Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 517,797
Bilder 106,198
Böcker 19,174
Relaterade filer 96,679
Video 1,331
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
المملكة الخورية الميتانية
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

المملكة الخورية الميتانية

المملكة الخورية الميتانية
=KTML_Bold=المملكة الخورية الميتانية=KTML_End=
تفيد الدراسات التاريخية بأنه ما أن ظهرت الحروف المسمارية في بلاد #السومريين# القديمة جنوب العراق منذ مطلع الألف الثالث قبل الميلاد ، وبدأ معها بتدوين التاريخ حتى تبين أن السكان الأصليين في كردستان كانوا مجموعة الشعوب و القبائل الكردية العريقة التي شكلت الجذور و الأصول القديمة التي انحدرت منها الأكراد جيلا بعد جيل . وكان من بين هؤلاء الأسلاف الأوائل - السوباريون - الذين يقول عنهم العلامة أمين زكي نقلا عن المؤرخ السيرسيدنب سميث كان هناك في العهود القديمة منطقة شمالها بحيرة وان وشرقها كركوك و جنوبها بابل و غربها وادي الخابور و كان يستقر في هذه المنطقة ( السوباريون =الشوباريون ) و كان أسم هذا الشعب علما لعشائر كبيرة في كردستان . وان السوباريون في القسم الغربي من نهر دجلة كانوا يعرفون باسم الهوريين أو =KTML_Bold=الخوريين أو الحوريين=KTML_End=
على أن عالم الآثار جورجيو بوتشيلاتي البروفسور في جامعة كاليفورنيا في لوس أنجلس قد نجح أخيرا في حل لغز الهوريين حيث يقول بأنهم شعب قديم يعود الى فجر التاريخ وأن اساطير الحثيين و مقاطع من الكتاب المقدس و بضع تحف عثر عليها قبل خمسة عقود تضمنت كلها إشارات الى الهوريين و الاله الملك الذي كان يقيم في عاصمتهم اوركش ... وتحدثت نقوش أسدين مصنوعين من البرونز باللغة الهورية عن ملك اوركش و نعوار وربطت بمدينة أخرى قرب الحسكة على نهر الخابور .
ثم قاد البحث بسرعة الى تل موزان = كرى موزان قرب بلدة عامودة في محافظة الجزيرة . ةبالتنقيب في هذا التل تم العثور على عاصمة الهوريين اوركش كما عثر أخيرا على بوابة القصر المتوجهة نحو الغرب . كما تم العثور على مستودع و مخزن تابع للملك فيه الكثير من الاختام و البعض منها عليها نقوش تعطي اسم الملك توبكيش اندان أي الملك توبكيش باللغة الهورية .و يقول بوتشيلاتي بأن تاريخ هذا المستودع و المخزن و مواقع أخرى يغود الى فترة تتراوح بين 2300-2500 قبل الميلاد ، بينما يعتقد أن المستويات الأدنى للمدينة يمكن أن يرجع تاريخها الى /2000/ سنة قبل الميلاد.
