Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,092
Bilder 106,708
Böcker 19,299
Relaterade filer 97,350
Video 1,392
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
معاناة الكرد وفضيحة الدولة الوطنيّة في الشرق الأوسط
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû1
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

حازم صاغية

حازم صاغية
حازم صاغية

حيث يحلّ الكرد يحلّ القهر والشقاء. في يومنا هذا ينهال الموت عليهم في إيران وتركيّا والعراق وسوريّا في وقت واحد.
أسباب كثيرة، محلّيّة وإقليميّة ودوليّة، تفسّر ازدهار موسم الدم الكرديّ الراهن، كما تفسّر سطوعه على مساحة بلدان أربعة كبرى.
لكنّ السبب الذي يفوق سواه أهميّة، والذي يرقى إلى سبب الأسباب، هو عجز البلدان الأربعة المذكورة عن بناء دول - أمم، وعن إنشاء جماعات وطنيّة متساوية.
ونعلم أنّ الكرد، رغم كونهم الأقلّيّة الأكبر في العالم، لم يحظوا، عندما أُنشئت الدول الحديثة، بدولة لهم، إلاّ أنّهم، فوق هذا، لم يحظوا أيضاً بفرصة التحوّل إلى مواطنين متساوين وجماعات متساوية في الدول الأربع التي نشأت.
العوامل التي حالت دون تطوّر الدول - الأمم في البلدان المذكورة كثيرة، والتعبير عن الإخفاق ارتدى أشكالاً كثيرة أيضاً: «الأمّة» في معظم تلك الحالات ابتلعت «الدولة»، والقوميّة غير المتطابقة مع المساحة الترابيّة للبلد، ولا مع تركيبه السكّانيّ، طغت على الوطنيّة وعطّلتها. بعض تلك البلدان استخدم «الحضارة» ووضعها في مقابل الدولة الحديثة. بعضها الآخر استخدم «القضيّة» العابرة للحدود، مُضعفاً ما يُفترض أنّه روابط السكّان في تلك الدولة الحديثة. ومرّات كثيرة كان التوسّع الخارجيّ، أو الرغبة فيه، سبباً صارخاً للإمعان في تعطيل الداخل والهرب من بناء رابطة وجماعة وطنيّتين. ومرّات كان الحكم العقائديّ، وهو غالباً عسكريّ وأمنيّ، يمعن في خنق الخصوصيّات والتعبير عنها، فيما يولّد هذه الخصوصيّات بكثرة وإفراط. لكنْ دائماً كان الكرد ضحايا هذه الاتّجاهات والميول على اختلافها. لقد فُرزوا بوصفهم الاستثناء، وقيل لهم «أنتم لستم أنتم. كونوا تركاً أو إيرانيّين أو سوريّين أو عراقيّين»، بينما كان حكّام تلك البلدان، والقيم التي ينشرونها، يمنعون قيام تلك الوطنيّات الدستوريّة التركيّة والإيرانيّة والسوريّة والعراقيّة. في العراق وسوريّا كان يُطلب منهم، بوصفهم «عرباً»، أن يقاتلوا إسرائيل!

لنعد إلى بعض المحطّات الكبرى في مسار العجز عن بناء دول وطنيّة:
في إيران الشاهنشاهيّة، لا سيما منذ سحق #جمهورية مهاباد# عام 1946، حلّ القمع الثقافيّ وانتهاكات حقوق الإنسان. لكنّ إيران الشاهنشاهيّة، كما نعلم، كانت لديها أطماعها في بلد كالبحرين عند انسحاب البريطانيّين منها في 1971، وهي، في العام نفسه، احتلّت الجزرَ الخليجيّة الثلاث: طنب الكبرى وطنب الصغرى وأبو موسى.
مع الخميني ونظامه استأنف الإسلاميّون سياسة الصهر المركزيّ بحدّة أكبر وبصراحة أعلى في توكيد السيطرة المذهبيّة (الإثنی عشريّة) كما نصّ عليها الدستور. تصدير الثورة، والتدخّل المباشر والفجّ في الدول المجاورة، والموضوع النوويّ، جعلت إيران الوظيفة تتفوّق على إيران الدولة الوطنيّة.

