Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,481
Bilder 98,639
Böcker 17,763
Relaterade filer 83,399
Video 1,039
21 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 5,737
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
​​​​​​​‛Berxwedan bersiva herî guncaw a li dijî polîtîkayên qirkirinê ye’
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

​​​​​​​‛Berxwedan bersiva herî guncaw a li dijî polîtîkayên qirkirinê ye’

​​​​​​​‛Berxwedan bersiva herî guncaw a li dijî polîtîkayên qirkirinê ye’
Welatiyên ji herêmên cuda yên Bakur û Rojhilatê Sûriyê êrişên kîmyewî yên artêşa Tirk a dagirker ên li ser gerîla şermezar kirin. Welatiyan diyar kir ku ew li dijî polîtîkayên qirkirinê yên li dijî Kurdan tên meşandin, dê li kêleka gerîla bin.
Artêşa Tirk a dagirker li Zap, Avaşîn û Metînayê 2 hezar û 476 êrişên bi çekên kîmyewî û bombeyên qedexekirî pêk anîn. Li gorî daxuyaniya NPG’ê ku di 18'ê Cotmehê de hatiye weşandin, di êrişa herî dawî de 17 gerîla bi çekên kîmyewî şehîd bûbûn.
Sûcên dewleta Tirk ên li dijî hêzên gerîla yên li Herêmên Parastinê yên Medyayê bûn sedema bertek û nerazîbûna gel. Şêniyên taxên Eşrefiyê û Şêxmeqsûd ên bajarê Helebê sûcên dagirkeriya Tirk şermezar kirin û tekezî li ser berdewama têkoşînê li kêleka gerîla kir.
'PDK DI VÊ KOMKUJIYÊ DE HEVKAR E’
Têkildarî mijarê welatiya bi navê Heyat Horo wiha got: Gel li kêleka berxwedana gerîla ya li çiyayên Kurdistanê ye.
Heyat Horo bal kişand ser rêgirtina çekdarên PDK’ê li ber derbaskirina maskeyên gazê ji bo gerîla û wiha domand: Bi wê yekê ew bû şirîkê komkujiya dawî ku di encamê de 17 gerîla şehîd bûn.
Ciwana bi navê Sozdar Mihemed jî wiha got: Ciwanên Bakur û Rojhilatê Sûriyê amade ne ku bersiva banga azadî û tevlêbûna têkoşîna li dijî faşîzma Tirk bidin. Têkoşîna gerîla ya zêdetirî 40 salan dê nesekine, şert û merc çi qas zehmet bibin jî, dê heta pêkanîna hêviyên şehîdên azadiyê ev têkoşîn bidome.
Remziye Salih êrişên domdar ên artêşa Tirk şermezar kirin û got dê tolhildan bibe vebijêrka gel a ji bo bersivdayîna şehadeta 17 gerîlayan.
Welatiyê bi navê Remzî Bekir jî wiha got: Dewleta Tirk a dagirker hewl dide berxwedana gerîla têk bibe, lê gel li kêleka zarokên xwe ye û ev yek dê pêk neyê.
‛BERXWEDAN BERSIVA HERÎ GUNCAW A LI DIJÎ POLÎTÎKAYÊN QIRKIRINÊ YE’
Der barê heman mijarê de hevserokê meclisa navçeya Til Rifetê Mihemed Henan jî nêrînên xwe wiha anî ziman: Dagirkeriya Tirk bi awayekî dijwar êrişî herêmên me dike û komkujiyan li ser me pêk tîne. Wek mînak jî komkujiya ku di encama wê de 8 zarok bûn qurbanî. Vê yekê jî ji bo têkbirina îradeya me pêk tîne.
Henan wiha lê zêde kir: Kantona Şehba bi giştî û navçeya Til Rifetê bi taybetî rastî topbarana rasterast a dewleta Tirk a dagirker û çeteyên wê tên. Ev êriş bi hawan, top û balafirên bêmirov ên biçek pêk tên û komkujiyan li ser gel pêk tînin.
Henan wiha pê de çû: Berxwedana ku şêniyên herêma Efrînê yên Kurd, Ereb û Turkmen nîşan didin, bersiva polîtîkayên qirêj ên ji çiyayên Kurdistanê heya kantona Şehbayê dibin.
Henan bêdengiya Rûsyayê ya ku çavên xwe ji sûcên dagirkeriya Tirk û çeteyên wê yên li dijî gelê Efrînê digirin, şermezar kir.
Welatiya bi navê Zeyneb Silêman jî got: Dagirkeriya Tirk û çeteyên wê bi top û balafirên bêmirov ên biçek, rojane Bakur û Rojhilatê Sûriyê dikin hedef. Ji bo bidawîkirina hebûna gelê Kurd, qirkirina çanda wî, koçberkirina wî û guhertina demografiya wê herêmê, li pêş çavê cîhanê sivîl, pêşeng û zarokan dike hedef.
Zeyneb Silêman tekez kir ku bi giştî gelê Bakur û Rojhilatê Sûriyê, bi taybet gelê Efrînê li ser rêya berxwedanê ne û dê hemû planên dagirkeriyê yên li dijî wan têk bibin.
Welatiya bi navê Hêvî Silêman jî nêrîna xwe wiha anî ziman: Li dijî artêşa Tirk û sûcên wê yên li dijî qanûnên navneteweyî ku çekên kîmyewî yên di qada navneteweyî de qedexe bi kar tîne, hêzên gerîla li çiyayên Kurdistanê mezintirîn destanên berxwedanê xêz dikin.
