Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 481,037
Bilder 98,710
Böcker 17,778
Relaterade filer 83,582
Video 1,048
45 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 24,469
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
​​​​​​​’Eger Rewş Wisa Bidome, Dê Bendava Firatê Ji Xizmetê Derkeve
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
English1
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

Kêmbûna ava Firatê

Kêmbûna ava Firatê
Yek ji rêveberên Beşa Ewlehiya Pîşesazî ya Bendava Firatê da zanîn ku asta ava gola Bendava Firatê daketiye 6 metreyan û mîqdarên ava ku ber bi Sûriyê ve diherike ji bo parastina asta golê têrê nake. Her wiha hişyarî da ku eger dewleta Tirk a dagirker girtina ava çemê Firatê bidomîne, dê bendav ji xizmetê derkeve.
Dewleta Tirk a dagirker di şerê xwe yê li dijî Bakur û Rojhilatê Sûriyê de hemû rêbazên qirêj bi kar tîne. Dewleta Tirk ji destpêka sala 2021ʹê ve ava Çemê Firatê li ser Sûriyê qut dike, bi vê yekê polîtîkaya şerê avê û tîkirinê wekî kaxezekê zextê li dijî bi mîlyonan mirovan bi kar tîne. Ev yek metirsiyên rûdana felketeke mirovî û jîngehî li ser tevahî herêmê çêdike.
Asta ava Çemê Firatê ku ber bi Sûriyê ve diherike bi awayekî berbiçav kêm bûye û kêmbûneke xetere di asta gola Bendava Firatê de çêbûye. Ji ber daketina berbiçav a asta ava gola Bendava Firatê ji asta wê ya asayî weke rêjeyên mirî hat binavkirin.
Têkildarî mijarê, ji rêveberên Beşa Ewlehiya Pîşesazî ya Bendava Firatê Îmad Ubêd diyar kir ku ji ber kêmkirina rêjeya ava Çemê Firatê ji aliyê dewleta Tirk ve, çem di rewşa xwe ya herî dijwar de ye û vê yekê ji her alî ve bandoreke neyînî li herêmê kiriye.
Ubêd her wiha got: “Di sala 1987’an de, ji bo berdana 500 metrekab ava Firatê di saniyekê de ji bo Sûriyê û Iraqê lihevkirin çêbûbû, lê niha rêjeya avê 250 metrekab di saniyê de derbas nake.”
Ubêd da zanîn ku mîqdarên ava ku ber bi Sûriyê ve diherike, bi qasî 250 metrekab di saniyekê de ye û got: “Ev rêje têra parastina asta gola çemê Firatê nake ku ji bo vexwarin, avdana zeviyan û hilbirandina kehrebeyê tê xerckirin.”
Têkildarî kêmbûna asta ava gola Bendava Firatê Ubêd got: “Di rewşa asayî ya ava çemê Firatê de, divê asta ava di golê de 304 mître be, lê niha daketiye 298 mîtreyan an ku 6 mître kêm bûye. Sedma vê kêmbûnê jî qutkirina ava Çemê Firatê ye ku ji 22 mehan ve bê navber dewam dike.”
Ubêd îşaret pê kir ku kêmbûna rêya avê bandoreke neyinî li herêmê kir û wiha domand: “Gelek pompeyên ava vexwarinê ji xizmetê derketin, ji ber kêmbûna hilbirandinê kehrebe qut bûe û li hin beşên çem qirêj belav bûye.
Der barê rêjeya avê de ku gol xerc dike da ku av bi rêya Kanala Belîx re bê berdan, endamê rêveber êBeşa Ewlehiya Pîşesazî ya Bendava Firatê Îmad Ubêd wiha got: “Rêjeya ava ku ji bo Kanala Belîx tê berdan 8 metrekab di saniyekê de ye. Ev yek jî ji bo cotkaran e da ku di nava rewşa hişkesaliya li herêmê de, zeviyên xwe yên çandiniyê av bidin.”
Kanala avdanê ya Belîxê yek ji girîngtirîn projeyên avê ye ku li ser Bendava Firatê hatiye çêkirin. Ev kanal nêzîkî 100 hezar hektar zeviyên çandiniyê yên li gundewarên Tebqa û Reqayê av dide, her wiha ava vexwarinê ji bo sedan gundan peyda dike.
Obêd herî dawiyê li ser vê yekê tekez kir: “Eger dewleta Tirk girtina ava Firatê bidomîne û rewş weke niha bimîne, dê Bendava Firatê ji xizmetê derkeve û bibe sedema karesateke mirovî ku dê encamên xirab bi xwe re bîne.” ANHA[1]
Denna post har skrivits in (Kurmancî - Kurdîy Serû) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Ev babet bi zimana (Kurmancî - Kurdîy Serû) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Denna post har tittat 1,053 gånger
HashTag
Källor
[1] Not specified T6_10 | کوردیی ناوەڕاست | موقع https://ronahi.net/- 09-11-2022
Länkade objekt: 2
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Publication date: 09-11-2022 (1 År)
Dokumenttyp: Språk
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( Evîn Teyfûr ) på 09-11-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( ئاراس حسۆ ) på 09-11-2022
objekt History
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 1,053 gånger

Actual
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh. Konflikten mellan partiledningen och den omstridda riksdagsledamoten har pågått i flera år: bland annat anklagas Amineh Kakabaveh för att inte medverka i partiets riksdagsarbete, för att sprida fejkade nyheter samt för att behandla partikamrater dåligt.
I ett inlägg på Faceboo
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör till de hos oss minst kända folken. Det har inneburit stora svårigheter för Barbro Karabuda - känd och uppskattad författarinna av flera reseböcker om Mellersta Östern - att utforska kurdernas liv och historia, eftersom enligt dessa länders regeringar något kurdproblem över huvud taget inte existerar.
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 481,037
Bilder 98,710
Böcker 17,778
Relaterade filer 83,582
Video 1,048
45 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 24,469

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 14.83
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 11.688 sekund(er)!