎLÊN WÊJEYÎ YÊN BAJARÊ AMEDÊ DI WÊJEYA KURDÎ YA NÛJEN DE
Pirtûkxane
Felsefeya presokratîk
Wêne û şirove
Serokên çend eşîrên kurdan, 1898
Kurtelêkolîn
Hevberkirina şaş a du kesayetiyên Kurd di pirtûka Jinên Navdar ên Kurd de
Pirtûkxane
ŞIVANÊ KURD Û KURDÊN ALAGOZ
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
Cihên arkeolojîk
Kereftû
Jiyaname
Elî Îlmî Fanîzade
Kurtelêkolîn
Wergêra mirovê Kurd an wergêra dirûşma Kurdî
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
Jiyaname
Dîlan Yeşilgöz-Zegerius
Wêne û şirove
Kurdên gundê Meydan Ekbezê, Çiyayê Kurmênc- Efrînê
Jiyaname
İbrahim Güçlü
Cihên arkeolojîk
Mezarê Padîşehê Kurd ê Mîdî (Kî Xosraw- Kawa) 632-585 BZ
Cihên arkeolojîk
Dalamper
Jiyaname
AYNUR ARAS
Kurtelêkolîn
Yekemîn rasthatina min a bi Bedîuzzeman û şopînerên wî re
Wêne û şirove
Bav û diya nivîskar: Wezîrê Eşo, Tbîlîsî 1930
Jiyaname
KUBRA XUDO
Cihên arkeolojîk
Temteman
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 43
Wêne û şirove
Ji xanên bajarê Silêmaniyê
Jiyaname
Kerim Avşar
Cihên arkeolojîk
Qoşliyê
Pirtûkxane
Têketina felsefeyê
Kurtelêkolîn
Encamnameya Hefteya Wêjeyî ya sala 2024 an li bajarî Dêrikê

Rast
Kurtelêkolîn
JI MEKANÊ SIRGÛNÎYÊ BER BI CIHÊ NASNAMEYÊ VE: TEMSÎLÊN WÊJEYÎ YÊN BAJARÊ AMEDÊ DI WÊJEYA KURDÎ YA NÛJEN DE
30-05-2024
Sara Kamela
JI MEKANÊ SIRGÛNÎYÊ BER BI CIHÊ NASNAMEYÊ VE: TEMSÎLÊN WÊJEYÎ YÊN BAJARÊ AMEDÊ DI WÊJEYA KURDÎ YA NÛJEN DE
Kurtelêkolîn
Yekemîn rasthatina min a bi Bedîuzzeman û şopînerên wî re
01-06-2024
Sara Kamela
Yekemîn rasthatina min a bi Bedîuzzeman û şopînerên wî re
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
11-06-2024
Burhan Sönmez
Şermîn Cemîloxlu
Jiyaname
Cemal Nebez
12-06-2024
Burhan Sönmez
Cemal Nebez
Pirtûkxane
Derdê gel
22-06-2024
Burhan Sönmez
Derdê gel
Babetên nû
Pirtûkxane
ŞIVANÊ KURD Û KURDÊN ALAGOZ
22-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Derdê gel
22-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Têketina felsefeyê
12-06-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Cemal Nebez
12-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 43
11-06-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
11-06-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Felsefeya presokratîk
07-06-2024
Sara Kamela
Partî û rêxistin
Xoybûn
04-06-2024
Burhan Sönmez
Jiyaname
Şukrî Muhemmed Sekban
04-06-2024
Burhan Sönmez
Wêne û şirove
Pêşewa Qazî Mihemed, tevî çend serkirdeyên Komara Mahabadê, 1946
02-06-2024
Aras Hiso
Jimare
Babet 518,646
Wêne 104,746
Pirtûk PDF 19,288
Faylên peywendîdar 97,572
Video 1,398
Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Jiyaname
Ferhad Merdê
Pirtûkxane
Derdê gel
Jiyaname
RONÎ WAR
Jiyaname
Şermîn Cemîloxlu
Kurtelêkolîn
JI MEKANÊ SIRGÛNÎYÊ BER BI CIHÊ NASNAMEYÊ VE: TEMSÎLÊN WÊJEYÎ YÊN BAJARÊ AMEDÊ DI WÊJEYA KURDÎ YA NÛJEN DE
Pirtûkxane
Felsefeya presokratîk
Wêne û şirove
Serokên çend eşîrên kurdan, 1898
Kurtelêkolîn
Hevberkirina şaş a du kesayetiyên Kurd di pirtûka Jinên Navdar ên Kurd de
Pirtûkxane
ŞIVANÊ KURD Û KURDÊN ALAGOZ
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
Cihên arkeolojîk
Kereftû
Jiyaname
Elî Îlmî Fanîzade
Kurtelêkolîn
Wergêra mirovê Kurd an wergêra dirûşma Kurdî
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
Jiyaname
Dîlan Yeşilgöz-Zegerius
Wêne û şirove
Kurdên gundê Meydan Ekbezê, Çiyayê Kurmênc- Efrînê
Jiyaname
İbrahim Güçlü
Cihên arkeolojîk
Mezarê Padîşehê Kurd ê Mîdî (Kî Xosraw- Kawa) 632-585 BZ
Cihên arkeolojîk
Dalamper
Jiyaname
AYNUR ARAS
Kurtelêkolîn
Yekemîn rasthatina min a bi Bedîuzzeman û şopînerên wî re
Wêne û şirove
Bav û diya nivîskar: Wezîrê Eşo, Tbîlîsî 1930
Jiyaname
KUBRA XUDO
Cihên arkeolojîk
Temteman
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 43
Wêne û şirove
Ji xanên bajarê Silêmaniyê
Jiyaname
Kerim Avşar
Cihên arkeolojîk
Qoşliyê
Pirtûkxane
Têketina felsefeyê
Kurtelêkolîn
Encamnameya Hefteya Wêjeyî ya sala 2024 an li bajarî Dêrikê
Dosya
Navên Kurdî - Zayend - Nêr Pend û gotin - Welat- Herêm - Bakûrê Kurdistan Peyv & Hevok - Welat- Herêm - Bakûrê Kurdistan Pend û gotin - Welat- Herêm - Rojawa Kurdistan Peyv & Hevok - Welat- Herêm - Rojawa Kurdistan Kurtelêkolîn - Welat- Herêm - Kurdistan Kurtelêkolîn - Cureya belgeyê - Zimanî yekem Kurtelêkolîn - Kategorîya Naverokê - Dîrok Kurtelêkolîn - Kategorîya Naverokê - Enfal, Helebçe, Şengal û Cinosayd a Kurd Kurtelêkolîn - Kategorîya Naverokê - Gotar & Hevpeyvîn

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.58
| Peywendî | CSS3 | HTML5

| Dema çêkirina rûpelê: 1.25 çirke!