ثم هاجرت أقوام كوردية من الساحل الشرقي للبحر الأسود في القرن التاسع عشر قبل الميلاد وهم الميتانيون الذين كانوا يقطنون على الساحل الشرقي للبحر الأسود في القرن التاسع عشر قبل الميلاد بجوار الميديين و السيثيين الاكراد في جبال القوقاز بعد عودتهم من أوربا المهجر في طريق عودتهم الىالوطن الام كردستان . ثم افترق الميتانيون عنهم و جاؤا الى غرب كردستان و استقروا في اعالي نهر الخابور حتى ان اسرة مالكة منهم تدعى ميتاني أسست حكومة بأسمها هناك. وجاء القرن السادس عشر قبل الميلاد ليبدأ اسم الميتانيين بالبروز الى جانب اسم الهوريين و صار علماء الآثار والتاريخ في غرب آسيا القديمة يطلقون على هذه المملكة اسما مركبا هو المملكة الهورية الميتانية وكانت عاصمتها واشوكاني = آشى كاني التي يظن ان موقعها هو تل الفخيرية = الفخارية على نهر الخابور شرقي تل حلف . و يقول الدكتور فيليب حتي كان الهوريون في هذه المملكة يشكلون أكثرية السكان و لكن الأرستقراطية و الملوك كانوا من الآريين أي الميتانيين وأن المصرين كانوا يعرفون الميتانيين باسم نهارين كما ان الميتانيين حافظوا بعد الهوريين على قيادة السياسة في قبضتهم في عدد من الحواضر في سورية مثل إمارة يمحاض= يمخد وكان مركزها حلبا = حلب . وكذلك إمارة ألالاخ =ألاخ في تل العطشانية عند سهل انطاكية ، وإمارة موكيش شمال مدينة حماة اضافة الى إمارة شي شمال دياربكر الحالية . هذه المملكة التي أصبحت ذات نفوذ وسلطان بعد ان بلغت ذروتها عام 1450 ق.م ، عندما أعلن الآشوريون استقلالهم بعد سقوط بابل في أيدي الكاشيين الاكراد ، الأمر الذي أدى بالملك الميتاني شاو شاتار لأن يشن حربا ضد الآشوريين و يحتل عاصمتهم آشور التي اصبحت خاضعة لنفوذهم ما بين أعوام /1450-1375/ ق.م . كما وسع الميتانيون دولتهم لغاية مدينة كركوك و سهول أربيل شرقا . كما اشتملت مملكتهم أيضا على مدينة الموصل شرقا و مدينة جرابلس كركميش على نهر الفرات غربا و هكذا فان الحكومة الميتانية هذه باتت احدى الحكومات الأربعة الكبرى في العالم ذلك الوقت و هي الهورية الميتانية ، الكاشية ، الحثية ، المصرية . ويقول الدكتور توفيق سليمان أن هذه المملكة امتدت من أروافا في مقاطعة كركوك الحالية شرقا حتى إمارة موكيش في الجنوب الغربي من حلب . أما الدكتور فيليب حتي فيقول امتد حكم هذه المملكة من البحر الأبيض المتوسط غربا الى مرتفعات ميديا شرقا و تضم بلاد آشور.
سقطت دولة الخوريون على يد الآشوريون عام 732 ق.م. ، و هكذا اسدل الستار على الحكومة الميتانية في أواخر القرن الثامن قبل الميلاد أيضا .
كانت القوة العسكرية الميتانية ،مثل قوة الكاشيين المعاصرين العسكرية ،التي كانت تعتمد كثيراً على المهارات الجديدة في الفروسية والتغيرات في التكتيك العسكري الناشئة عن إدخال العربة ذات العجلتين التي تجرها الخيول ، وهي آلة حرب أخذها منهم الآشوريون فيما بعد منهم واستخدموه بطريقة فعالة فيما بعد .وقد وصلتنا ادلة حورية في تدريب الخيول وسباقها وتتضمن مصطلحات فنية لها أشكال من أصل هندو-اوربي ( وهي احدى الادلة على الاصل ).ولعل الدور المهم للحورين الذي قدموه للإنسانية هو نقل الحضارة القديمة الى الحثيين والفلسطينيين والفنيقيين ،وبشكل غير مباشر الى بلاد الإغريق والعالم الغربي.
[1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 691 gånger
HashTag
Länkade objekt: 14
Artiklar
Bibliotek
Datum & Events
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 07-03-2020 (4 År)
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Provins: Kurdistan
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ئاراس حسۆ ) på 11-04-2023
Den här artikeln har granskats och släppts av ( هاوڕێ باخەوان ) på 19-04-2023
Denna post nyligen uppdaterats med ( هەژار کامەلا ) om : 27-12-2023
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 691 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.1178 KB 18-04-2023 ئاراس حسۆئـ.ح.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Şîlan Diljen
04-07-2020
ڕێکخراوی کوردیپێدیا
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 517,797
Bilder 106,198
Böcker 19,174
Relaterade filer 96,679
Video 1,331
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 0.625 sekund(er)!