Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,832
Bilder 98,683
Böcker 17,774
Relaterade filer 83,533
Video 1,047
21 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 8,670
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
»BAKUR«: GRUNDSATZDISKUSSIONEN IM KAMPFGEBIET DER PKK
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: Deutsch
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

Filmdokumantion Bakur

Filmdokumantion Bakur
22.05.2016
Der neue Dokumentarfilm »Bakur« zeigt den mutigen Kampf der kurdischen #PKK# in der Türkei. Dass wir dabei allerdings mehr politische Debatten als Schießereien sehen, zeigt, in welch interessanten Zeiten wir leben, findet unser Rezensent Phil Butland
Die #Film#emacher Çayan Demirel und Ertuğrul Mavioğlu haben sich im Jahr 2013 mit der Kamera zu den #Guerilla#-Einheiten der Arbeiterpartei Kurdistans (PKK) aufgemacht, um den Alltag und die Meinungen der Kämpferinnen und Kämpfer festzuhalten. Es ist das erste Mal, dass ein Dokumentarfilm das Leben in den PKK-Einheiten begleitet.
Zum Zeitpunkt der Dreharbeiten hatte der von Parteichef Abdullah Öcalan verkündete Waffenstillstand der PKK mit der türkischen Regierung gerade begonnen. Nicht alle Kämpferinnen und Kämpfer sind von der Notwendigkeit dieses Schritts völlig überzeugt, aber alle nutzen den Freiraum dazu, über politische Alternativen zu diskutieren. Eine Kämpferin denkt darüber nach, wie das »5000 Jahre alte patriarchalische System gebrochen werden« kann. Ein Beitrag dazu ist die Gründung von PKK-Einheiten, in denen nur Frauen kämpfen und selbst bestimmen.
Der Nationalstaat – ein überholtes Modell?
Andere debattieren die Haltung der PKK zum Staat. Seit dem Untergang des »real existierenden Sozialismus« hat die Arbeiterpartei Kurdistans neue Ideen über den Staat entwickelt, die teilweise den Theorien der Philosophen Antonio Negri und Michael Hardt ähneln: Die ehemalige nationale Befreiungsorganisation hat ihre Position zum Nationalstaat verfeinert. Ein Kämpfer begründet diesen von ihm so bezeichneten »Paradigmenwechsel« folgendermaßen: »Was war unser vorheriges Paradigma? Es war eine nationale Befreiungsbewegung… Was waren unsere Ziele? Militärischer Sieg und das Land durch Sozialismus von der Besatzungsarmee zu befreien, um einen Staat, einen Nationalstaat zu gründen. Damals glaubten wir, dass Staatsbildung Befreiung bedeutet.«
Heute glaubt die PKK nicht mehr an den Nationalstaat. Im Film erklärt ein Kämpfer: »Auch wenn wir einen kurdischen Staat hätten, wären die Kurden noch nicht frei.« Stattdessen schlagen Kämpferinnen und Kämpfer eine demokratische Föderation vor, »ein System, das ohne Staat auskommt, das auf der Koexistenz von Differenzen beruht.«
Der Film lässt Kämpferinnen und Kämpfer mit verschiedenen Meinungen zu Wort kommen – und jede einzelne ist hochinteressant. Dabei mag es überraschen, wie sehr die Diskussionen innerhalb der PKK jenen in anderen Organisationen und Bündnissen ähneln, ob Blockupy in Deutschland, 15M in Spanien oder der neuen Bewegung »NuitDebout« in Frankreich.
Für Sozialistinnen und Sozialisten wäre es ein großer Fehler, diese wichtigen Debatten zu ignorieren und oberlehrerhaft zu glauben, dass wir nichts von ihnen lernen könnten. Genauso falsch wäre es allerdings, alle diese Ideen bedingungslos zu akzeptieren statt ihnen den Respekt zu zollen, uns solidarisch und kritisch mit ihnen auseinanderzusetzen.
Da wäre zum Beispiel die Frage des Staats. Es ist nachvollziehbar, dass kriegsmüde PKK-Guerillas keinen Nationalstaat mehr wollen. Es ist auch ein politischer Fortschritt, Ziele zu setzen, die über eine nationale Befreiung hinausgehen. Arbeiterinnen und Arbeiter in ehemaligen Kolonien von Südafrika bis Ägypten haben durch Erfahrung gelernt, dass Unterdrückung und Ausbeutung auch in »befreiten« Staaten herrschen können.
Aber der Nationalstaat existiert weiterhin – verkörpert nicht zuletzt von Erdoğans Türkei, die letztes Jahr den Waffenstillstand aufkündigte und jetzt eine neue Offensive gegen die Kurden führt. Laut der türkischen Regierung wurden im letzten Jahr 6000 Kurdinnen und Kurden getötet – die PKK braucht sicherlich keine Belehrung von uns über die Realität von Nationalstaaten. Aber jede Theorie des Nationalstaats muss auch diese reale Gefahr einschließen, genauso wie die Bedrohung durch Assads Syrien und die USA. Also müssen die vorhandenen Theorien weiterentwickelt werden.
Potenziale des gemeinsamen Kampfs
»Bakur« zeigt auch spannende Diskussionen über die Rolle der Arbeiterklasse. Es ist möglich, dass kleine kurdische Gebiete von den Besatzungsmächten befreit werden. Was bedeutet das aber für diejenigen, die in den Großstädten wohnen? Relativ früh im Film berichtet eine Kämpferin, dass sie zuvor Arbeiterin in der überwiegend von Kurden bewohnten Stadt Diarbakır (kurdisch: Amed) war und in die Berge gegangen ist, um politische Veränderung bewirken zu können.
