Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,902
Bilder 98,697
Böcker 17,775
Relaterade filer 83,553
Video 1,047
14 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 2,569
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
(46) ساڵ ئاوێتەی گیانمان بوویت!
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: کوردیی ناوەڕاست
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

(46) ساڵ ئاوێتەی گیانمان بوویت!

(46) ساڵ ئاوێتەی گیانمان بوویت!
(46) ساڵ ئاوێتەی گیانمان بوویت!
#ئامانج غازی# بۆ مامۆستا #زرار محەمەد#

- ساڵی 1975: لە ئێران و ئاوارەیی گەڕایتەوە؛ من ئەوسات تەمەنم دە ساڵان بوو کە بۆ تیپی سرودی قوتابخانەی پاشای گەورە هەڵتبژاردم.
- 1976: فێری خۆشەویستیی خاک و نیشتمانت کردم.
- 1977: تیپی موزیکی پاشای گەورەت دامەزراند و، ئامێری (عود) ت خستە باوەشمەوە و پێت وتم: ئەوە ئاییندەتە ئامانج.
- 1978: لە #رواندز#ی مێژووەوه، بەرەو #هەولێر#ی باپیرت بردین، تا بە شێوازی ژەنین لەگەڵ تیپەکانی تردا ئاشنا بین.
- 1979: پلەی یەکەممان لەسەر ئاستی ئێراق لە شاری (سەماوە) ، لەگەڵ چالاکیی قوتابخانەکانی هەولێر بەدەست هێنا وبە شکۆوە گەڕاینەوە ڕواندز.
- 1980: بۆ ئەوەی لە پەیمانگەی هونەرە جوانەکان وەربگیرێین، بە چلەی هاوین لەگەڵماندا هاتی بۆ بەغدا؛ دواتر (من و چەتۆ و سەید ئەحمەد) لە موسڵ گیرساینەوە.
- 1981: ئەوەی لە ڕواندز لەسەر موزیک فێرببووین، کارێکی کرد کە زانیارییەکانی قۆناغی یەکەمی پەیمانگە هەر هەمووی بۆ ئێمە دووبارە بێت. چەند گەورە بوویت ڕابەری هونەر! هەر لەم ساڵەدا (سیروان و شێرزاد) ت لە کاروانی دووەمدا بۆ پەیمانگەی موسڵ بەڕێ کرد.
- 1982: سێیەمین کاروانی بەهرەدارانت بۆ موسڵ ڕەوانە کرد و (فاڕوق و کارۆخ) گەیشتنە لامان. هەر لەم ساڵەدا خۆمان بۆ بڵاوکردنەوەی بەرهەمی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە، ساز و ئامادە کرد.
- 1983: زۆر بە نهێنی و ورەوە پێت وتم: دەستنیشانم کردوویت تا ببیت بە ئەندامی یەکێتیی هونەرمەندانی کوردستان لە شاخ. ئای خودایە ئەوسا (نیشتمان) بۆ هەمووان چەند پیرۆز بوو!
- 1984: نۆبەرەی بەرهەم و شاکاری هونەریی تیپی موزیکی پاشای گەورە، چاوی لەنێو ناوەندی هونەریی کوردستاندا هەڵێنا و، جارێکی دیکە ڕواندز تیرۆژی داهێنانی بەرکەوتەوە. هەر لەم ساڵەدا نەوەی دووەمی بەهرەداران هاتنە نێو کۆڕی خەباتی هونەری.
- 1985: بە پلەی نایاب لە پەیمانگەی هونەرە جوانەکانی موسڵ دەرچووم و هاتینەوە شار و قۆڵی خزمەتمان لێ هەڵکرد. ئەوە بوو (ئۆرکسترای پاشای گەورە) بۆ یەکەمین جار لەسەر ئاستی کوردستان، چەندین بەرهەمی موزیکی جیهانیی، لە هەولێر پێشکەش کرد.
- 1986: گۆرانی و موزیکی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە گەیشتە ئێزگەی کوردی لە (بەغدا) و، دواتر لە تەلەفزێۆنی (کەرکووک) یش بەگەورەییەوە پێشوازی کراین.
- 1987: بەو دەست و پەنجە زێڕینانەت، سەرجەم بەرهەمە هونەرییەکانت تۆمار کردن. هەر ئەم ساڵەش ئێزگە و تەلەڤزیۆنی (موسڵ) باوەشی بۆ کردینەوە.
- 1988: لە گەرمەی (ئەنفال و کیمیابارانی #هەڵەبجە#) دا، بڕیارێکی مێژوویت دا، بەوەی کە سەرجەم ئەندامانی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە بچنە خەباتی شاخ و لەوێدا درێژە بە خەباتی هونەرییان بدەن. دواتر وا بە باش زانرا، کە مانەوە لە شاردا بەرگرییەکی بێوێنەیە لەو سات و سەردەمەدا.
