Pirtûkxane Pirtûkxane
Lêgerîn

Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!


Vebijêrkên Lêgerînê





Lêgerîna pêşketî      Kilaviya


Lêgerîn
Lêgerîna pêşketî
Pirtûkxane
Navên kurdî
Kronolojiya bûyeran
Çavkanî - Jêder
Çîrok
Berhevokên bikarhêner
Çalakî
Çawa lê bigerim?
Belavokên Kurdîpêdiya
Video
Sinifandin
Babeta têkilhev!
Tomarkirina babetê
Tomarkirina Babetê nû
Wêneyekê rêke
Rapirsî
Nêrîna we
Peywendî
Kurdîpîdiya pêdivî bi çi zaniyariyane!
Standard
Mercên Bikaranînê
Kalîteya babetê
Alav
Em kî ne
Arşîvnasên Kurdipedia
Gotarên li ser me!
Kurdîpîdiyayê bike di malperê xuda
Tomarkirin / Vemirandina îmêlî
Amarên mêhvana
Amara babetan
Wergêrê funta
Salname - Veguherîner
Kontrola rastnivîsê
Ziman û zaravayên malperan
Kilaviya
Girêdanên bikêrhatî
Berfirehkirina Kurdîpêdiya ji bo Google Chrome
Kurabiye
Ziman
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Hesabê min
Çûna jûr
Hevkarî û alîkarî
Şîfre ji bîr kir!
Lêgerîn Tomarkirina babetê Alav Ziman Hesabê min
Lêgerîna pêşketî
Pirtûkxane
Navên kurdî
Kronolojiya bûyeran
Çavkanî - Jêder
Çîrok
Berhevokên bikarhêner
Çalakî
Çawa lê bigerim?
Belavokên Kurdîpêdiya
Video
Sinifandin
Babeta têkilhev!
Tomarkirina Babetê nû
Wêneyekê rêke
Rapirsî
Nêrîna we
Peywendî
Kurdîpîdiya pêdivî bi çi zaniyariyane!
Standard
Mercên Bikaranînê
Kalîteya babetê
Em kî ne
Arşîvnasên Kurdipedia
Gotarên li ser me!
Kurdîpîdiyayê bike di malperê xuda
Tomarkirin / Vemirandina îmêlî
Amarên mêhvana
Amara babetan
Wergêrê funta
Salname - Veguherîner
Kontrola rastnivîsê
Ziman û zaravayên malperan
Kilaviya
Girêdanên bikêrhatî
Berfirehkirina Kurdîpêdiya ji bo Google Chrome
Kurabiye
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Çûna jûr
Hevkarî û alîkarî
Şîfre ji bîr kir!
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Em kî ne
 Babeta têkilhev!
 Mercên Bikaranînê
 Arşîvnasên Kurdipedia
 Nêrîna we
 Berhevokên bikarhêner
 Kronolojiya bûyeran
 Çalakî - Kurdipedia
 Alîkarî
Babetên nû
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
19-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Lenînîsm
15-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Felsefeya marks
15-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 41
07-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
ZÎMANÊ DUYEM
01-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
6 STÛNÊN ZIMAN Û ZIMANNASIYA KURDÎ
01-05-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Felsefekirin û zarok
29-04-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Di ziman de xêv û hevoksazî
28-04-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Şekroyê Xudo Mihoyî
26-04-2024
Burhan Sönmez
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
26-04-2024
Burhan Sönmez
Jimare
Babet 518,997
Wêne 106,684
Pirtûk PDF 19,298
Faylên peywendîdar 97,308
Video 1,392
Pirtûkxane
Di ziman de xêv û morfolojî
Kurtelêkolîn
Xişr û bedewiyên jinên Kurd...
Pirtûkxane
Lenînîsm
Kurtelêkolîn
RÊBERA HÎNKIRINA KURDÎ
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
The violence in Kurdistan is direct consequence of Lausanne Treaty
Hûnê bi rêya Kurdîpêdiya bizanin; kî!, li ku û çi heye!
Pol, Kom: Kurtelêkolîn | Zimanê babetî: English
Par-kirin
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Nirxandina Gotarê
Bêkêmasî
Gelek başe
Navîn
Xirap nîne
Xirap
Li Koleksîyana min zêde bike
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Dîroka babetê
Metadata
RSS
Li googlê li wêneyan girêdayî bigere!
Li ser babeta hilbijartî li Google bigerin!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0
Hawraz Kurdistani
Kurdish issue in Middle East is one of the ambiguous issue of the region, which has direct and indirect affect of International and regional peace process.
Through the history Kurds enjoyed some kind of self determination, in forms of tribalism ruling or confederation system. However, after the First World War Kurds were offered their rights of self determination under the treaty of Severs 1920, Section 62, which confers evidently right of autonomy to the Kurds and states that “local autonomy for the predominantly Kurdish areas lying east of the Euphrates, south of the southern boundary of Armenia as it may be hereafter determined, and north of the frontier of Turkey with Syria and Mesopotamia, as defined in Article 27, II (2) and (3)”.