Hêvî Silêman wiha domand: Çawa ku planên dagirkeriya Tirk li çiyayên Kurdistanê têk çûn, wê li herêmê jî têk biçin.
Hêvî Silêman tekez kir ku heta rizgarkirina hemû herêman û têkbirina planên dagirkeriyê ew ê dest ji rêya berxwedanê bernedin.
Endama Meclisa Malbatên Şehîdan û hevjîna şehîd Wehîd Hesen, Ezîze Ebdurehman bikaranîna çekên giran û qedexekirî û sûcên ku li Herêmên Parastinê yên Medyayê ku ji aliyê dewleta Tirk a dagirker ve tên kirin, şermezar kir û wiha got: Em komkujiyên ku faşîst Erdogan bi balafiran û hemû çekên giran û di qada navneteweyî de qedexekirî ne ku li ser hêzên me li çiyayên Kurdistanê pêk tîne, şermezar dikin.
Dayika şehîd Alan Mihemed, Sebah Mihemed jî wiha got: Bi windakirina her şehîdekî re, bi hezaran didin ser şopa wî, lewma kes nikare vîna me bişikîne.
Bîlal Îsmaîl ê ji Kobanê jî wiha got: Divê em bibin yek û li hember ên ku me dikin hedef bisekinin, yan jî em ê ji kokê ve qir bibin. Ji bo ku em mafên xwe bi dest bixin û hemû zehmetiyan derbas bikin, divê em tê bikoşin.
Bîlal wiha lê zêde kir: Ev xaka me ye û em dev jê bernadin. Wê çekên wan ên kîmyewî me netirsînin. Ev xak bi keda zarokên me ji terorê hatiye paqijkirin.
Welatiyê bi navê Adil Şukrî jî nêrîna xwe wiha anî ziman: Bi her awayî dixwazin me qir bikin û me ji xaka me derxin. Herêmên Parastinê yên Medyayê jî bi çekên kîmyewî topbaran dikin. Lê em ê li ber xwe bidin, dakevin qadan û em ê her dagirkerekî neçar bikin ku ji axa me derkeve.
Welatiyê bi navê Xelîl Ehmed jî şehadeta her gerîlayekî/ê wek pêngaveke ber bi azadiyê ve nirxand û wiha got: Zarokên Kurd ji bo vê herêmê canê xwe feda dikin.
Xelîl Ehmed herî dawî wiha got: Çekên kîmyewî li hemû welatan qedexe ye, lê li dijî zarokên Kurd destûr tê dayîn. Ya herî zêde ku me diêşîne xiyaneta wan kesên ku îdîa dikin ku Kurd in, bi taybet Partiya Demokrat a Kurdistanê, hevkara dewleta Tirk a dagirker di pêkanîna komkujiyan li ser gelê Kurd e.[1]
ANHA
Denna post har skrivits in (Kurmancî - Kurdîy Serû) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Ev babet bi zimana (Kurmancî - Kurdîy Serû) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Denna post har tittat 1,594 gånger
HashTag
Källor
[1] Not specified T6_10 | کوردیی ناوەڕاست | https://hawarnews.com/
Länkade objekt: 8
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Publication date: 22-10-2022 (1 År)
Dokumenttyp: Språk
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 97%
97%
Tillagt av ( ئاراس حسۆ ) på 22-10-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( ئاراس ئیلنجاغی ) på 23-10-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( ئاراس حسۆ ) om : 21-07-2023
objekt History
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 1,594 gånger

Actual
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh. Konflikten mellan partiledningen och den omstridda riksdagsledamoten har pågått i flera år: bland annat anklagas Amineh Kakabaveh för att inte medverka i partiets riksdagsarbete, för att sprida fejkade nyheter samt för att behandla partikamrater dåligt.
I ett inlägg på Faceboo
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör till de hos oss minst kända folken. Det har inneburit stora svårigheter för Barbro Karabuda - känd och uppskattad författarinna av flera reseböcker om Mellersta Östern - att utforska kurdernas liv och historia, eftersom enligt dessa länders regeringar något kurdproblem över huvud taget inte existerar.
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 480,481
Bilder 98,639
Böcker 17,763
Relaterade filer 83,399
Video 1,039
21 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 5,737

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 14.83
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 1.735 sekund(er)!