- 1989: بە دەیان شەو بەنهینی و دوور لە چاوی ڕژێمی بەعسەوە، سرود و گۆرانیی خۆڕاگریت بۆ (فاتیمە و کاڵێ و بەکر لەگزی و نەجمەدین غوڵامی) و هونەرمەندانی پێشمەرگە تۆمار کرد و تیپی مۆسیقای پاشای گەورە، چووە قۆناغێکی تری خەباتی سیاسی و هونەرییەوە.
- 1990: بەناچاری و دوای گفتوگۆیەکی گەرم و خوێندنەوەی پێشهاتەکان، پێت وتین: تەنیا ڕێگا لە بەردەمتاندا ئەوەیە، کە بچنە خزمەتی سەربازی، تا دواتر بتوانن درێژە بە خوێندن بدەن: (من و چەتۆ و سەید ئەحمەد) .
- 1991: ڕاپەرین بوو بە مەشخەڵێکی نوێی وەچەرخانی هونەریلە سەرتاسەری کوردستان؛ تۆی ڕابەر و پەروەردەکار و هونەرمەندی بەئەزموون لەنێو جەرگەی ڕووداوەکاندا بوویت.
لەم ساڵەدا، تیپی مۆسیقای پاشای گەورە، وەک یەکەم تیپی دوای ڕاپەڕین، هونەری بەرگری پێشکەش بە جەماوەری ئاوارە و کۆچڕەوە ملیۆنییەکە کرد. ئەوێ ڕۆژێ ئاهەنگەکانی (شوان پەروەر) و (ناسڕی ڕەزازی) عەرشی ڕژێمی بەعسیان دەهەژاند و، ڕواندز بووبوو بە هەواری سەرکردە و جەماوەری خۆڕاگر و پێشمەرگەی نەبەرد.
- 1992: خەونی لەمێژینەی تۆ بەدی هات: پەڕڵەمان و حکومەتی هەرێمی کوردستان دامەزران.
- 1993: ئاهەنگی سەرکەوتن و خۆڕاگری و نیشتمانپەروەری، دروشم و باوەڕی گەورەی ئێوە بوون مامۆستای گەورەمان. لەم ساڵەدا نەوەی سێیەمی بەهرەمەندانی ڕواندز گەیشتنە کاروانی خزمەتی هونەریی موزیک.
- 1994، 1995، 1996: شەڕی ماڵوێرانکەری براکوژی، خەون و خۆزگە و ئێستا و ئاییندەی پوکاندەوەولە بار برد! بیرمە بەحەسرەتەوە پێت وتم: هونەرمەندی خاوەنهەڵوێست، دەبێت هەمیشە پارێزەری خاک و نیشتمانی خۆی بێت. ناشێت ببێت بە دەستوپێوەندی حیزب. پێت وتین: زۆر وریای خۆتان بن؛ هەڵنەخلیسکێن!
- 1997: پەرتەوازەبوونی هونەرمەندانی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە و دابەشبوونیان بەسەر حیزبەکانی کوردستان و، ڕەنگدانەوەی ئینتیمای تەسکی حیزبایەتی لەسەر ڕەوتی کار و چالاکییەکانی تیپ!
ئەمە تۆی زۆر نیگەران کرد و، دەستەڵاتدارانیش درێخیان لە ڕاکێشانی ئەم و ئەودا نەکرد بەلای خۆیاندا.
- 1998: هەوڵ و کۆششی نەپساوی هەندێک لە ئەندامانی خەمخۆری تیپەکە، بۆ ڕاستکردنەوەی باری لاری دۆخەکە و دەست کردنەوە بە چالاکییەکانی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە، هیچی وای لێ سەوز نەبوو. چونکە حیزب چووبووە بنکڵێشە و بەداخەوە هەندێک لە ئەندامان هەڵخلیسکان!
- 1999: ئێستاش لەبیرمە لە کۆمەڵەی هونەرە جوانەکان دانیشتبووین؛ پێت وتین: دەبێت هەندێک گۆڕانکاریی ڕیشەیی لە تێڕوانینی ئێمە بۆ قۆناغی دوای ڕاپەڕین بکرێت، ئەگەرنا پاشاگەرادانیی هونەریی ڕاماندەماڵێت!
- 2000: نەوەی چوارەمی منداڵە چاوگەشەکانی ڕواندز، بە دەستە و پەنجە و ئامێرەکانیان، گڕوتینێکی گەورەیان بەخشییە هەوڵەکان و، ئاماژەکانیان نامەیەکی کراوە بوون بۆ ئێمەمانان، تا دووبارە بگەڕێنەوە سەر چالاکییەکانمان.
