Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,906
Bilder 106,345
Böcker 19,329
Relaterade filer 97,293
Video 1,397
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
Ji Dara Zanistê Şaxek: Dîroka Hunerê
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

Ji Dara Zanistê Şaxek: Dîroka Hunerê

Ji Dara Zanistê Şaxek: Dîroka Hunerê
êbazên Dahûrîna (analîz)
Berhemên Hunerî
Rêya herî rast a têgihîştina hebûna diyardeya (olgû) hunerê di dahûrandina berhema hunerî de veşartiye. Li ser vê mijarê di serê sedsala 20an de baldarî dest pê kiriye û di 1915an de bi Heinrich Wolfflin, piştre jî bi Erwin Panofsky pêşketiye û berdewam kiriye.
Li ser vê mijarê armanc û xebatên herdu dîroknasên hunerê di bingeha xwe de li ser dahûrandina berhemên ku bi şêweya Ronesans û Barokê hatine afirandin meşiyaye. Di çarçoveya vê nêzîkbûnê de, di dahûrandina berhemên Ronesansê de, bi navê;
a- Rêbaza dahûrîna şêweyê,
b– Rêbaza dahûrîna îkonografîk,
c– Rêbaza dahûrîna îkonolojîk, sê rêbazên dahûrandinê bingeh girtine.
a- Rêbaza Dahûrîna Şêweyê:
Di serê sedsala 20an de Wolf-flin, li ser lêkolîna formê xebatan kiriye. Li ser dahûrandina berhemên Ronesans û Barokê pênc rêgezên bingehîn derxistiye holê. Van rêgezan di sala 1915an de di pirtûka xwe yê bi navê ‘’Têgihên Bingehîn Yên Dîroka Hunerê’’ de berhev kiriye. Ev rêgezên bingehîn di lêkolîna berhemên ku di sedsalên 16an û 18an de hatine afirandin, hatiye bikaranîn. Ji van rêgezan yek ji bo taybetiyên berhemên Barokê, yek jî ji bo taybetiyên berhemên Ronesansê hatiye bikaranîn. Wolfflin dibêje ku ev rêgez ji bo lêkolînkirina berheman têr dike, lê piştre Panofsky rêbazên îkonografîk û îkonolojîk ji bo dahûrandinê pêşniyar dike û tê fêmkirin ku rêgezên Wolfflin ji bo şîrove û fêmkirina berheman têr nake. Çimkî di berhemên hunermendên ku li gor şêweya Ronesans û Barokê berhem dane de, hin caran li derveyî şêweya gelemperî jî berhem hatine dayîn û ev rastiyek berbiçav e. Ji ber vê sedemê jî rêgezên Wolfflin ji bo dahûrandinê tenê têrê nake û kêm dimîne. Hin berhem van rêgezan bi temamî nîşan didin, hin berhem jî çend rêgezan li gor heyama xwe nîşan didin. Ji ber vê sedemê jî rêgezên Wolfflin, bixêzîbisîhî; rastek-kûrayî; forma girtî-forma vekirî; piranî-yekîtî û berçavî-nediyarî ji bo berhemên Ronesans û Barokê bi tevahî nayê bikaranîn. Her çi qas rêgezên Wolfflin ji bo berhemên nûjen neyê bikaranîn jî, divê berhemên nûjen jî ji aliyê şêweyê ve bên dahûrandin.
b- Rêbaza Dahûrîna Îkonografîk:
Îkonografî şaxekê dîroka hunerê ye ku li ser mijar û wateyên berhemên hunerî disekine. Ji ber vê sedemê jî di rêbaza dahûrîna îkonografîk de çîrok û alegorî tê tespît kirin, di navbera mijar û têgihan de pêwendî tê danîn û nîgaşên (îmge) berhemê tên dahûrandin. Rêbaza dahûrîna îkonografîk, ji hêla Panofsky ve ji bo dahûrandina berhemên Ronesans û Barokê hatiye bikaranîn, lê ev rêbaz ji bo dahûrandina berhemên heyamên cuda jî hatiye bikaranîn. Di vê rêbazê de wek mînak, di dema Bîzansiyan de mijarên ku bi teknîka mozaîk û freskoyê li dîwarên dêran hatiye neqişandin, di navbera van mijaran û Încîlê de pêwendî tê danîn û dahûrandina wan ê îkonografîk tê kirin.
c- Rêbaza Dahûrîna Îkonolojîk:
Di vê rêbazê de armanc, heyama ku berhem tê de hatiye afirandin, nirxên çandî, kesayetiya hunermend û rewşa çandê li ser berhemê çawa bandor kiriye tê dahûrandin. Bi vê rêbazê, ango bi dahûrandina îkonolojîk, em çanda heyama ku berhemê afirandiye, dîtina wê ya dinyayê û kesayetiya hunermend fêr dibin û berhem wek belgeyek argumanan dide me. Çawa ku di bin bandora felsefeya Skolastîk de, di heyama Ortaçaxê de ev dîtin bandor li berhemên wê demê kiriye, wisa jî di berhemên Ronesansê de jî felsefeya mirovhezî (humanîzm) derdikeve pêş. Ev rewş di pêvajoyên nûjen de jî derbas dibe.
Nûhat Deştî – *Xwendekarê Zanîngeha Stenbolê[1]
Denna post har skrivits in (Kurmancî - Kurdîy Serû) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Ev babet bi zimana (Kurmancî - Kurdîy Serû) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Denna post har tittat 1,146 gånger
HashTag
Källor
[1] | کوردیی ناوەڕاست | https://candname.com/
Länkade objekt: 3
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Publication date: 08-05-2022 (2 År)
Dokumenttyp: Språk
Publication Type: No specified T4 1434
Published more than once: Yes
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ئەڤین تەیفوور ) på 17-09-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( ئاراس حسۆ ) på 17-09-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( ئاراس حسۆ ) om : 17-09-2022
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 1,146 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.19 KB 17-09-2022 ئەڤین تەیفوورئـ.ت.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Şîlan Diljen
04-07-2020
ڕێکخراوی کوردیپێدیا
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,906
Bilder 106,345
Böcker 19,329
Relaterade filer 97,293
Video 1,397
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 0.563 sekund(er)!