Aber der Kampf um gesellschaftliche Veränderung muss auch in den Fabriken und Callcentern geführt werden. Arbeiterinnen und Arbeiter spielen eine Sonderrolle, weil sie nur gemeinsam gewinnen können. Deshalb bringen Arbeitskämpfe Türkinnen und Türken, Kurdinnen und Kurden, Armenierinnen und Armenier und andere zusammen.
Einige Guerillakämpferinnen und -kämpfer erzählen stolz von den zwei Gründungsmitgliedern der PKK mit türkischer Herkunft. Obwohl die PKK meist als rein kurdische Organisation wahrgenommen wird, betonen die Aktivistinnen und Aktivisten jetzt den nationalitätsübergreifenden Kampf. In diesem Zusammenhang ist die Entwicklung progressiver Kräfte in der Türkei wichtig – wie die Gezi-Park-Bewegung, die ihren Höhepunkt ungefähr zeitgleich mit den Dreharbeiten zum Film »Bakur« erlebte.
Es wäre vielleicht interessant gewesen, von den Kämpferinnen und Kämpfern mehr zum Thema Gezi zu hören, ebenso wie zur Entwicklung der HDP, der linkspluralistischen Massenpartei, in der Kurden, Armenier und linke Türken gemeinsam aktiv sind. Diese Einheit stärkt die Linke sowohl in der Türkei als auch in Kurdistan.
PKK-Verbot endlich aufheben!
Dass nicht alle Punkte zu Ende diskutiert werden, kann aber keine Kritik sein an einem Film von 90 Minuten, der reichlich Futter liefert für ausführliche Debatten darüber, wie wir Sozialismus verstehen und wie wir ihn erreichen können – in Kurdistan und weltweit.
Die Filmemacher haben angekündigt, Vorführungen von »Bakur« mit anschließenden Diskussionsveranstaltungen zu organisieren. Dieses Angebot sollten Gruppen der LINKEN und der HDP wahrnehmen, oder eigene Veranstaltungen zu dem Thema organisieren.
Ein letzter Punkt, der leider in Deutschland immer noch gemacht werden muss: »Bakur« ist ein beeindruckender Film, der die Guerillakämpferinnen und -kämpfer als echte Menschen zeigt – Menschen, die leben und lieben, Sport machen und Theaterstücke anschauen. Die mutigen und sympathischen Genossinnen und Genossen, die wir auf der Leinwand sehen, sind in Deutschland von Verfolgung und Verhaftung bedroht, nur weil sie Mitglieder einer Organisation sind, die konsequent gegen Unterdrückung kämpft. Gleichzeitig empfängt Bundeskanzlerin Merkel Präsident Erdoğan und bezahlt ihn dafür, Geflüchtete von Deutschland fern zu halten.
Ein Erfolg des Films »Bakur« wäre ein Motivationsschub für die Kampagne gegen das PKK-Verbot und für die Rechte von Millionen von Kurdinnen und Kurden. Das allein ist ein guter Grund, ihn zu zeigen und anzuschauen.
Der Film: Bakur, Regie: Çayan Demirel und Ertuğrul Mavioğlu, Türkei 2015, Tamam Film, 92 Minuten, ab 19. März in ausgewählten Kinos.[1]
Denna post har skrivits in (Deutsch) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Dieser Artikel wurde in (Deutsch) Sprache geschrieben wurde, klicken Sie auf das Symbol , um die Artikel in der Originalsprache zu öffnen!
Denna post har tittat 356 gånger
HashTag
Källor
[1] Not specified T6_10 | کوردیی ناوەڕاست | www.marx21.de
Länkade objekt: 3
Artiklar
1.BAKUR
Datum & Events
1.22-05-2016
[Mer...]
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: Deutsch
Publication date: 22-05-2016 (7 År)
Provins: Germany
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( هەژار کامەلا ) på 11-11-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( Sara Kamala ) på 13-11-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( Sara Kamala ) om : 13-11-2022
objekt History
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 356 gånger

Actual
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh. Konflikten mellan partiledningen och den omstridda riksdagsledamoten har pågått i flera år: bland annat anklagas Amineh Kakabaveh för att inte medverka i partiets riksdagsarbete, för att sprida fejkade nyheter samt för att behandla partikamrater dåligt.
I ett inlägg på Faceboo
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör till de hos oss minst kända folken. Det har inneburit stora svårigheter för Barbro Karabuda - känd och uppskattad författarinna av flera reseböcker om Mellersta Östern - att utforska kurdernas liv och historia, eftersom enligt dessa länders regeringar något kurdproblem över huvud taget inte existerar.
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,832
Bilder 98,683
Böcker 17,774
Relaterade filer 83,533
Video 1,047
21 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 8,670

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 14.83
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 6.953 sekund(er)!