Although allied and associated powers were on point of view to recognize Kurdish autonomy, all individual, collective rights of Kurdish people, such as identity, language, culture, political and economic rights were abolished by subsequent Treaty “Lausanne” in 1923.
Severs treaty was ratified and signed between allies in order to exploit Kurdish autonomy as a force to coerce turkey to recognize Musil province as part of Iraqis sovereign territory. Once Turkey agreed to the allies’ request, Sevres treaty was repealed, and was substituted by Lausanne Treaty.
It is very important to notice the purpose behind the Lausanne treaty and why divided Kurds into four different parts, Iran, Turkey, Iraq and Syria.
At that time western countries had their own colonial policies, and they were pursuing them systematically. Middle East contains 60% of world’s energy, particularly in Iran and Iraq. Turkey was also constructively important to be exploited against Communism.
Allies were of knowledge that the Kurds will resist the treaty, and struggle to gain their own legitimate basic rights, independency, self determination, identity, and national flag. Therefore, violence in Middle East was pre-planned by the allies in 1923; in order to utilize it in circumstances were the central governments disobey western foreign policies or in situations where Western believe or think that their national interest in Middle East is in danger.
Periodically Kurdish national struggle was exploited by Westerners against central governments, for instance, during 1970th Kurdish uprising in Southern Kurdistan (Iraq), USA and some other Western states supported Kurdish struggle logistically and financially and politically in order to pressurize Saddam to reconcile with the Shah of Iran over Shat-Al-Arab disputes.
As a result of the provision of support to the Kurdish movement, Saddam was compelled to sign Algeria treaty, which contains certain articles with regards to the Kurdish struggle in all the neighbouring countries.
When US government and Iranian regime imposed their terms on Saddam in 1975, immediately US and Western states withdraw and postponed all their supports to the Kurdish movement, which resulted to the elimination of the movement, and Saddam slaughtered thousands of the Kurdish civilians.
Western states are one of the factors which do not want Kurdish issue to be solved concretely, because democratization of the Middle East limits US and EUs influence and national interest.
Turkey since its existence committed genocide against Kurds and Armenians, but Western countries chose to be silent, and not to provoke Turkish fascist’s rulers. Thousands of Kurdish villages were burnt down, and dozens of Kurdish civilians were buried alive by the Turks but West turned sightless.
Western States never constructively condemned Turkey for the crimes constantly committed against Kurdish people. Because Turkey every time threatened west, and was saying that, if, do not remain quit, Turkey will join the second school, USSR at that time, but, currently it says that it will join, North Korea, China and Russia.
However, Western countries were capable to exploit Kurdish struggle directly and indirectly for decades. As a result of super powers double standard politics, Kurdish new generation have been erudite how to pursue Kurdish aims, and how to establish themselves in order not to be used by super powers.
After the foundation of Kurdistan Worker party (PKK) by Kurdish national leader Abdullah Ocalan, a new epoch of Kurdish politics was emerged, which unreservedly differs from previous Kurdish traditional movement?
PKK re-defined Kurdish personality on the basis of its real history, culture, Social structure, politics, economic, Kurdish role in the process of civilization in Mesopotamia and invention of agriculture, etc.