في تركيّا ايضاً، قمعت الدولة الأتاتوركيّة انتفاضات كانتفاضة درسيم أواخر الثلاثينات ثمّ اتّبعت سياسات الأرض المحروقة والتهجير والتطهير العرقيّ ممّا بات إحدى حقائق الحياة والديموغرافيا التركيّتين. النظام الأتاتوركيّ لم يرَ إلاّ العداء في المسلمين غير الأتراك كالكرد، وفي الأتراك غير المسلمين كاليهود والمسيحيّين، خصوصاً منهم الأرمن. مع رجب طيّب إردوغان وإسلاميّيه استؤنفت سياسة الصهر إيّاها بعناوين أخرى، في حين أضيفت إليها تقلّبات المزاج الشعبويّ، الشخصيّ والانتخابيّ، بوصفها مصادر للقرار السياسيّ.

في العراق الحديث تلازمت نشأة البلد مع قمع انتفاضة محمود الحفيد. لكنْ بعد الانقلاب الجمهوريّ لعبد الكريم قاسم وعبد السلام عارف عام 1958 نشبت الحرب الأولى على الكرد في الشمال. قاسم، الذي تفرّد بالسلطة، هدّد بضمّ الكويت ممّا كاد يتحوّل أزمة عربيّة ودوليّة. حزب البعث استأنف، بقدر من التقطّع الذي تخلّلته اتّفاقيّة مارس (آذار) 1970، الحرب على الكرد. الذروة كانت مع صدّام حسين الذي خاض حروباً خارجيّة عدّة، لكنّه أيضاً هجّر الكرد من مناطقهم وأسكن عرباً محلّهم، ثمّ جرّد عليهم حملة الأنفال وقصفهم بالسلاح الكيماويّ في حلبجة.

في سوريّا البعثيّة أيضاً اكتشفنا، مع الثورة في 2011، أنّ أعداداً هائلة من الكرد محرومة من التمتّع بالجنسيّة. سوريّا لم تفوّت فرصة إلاّ أكّدت فيها للكرد أنّهم أنصاف مواطنين لا يُعتدّ برأيهم في شؤون الهويّة والمصير. لقد لقّبت نفسها ب«قلب العروبة النابض»، ثمّ اندمجت في وحدة مع مصر جعلتها «الإقليم الشماليّ في الجمهوريّة العربيّة المتّحدة»، ثمّ سمّت نفسها «الجمهوريّة العربيّة السوريّة»، وهذا قبل أن يحكمها حزب يردّد صبح مساء «أمّة عربيّة واحدة/ ذات رسالة خالدة». في هذه الغضون، خيضت بالجملة حروب وصراعات خارجيّة في كلّ اتّجاه.

الكرد، في هذا كلّه، كانوا كالمستعمرات، إلاّ أنّها مستعمرات مُقامة داخل البلد. وربّما كانوا بديلاً عن مستعمرات أو عن توق لم يتحقّق لبناء إمبراطوريّات استعماريّة.
هل أخطأ الكرد؟ طبعاً، خصوصاً من اعتمد منهم الإرهاب، ومن أكمل مهمّة تصديع الرابطة الوطنيّة بالتعويل على وهم #كردستان# الكبرى. لكنْ، ومن دون التقليل من حجم تلك الأخطاء، فإنّها أخطاء صاحب ردّة الفعل التي تجد أسبابها التخفيفيّة في أخطاء صاحب الفعل المديد والمتكرّر والراسخ.

والتضامن مع الكرد اليوم، والاعتراض على هذا المسلخ الذي يُساقون إليه، تضامن مع النفس واعتراض على منعها من الصيرورة الوطنيّة. فالدم الذي يُبذل ليس دم الكرد وحدهم. إنّه أيضاً دم الدولة الوطنيّة التي يبدو كأنّها، في هذا الشطر من العالم، شيء مستحيل. أمّا عدم التضامن السائد فآخر علامات هذه الاستحالة. [1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 935 gånger
HashTag
Källor
[1] | کوردیی ناوەڕاست | https://aawsat.com/
Länkade objekt: 8
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 27-11-2022 (2 År)
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Provins: Kurdistan
Publication Type: No specified T4 1434
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( هەژار کامەلا ) på 27-11-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 28-11-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( هاوڕێ باخەوان ) om : 11-02-2023
URL
Denna post har tittat 935 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.15 KB 27-11-2022 هەژار کامەلاهـ.ک.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Tara Twana
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Şîlan Diljen
04-07-2020
ڕێکخراوی کوردیپێدیا
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,092
Bilder 106,708
Böcker 19,299
Relaterade filer 97,350
Video 1,392
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Tara Twana
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 1.36 sekund(er)!