- 2001: دوای (26) ساڵ ئاشنایەتی لەگەڵ ڕۆحی پڕ لە سۆزت، ئەم ساڵە هەستم کرد، کە ئومێدی ئەوەیان لە چنگ دەرهێناویت، کە بتوانین جارێکی دیکە پێکەوە لەژێر چەتری داهێناندا، موزیک بکەینەوە بە ڕەشماڵی هونەری.
- 2002: لەنێو جەنجاڵی ژیان و نەهامەتییەوە، خوێندنەوە و نووسین بۆ ئێوە تاکە هیوای گەیشتن بووە بەو خۆزگانەی لە بوار و ژیانی سۆزداری و ئەڤینییەوە لەدەستت دان مامۆستای گەورەمان.
- 2003: حوکمی بەعس کەوت. لەم ساڵەدا هەستم دەکرد دەتەوێت لە بوارێکی دیکەدا، بە گڕوتینێکی جیاوازتر خزمەتی نەپساوەتان درێژە پێ بدەن. هێندە سادە و خاکەڕا بوویت، هیچ نهێنییەک پەی پێ نەدەبردیت.
- 2004: باش بەبیرمە، ڕۆژێکی ساردوسڕی خەزانی ئەم ساڵە بوو، بە هەردووکمان خەریکی کۆکردنەوەی هەوڵە شکستخواردووەکان بووین، بۆ دووبارە کۆکردنەوەی ئەندامانی تیپی مۆسیقای پاشای گەورە. بۆ دڵدانەوەی تۆی گەورەش هەرچی (بەکرە و کاسێت و ئەرشیفی گۆرانی) ، کە هەبوو لە کۆمەڵە، گواستمانەوە ژوورە بێنازەکەتان.
- 2005: وەک ئەحمەدی شاملۆ دەفەرمووێت: ببورە باران، تۆ هەر دەباریت و ئێمەش پاک نابینەوە! داخی گرانم! نەمتوانی چاکەی شەونخوونی و گیانفیدایتان بدەمەوە و، وەفا بۆ ئەو ماندووبوون و هیلاکییەتان بنوێنم.
- 2006: لەسەر دانانی پەیکەری عومری پڕئەسرینت لەنێو شاردا، خەریکبوو دۆست و خۆشەویستان تەقە لە سێبەری یەکتری بکەن! ئەمەشیان تەنیا بۆ ڕازیکردن و بەدەستهێنانی دڵ و ئافەرینێکی سەرووی خۆیان بوو! بەڵێ! دەیانویست گەورەیی هەنگاوەکانت ڕابگرن. هەزار حەیف!
- 2007: چاوە شەکەت و ماندووەکانت گلەیی ئەوەیان لە گوێچکە پڕ هەستەکانت دەکرد، کە ناتوانن لەو سات و وەختە ناهەموارەدا، فریای هەناسە پاکەکانت بکەون. چ دۆزەخێکە ئەم ژیانە!
- 2008: دەستنووس و هەندێک لەسەرە قەڵەمەکانی پەڕتووکی (هونەر لە ڕواندزێ) ت، لەنێو هەگبە و دەستە پیرۆزەکانتدا، بەگەورەییەوە گەیشتنە نێو دەستە لەرزۆکەکانم و بەتاسەوە لێم وەرگرتیت گەورەم.
- 2009: بۆ کردنەوەی پەیمانگەی هونەرە جوانەکان لە ڕواندز، زۆر بەپەڕۆشەوە پێت وتم: بە هەموو توانایەکت، تەنانەت ئەگەر تەنازولیشتان پێ کرا لە هەندێک شت، ئەوا کۆڵ مەدەن و با ئەو پڕۆژەیە سەر بگرێت.
- 2010: گلەیی ئەوەت لێ کردین کە بەها پیرۆزەکانی هونەرمان پێشێل کرد و، نەمانتوانی لەگەڵ یەکتریدا خۆمان لە هەژموونی حیزبەکان ڕزگار بکەین.
- 2011: کە (پەیمانگەی هونەرە جوانەکان) ی ڕواندز کەوتە نێو کۆشی شارەوە، تۆ بەگەورەییەوە بەرەوپیری چوویت و تا بە هەموو توانایەکتەوە دەستی بگریت و لەسەر پێی خۆی بوەستێت.
- 2012: ڕێزلێنان و ڕوولێنانت لە شارەکانی تری کوردستان، ئەو ڕاستییە گەورەییەی بیر هێناینەوە، کە تۆ هەردەم بەتەنگ کەلەپور و کولتووری میللەتەکەتەوە بوویت. چ شانازییەکی گەورەیە!
- 2013: مرۆڤی ڕابەر، هەرگیز لە هەڕەشە و پەراوێزخستن نەترساوە، ئەمە تۆ بوویت کە باکت بە هیچ شتێک نەبوو، چونکە تۆ بەتەنیا موڵکی خۆت و نەتەوەکەت بوویت.