Western states concerned about the PKKs movement, and considered its ideology against themselves and Lausanne Treaty ambitions. Therefore, provided all logistic, financial and political supports to Turkey in order to crack down Kurdish movement in Northern Kurdistan, but, fortunately all the efforts were useless, and PKK became more popular and stronger with in Kurdish nation.
As soon as US and Western states realized that the PKK differs in notion and nature with other Kurdish traditional movements, and it is in exploitable movement, designated PKK as a terrorist in order to compel it to follow their policies.
It is important to notice that each time when Turkey and PKK attempt to pursue peaceful method to solve Kurdish issue, Western countries and Iran Unite and cooperate with each other aiming to destroy the negotiation.
Banning Roj Tv by Danish government is ingredient of that cooperation and conspiracy against Kurds. It is a sign to Turkey to postpone its negotiation with Kurdish national leader and PKK. Indirectly encouraging Turkey to commit crimes against Kurds. Danish government in its statement claimed that Roj Tv inciting terrorism activities in Turkey, oke. But what about Islamic Press Tv in London, which encourages hatred against Jewish people and incites anti-Semitism. Publicly publishes Iranian officials’ statement in respect of destruction of Israel.
Danish statements are artificial and base less, banning Roj Tv have no connection to what Dansih government claimed, it is part of the cultural genocide, which Denmark publicly expresses its willing to support Turkey to commit further genocide against Kurds.
Kurds today have their own system and ideology, thus, ban of Roj Tv does not mean the end of the world, because Kurdish people in Diaspora will re-open new channel may be on the same day, when Roj Tv will be banned.[1]
Ev babet bi zimana (English) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
This item has been written in (English) language, click on icon to open the item in the original language!
Ev babet 1,460 car hatiye dîtin
Haştag
Çavkanî - Jêder
[1] Mallper | English | rojhelat.info
Gotarên Girêdayî: 23
Kurtelêkolîn
Pirtûkxane
Pol, Kom: Kurtelêkolîn
Zimanê babetî: English
Cureya Weşanê: Born-digital
Kategorîya Naverokê: Rexneya Siyasî
Kategorîya Naverokê: Doza Kurd
Welat- Herêm: Kurdistan
Ziman - Şêwezar: Înglîzî
Meta daneya teknîkî
Kalîteya babetê: 82%
82%
Ev babet ji aliyê: ( Hejar Kamela ) li: 20-04-2023 hatiye tomarkirin
Ev gotar ji hêla ( Ziryan Serçinarî ) ve li ser 24-04-2023 hate nirxandin û weşandin
Ev gotar vê dawiyê ji hêla ( Ziryan Serçinarî ) ve li ser 24-04-2023 hate nûve kirin
Navnîşana babetê
Ev babet li gorî Standardya Kurdîpêdiya bi dawî nebûye, pêwîstiya babetê bi lêvegereke dariştinî û rêzimanî heye!
Ev babet 1,460 car hatiye dîtin
Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
Kurtelêkolîn
Gelo pirsa Kurd, pirsek navdewletiye?
Kurtelêkolîn
RÊBERA HÎNKIRINA KURDÎ
Kurtelêkolîn
Mezopotamya û şaristaniyetek bo hemû mirovahiyê
Wêne û şirove
Kurdên gundê Meydan Ekbezê, Çiyayê Kurmênc- Efrînê
Pirtûkxane
ZÎMANÊ DUYEM
Wêne û şirove
Ev wêne di sala 1973 an de li Qelqeliyê ya ser bi Wanê ve kişandiye
Pirtûkxane
Felsefeya marks
Jiyaname
RONÎ WAR
Jiyaname
Necat Baysal
Jiyaname
Viyan hesen
Kurtelêkolîn
Xebateke kesk di rêya Kurdistanê de Êko-nasyonalîzma Şerîf Bacwer û hevalên wî
Jiyaname
Kerim Avşar
Cihên arkeolojîk
Temteman
Cihên arkeolojîk
Mezarê Padîşehê Kurd ê Mîdî (Kî Xosraw- Kawa) 632-585 BZ
Pirtûkxane
Lenînîsm
Jiyaname
Dîlan Yeşilgöz-Zegerius
Jiyaname
KUBRA XUDO
Kurtelêkolîn
Pirên pêwendiya di navbera Başûr û Rojhilat û nebûna baweriyê
Cihên arkeolojîk
Qoşliyê
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 41
Jiyaname
İbrahim Güçlü
Jiyaname
Elî Îlmî Fanîzade
Cihên arkeolojîk
Dalamper
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
Wêne û şirove
Ji xanên bajarê Silêmaniyê
Jiyaname
AYNUR ARAS
Wêne û şirove
Bav û diya nivîskar: Wezîrê Eşo, Tbîlîsî 1930
Pirtûkxane
6 STÛNÊN ZIMAN Û ZIMANNASIYA KURDÎ
Cihên arkeolojîk
Kereftû

