Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,075
Bilder 106,677
Böcker 19,299
Relaterade filer 97,293
Video 1,392
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
من الدولة الدينية الى الدولة المدنية
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

مؤيد عبد الستار

مؤيد عبد الستار
من الدولة الدينية الى الدولة المدنية
د. #مؤيد عبد الستار#

هو عنوان دراسة مفصلة تتناول نشوء الدولة في بلاد الرافدين يتتبع فيها الدكتور مزهر الخفاجي الخطوات الاولى للنظم والقوانين التي انبثقت من حاجة اولى التجمعات البشرية لها في قرى ومدن سومر وبلاد ما بين النهرين . فحاجة القرى الى الامن والاستقرار كي تنهض بمهام الزراعة والري جعلها تعنى باسوار القرية ، ويبين ان اولى الاسوار التي لدينا آثارها تقع قرب سامراء( من أقدم الاسوار التي تم الكشف عنها في بلاد وادي الرافدين لحد الان هو السور الذي يحيط بالمدينة النواة في موقع تل الصوان - في سامراء - ) ص 28
ويشير المؤلف الى ان الدولة الرافدينية تشكلت أول الامر من مجموع دويلات المدن. فاجتماع عدة مدن وقرى أساس نشوء المجتمع السياسي وهو ما اصطلح عليه ( دولة المدينة ( City state.
وبسبب النزاعات المستمرة بين الدويلات السومرية أعطى السكان صلاحيات واسعة للحاكم فهو الكاهن و الحاكم الدنيوي وقائد الجيش .ص 32
أما عن مفهوم الديمقراطية في بلاد الرافدين فيخصص فصلا بعنوان مفهوم الديمقراطية البدائية في دولة المدينة الرافدينية يعزو فيه نشوء هذا النمط من الادارة الى الحاجة الى ادارة توزيع مياه الري الذي اقتضى وجود مؤسسات ادارية لتنظيمها .
بعد دراسىة الدولة القديمة في العراق يتناول الباحث الدولة المصرية القديمة ويفصل في دراستها ويخصص مبحثا من الفصل الثاني لدراسة النظام السياسي في حضارة وادي النيل من دولة الاله الى دولة الاله الملك . ويختم الفصل الثاني بمبحث عن مفهوم الحرية في الدولة الدينية القديمة في مصر .
يخصص الفصل الثالث لدراسة نظام الحكم في الدولة اليونانية ويعالج في المبحث الرابع حال اثينا بين نظام الحكم الشمولي والنظام الديمقراطي . في هذا المبحث يبين ان اثينا تزعمت المدن الاغريقية في القرن الخامس قبل الميلاد اي منذ 2500 سنة تقريبا ، وان أهم ما قدمته اثينا للانسانية هي التجربة الديمقراطية رغم اختلاف مفهومها حسب الزمان والمكان.
فكان للمواطن الاثيني حق إبداء الرأي والمشاركة في اتخاذ القرارات وظهر المشرعون الذين يسنون القوانين .
يدرس الفصل الرابع الدولة الرومانية وبزوغ الدولة الامبراطورية .ويفصل في المبحث السادس الدولة الرومانية بين مصادر التشريع الديني والتشريع المدني ويذكر ان القاضي كان يجمع بين سلطات التشريع والقضاء والتنفيذ ولم تكن السلطات التشريعية والتنفيذية منفصلة وبقيت الاحكام مصدرها وحي الالهة وإرادتها .ص227
يتناول الباحث في الفصل الخامس بلاد فارس ويقسم الفصل الى 6 مباحث منها المبحث الاول بعنوان :
طبيعة الدولة ونظام الحكم عند الميديين
تعد بحيرة اورمية مركز الميديين وموطن الفيلسوف زرادشت ونظرا لخصب البلاد كانت قبلة القبائل الميدية والفارسية والكردية والتركية وغيرهم . وتمتد تلك الارض الخصبة لتشمل ما يعرف بخراسان وتتصل غربا بالاناضول وما يعرف ببلاد الروم .
يذكر الخفاجي ان الشعوب التي نزحت الى الهضبة الايرانية اطلقت على نفسها تسمية ( آري ) والتي تعني الشجاع ص240 ووردت هذه التسمية في الافيستا كتاب زرادشت المقدس وكذلك في كتاب الفيدا .
كما ورد ذكر بلاد عيلام في المصادر السومرية والاكدية وان أول اشارة دونت من قبل الحاكم السومري اياناتم ( 2400 ق.م)من سلالة لجش الاولى الذي غزا عيلام ولقب نفسه ( غازي عيلام ، الجبل كثير الاشجار ) ص241
وفي بداية العصر الاكدي احرز سرجون الاكدي 2316 ق.م نصرا كاسحا على عيلام وضم بلاد السوس الى امبراطوريته.
ظهرت السلالة الاخمينية على المسرح في جنوب غرب ايران حوالي 675 ق.م وأول ملوكهم جيشيش لقب نفسه ملك انشان واعترف بسيادة الميديين وبعد سقوط نينوى عام 612 ق.م اصبح ملوك الاخمينين تابعين للملك الميدي.
بعد استقرار القبائل الايرانية من الميديين والفرس في ايران واستتب الامر للاخمينين دوّن دارا اخبار المملكة الاخمينية على صخور جبل بيستون والتي مازالت ماثلة الى اليوم واستمر نظام الحكم الاخميني على غرار الاعراف الميدية ص 246
لم يكن الملك الاخميني وكذلك الميدي الها ، ولكن الملكية حق موروث ، وكان الملك مصدر القوانين ولديه محكمة عليا خاصة للعدل مكونة من سبعة حكام .ص 249
اما العقيدة الدينية التي سادت بينهم فنجد صداها في كتاب الافيستا - كتاب زرادشت المقدس -
يدرس الباحث الخفاجي في كتابه امبراطوريات وممالك قديمة ويحلل نظام الحكم فيها مثل الصين والهند ايضا.
...................................................................................
* من الدولة الدينية الى الدولة المدنية ، تأليف الدكتور مزهر الخفاجي دار كلكامش للطباعة والنشر - بغداد / 2016
* * نشر في جريدة التاخي
[1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 14 gånger
HashTag
Källor
Länkade objekt: 1
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 16-09-2023 (1 År)
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Provins: Kurdistan
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ئاراس حسۆ ) på 10-04-2024
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 11-04-2024
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 14 gånger
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Tara Twana
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Şîlan Diljen
04-07-2020
ڕێکخراوی کوردیپێدیا
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,075
Bilder 106,677
Böcker 19,299
Relaterade filer 97,293
Video 1,392
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Tara Twana
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 1.093 sekund(er)!