- 2014: وەکوو هەڵگری نهێنییەکانی هونەر و مێژوو و بەسەرهاتی جەرگبڕی ڕواندز، زامەکانت قوڵتر و تێڕوانینەکانت وردتر بوون بۆ ئاییندە، بۆیە هەمیشە وەک مەرجەعێکی هونەری جێگای متمانەی هەمووان بوویت.
- 2015: لە مانگی چوار ئەم ساڵەدا، کۆمەڵێ نهێنیی گەورەی نێو هونەرتان بۆ باس کردم، کە دواتر وەکوو پەند لە ژیانی ڕۆژانەمدا ڕەنگیان دایەوە. ئەمە هەر لە ئێوە چاوەڕوان دەکرا.
- 2016: بەبێ جیاوازی، بەبێ سڵکردنەوە، بەبێ گوێدانە ئەملا و ئەولا، گەیاندنی پەیامی پیرۆزی هونەر و ڕاستگۆیی، لە ڕەوتی کاری هونەری و ئەدەبیدا، تاکە ئاوات و خۆزگەتان بوو.
- 2017: برینە ساڕێژنەبووەکانت لەوەی جارێکی تر، تیپی مۆسیقای پاشای گەورە بەشکۆوە لەسەر شانۆ ببینیتەوە، تا ئەمساڵەش هەر بەسوێ بوون.
- 2018: پێڵوی چاوەکانت، هەستی بیستن و گوێگرتن لە خۆشەویستان، گەورەترین بەربەست بوو لەوەی هەموو خەڵک لە ئاواتەکانت بگات. ئەمە چ ئازارێکی تاقەتپڕوکێنە!
- 2019: لە دەڤەری پڕ میهر و جوانی و خۆشەویستیی خەڵکەوە، کە بە بازاڕی شاردا گوزەرت دەکرد، بەسەرسامییەوە خەڵک لە هەنگاوە پڕ شکۆیەکانت ڕادەمان و خۆزگەیان بەو ژیانە پڕ بە بەرپرسیارییەتەدا دەخواست!
- 2020: ئەوەی لە مرۆڤێکی (83) ساڵیدا بەدیم کرد، ئەو گەشبینییە بوو، کاتێک پەڕتووکێکی تازە چاپکراوی هونەریم بۆ دەهێنایت، بەتاسەوە وەرتدەگرت و بەئەسپایی پێت دەوتم: خەمت نەبێت ئامانج، بە زەڕەبینەکەم دەیخوێنمەوە!
- 2021: کێ دەیزانی تراژیدیای مەرگ، لە کۆتایی ڕۆژەکانی ئەم ساڵەدا، فریشتەیەک لە جاڕدانی بانگی هونەر و داهێنان و پەڕتووک و شانۆ و موزیک و شێوەکاری و کارامەییدا کپ دەکات و بە گەروی پڕ تاریکی ژیندا دەیبات!
دڵنیا بە ڕابەری هونەر لە ڕواندزێ، ئەم پانۆرامایە ناوەستێت و هەموو ساتێک تۆ لێرە سەرقافڵەی هونەریت و ئێمەش قوتابیی بەوەفات.[1]
Denna post har skrivits in (کوردیی ناوەڕاست) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
ئەم بابەتە بەزمانی (کوردیی ناوەڕاست) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!
Denna post har tittat 208 gånger
HashTag
Länkade objekt: 2
Grupp: Artiklar
Bok: Diverse
Dokumenttyp: Språk
Publication Type: Born-digital
Städer: Rawanduz
Technical Metadata
Upphovsrätten till denna punkt har utfärdats till Kurdipedia av objektets ägare !
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( زریان عەلی ) på 02-04-2023
Den här artikeln har granskats och släppts av ( ڕۆژگار کەرکووکی ) på 02-04-2023
Denna post nyligen uppdaterats med ( ڕۆژگار کەرکووکی ) om : 02-04-2023
objekt History
URL
Denna post har tittat 208 gånger

Actual
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh. Konflikten mellan partiledningen och den omstridda riksdagsledamoten har pågått i flera år: bland annat anklagas Amineh Kakabaveh för att inte medverka i partiets riksdagsarbete, för att sprida fejkade nyheter samt för att behandla partikamrater dåligt.
I ett inlägg på Faceboo
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör till de hos oss minst kända folken. Det har inneburit stora svårigheter för Barbro Karabuda - känd och uppskattad författarinna av flera reseböcker om Mellersta Östern - att utforska kurdernas liv och historia, eftersom enligt dessa länders regeringar något kurdproblem över huvud taget inte existerar.
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,902
Bilder 98,697
Böcker 17,775
Relaterade filer 83,553
Video 1,047
14 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 2,569

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 14.83
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 24.516 sekund(er)!