Rast
Pirtûkxane
Di ziman de xêv û morfolojî
15-04-2024
Sara Kamela
Di ziman de xêv û morfolojî
Kurtelêkolîn
Xişr û bedewiyên jinên Kurd li ber çavên geştyarên bîhanî
05-05-2024
Aras Hiso
Xişr û bedewiyên jinên Kurd li ber çavên geştyarên bîhanî
Pirtûkxane
Lenînîsm
15-05-2024
Sara Kamela
Lenînîsm
Kurtelêkolîn
RÊBERA HÎNKIRINA KURDÎ
19-05-2024
Sara Kamela
RÊBERA HÎNKIRINA KURDÎ
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
19-05-2024
Sara Kamela
MEDRESEYA QUBAHAN
Babetên nû
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
19-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Lenînîsm
15-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Felsefeya marks
15-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 41
07-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
ZÎMANÊ DUYEM
01-05-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
6 STÛNÊN ZIMAN Û ZIMANNASIYA KURDÎ
01-05-2024
Burhan Sönmez
Pirtûkxane
Felsefekirin û zarok
29-04-2024
Sara Kamela
Pirtûkxane
Di ziman de xêv û hevoksazî
28-04-2024
Sara Kamela
Jiyaname
Şekroyê Xudo Mihoyî
26-04-2024
Burhan Sönmez
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
26-04-2024
Burhan Sönmez
Jimare
Babet 518,997
Wêne 106,684
Pirtûk PDF 19,298
Faylên peywendîdar 97,308
Video 1,392
Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Jiyaname
Firîca Hecî Cewarî
Kurtelêkolîn
Gelo pirsa Kurd, pirsek navdewletiye?
Kurtelêkolîn
RÊBERA HÎNKIRINA KURDÎ
Kurtelêkolîn
Mezopotamya û şaristaniyetek bo hemû mirovahiyê
Wêne û şirove
Kurdên gundê Meydan Ekbezê, Çiyayê Kurmênc- Efrînê
Pirtûkxane
ZÎMANÊ DUYEM
Wêne û şirove
Ev wêne di sala 1973 an de li Qelqeliyê ya ser bi Wanê ve kişandiye
Pirtûkxane
Felsefeya marks
Jiyaname
RONÎ WAR
Jiyaname
Necat Baysal
Jiyaname
Viyan hesen
Kurtelêkolîn
Xebateke kesk di rêya Kurdistanê de Êko-nasyonalîzma Şerîf Bacwer û hevalên wî
Jiyaname
Kerim Avşar
Cihên arkeolojîk
Temteman
Cihên arkeolojîk
Mezarê Padîşehê Kurd ê Mîdî (Kî Xosraw- Kawa) 632-585 BZ
Pirtûkxane
Lenînîsm
Jiyaname
Dîlan Yeşilgöz-Zegerius
Jiyaname
KUBRA XUDO
Kurtelêkolîn
Pirên pêwendiya di navbera Başûr û Rojhilat û nebûna baweriyê
Cihên arkeolojîk
Qoşliyê
Pirtûkxane
NÎQAŞÊN FELSEFEYÊ 41
Jiyaname
İbrahim Güçlü
Jiyaname
Elî Îlmî Fanîzade
Cihên arkeolojîk
Dalamper
Wêne û şirove
MEDRESEYA QUBAHAN
Wêne û şirove
Ji xanên bajarê Silêmaniyê
Jiyaname
AYNUR ARAS
Wêne û şirove
Bav û diya nivîskar: Wezîrê Eşo, Tbîlîsî 1930
Pirtûkxane
6 STÛNÊN ZIMAN Û ZIMANNASIYA KURDÎ
Cihên arkeolojîk
Kereftû

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Peywendî | CSS3 | HTML5

| Dema çêkirina rûpelê: 0.515 çirke!