Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,027
Bilder 106,612
Böcker 19,280
Relaterade filer 97,223
Video 1,392
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
الديانة الميترائيّة الآريّة الكُرديّة منبعُ الديانة المسيحيّة
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

الديانة الميترائيّة الآريّة الكُرديّة

الديانة الميترائيّة الآريّة الكُرديّة
برادوست ميتاني

المقدمة: الميترائية هي إحدى الديانات، التي ظهرت في ميزوبوتاميا خاصة، وكردستان عامة، وقد أعتنقها العرق الآري كغيرها من الديانات الأخرى كالإيزيدية، والزردشتية، والتي جميعها تأثرت ببعضها، وتعد ديانات الشعب الكردي في ميزوبوتاميا عامة، وكردستان خاصة، وذلك قبل ظهور المسيحية.
تأخذ الميترائية أو المهترا اسمها من هتاو، وهور، وخور، أي: الشمس في اللغة الكردية، الباعثة للنور ضد الظلام الدال على نصرة الخير في صراعه مع الشر، كما هي في الزردشتية والإيزيدية “ديانات الكرد”.
انتقلت عقائد الديانات الكردية، وخاصة الميترائية من كردستان إلى روما، في أوروبا مع جنود الإسكندر المقدوني في القرن الثالث قبل الميلاد، وقد أصبحت الديانة الرسمية للإمبراطورية الرومانية في القرن الأول قبل الميلاد، وقد اعتنقها العديد من الأباطرة الرومانيين منهم، دقلديانوس، وأورليان، وبنوا لها معابد عديدة، وما زال أحد هذه المعابد تحت كنيسة الفاتيكان، بالإضافة إلى هيكل ميترا الموجود حتى الآن في الكنيسة نفسها.
تعرف مهترا أحياناً كإله، وأحياناً نبي من روح الإله، وقد استمدت المسيحية منها العديد من العبادات، والطقوس، والفكر.
مثل:
1-مهترا في المهترائية هو النبي عيسى المسيح، عليه السلام، في المسيحية، وهما روح الله، لذا تقول بعض الآراء: إن اسم عيسى هو إيسى أي إيزي في الإيزيدية المرآة للمهترائية.
2-الولادة: كلاهما من أم عذراء بروح إلهية، حيث النبي عيسى من مريم العذراء، ومهترا من صخرة عذراء.
3-كلاهما يقدسان الشمس والنور، لذلك نرى دائماً نور للشمس حول رؤوسهما في رسومات أثرية، أو لوحات حالية، وتسمى لدى الإخوة المسيحية خور، وقد استمد اسم خرستيان في اللغة الكردية، وكرستيان في الأوروبية مدلولهما من الشمس خور، كما أن من رجال الدين المسيحية ثمة مرتبة باسم، خوري وأخر، باسم شماس.
4-يستحوذ الكهف على مكانة رئيسية في حيثيات عقيدتهما، إذ إن اللقاء الأول بالنبي عيسى، وولادته وتفاصيل أخرى تمت في الكهف، وكذلك يتم اشعال النور، لطرد الأشرار في الميترائية، والافتداء بالثور أيضاً في الكهوف.
5-المهترائية، والمسيحية توقدان النار عند النوافذ، والكوات؛ للحفاظ على النور في وجه الظلام، المجلب للأرواح الشريرة.
6-كلاهما أي مهترا والنبي عيسى، ذهبا للقاء بالرب، ومن خلال عربة مباركة.
7-لكليهما رمز مقدس يدل على العالمية، وهو الصليب.
8-كلاهما تمكنا من نشر دينهما بواسطة (12) قديساً.
9-لهما (3) أيام صيام مقدسة، ومازالت تمارس من قبل الإخوة السريان، والإيزيديين قبيل بداية رأس السنة الجديدة.
10-لهما عيدان متشابهان، ومازالا يستخدمان من قبل الإخوة الإيزيدية عيد رأس نيسان جارشمبا صور، أي الأربعاء الأحمر، ومن قبل الإخوة السريان عيد أكيتو، وكلاهما يلونان البيض، دلالة على تنوع الحياة على الكرة الأرضية، كما أنهما يشتركان في عيد أخر شمساني وهو عيد شفا يلدا، أي ليلة يلدا مع فارق بأربعة أيام، وهو عيد يلدا الأري، فمازال الكرد يحتفلون به في كردستان، المصادف في 21-12 من كل عام وهو يوم خلق النور.
11-كلاهما أي النبي عيسى ومهترا لم يتزوجا، وانتقلا للمكوث بجوار ربهما، وهما في مقتبل العمر، ومازالا هناك.
12-في حكاية ولادتهما زارهما ثلاثة من الموغ القديسين وهم كرد، مهترا في كردستان قرب النهر، بينما النبي عيسى في فلسطين، عندما سار الموغ الكرد من كردستان بناء على نبوءة النبي دانيال، الذي يُقال: أنه النبي زردشت الذي أشار للكرد على نجمة يسيرون معها، حيث ولادة السيد المسيح، فسار مع النجم الموغ الكرد حتى الكهف الموجود فيه النبي عيسى، عليه السلام، في بيت لحم، فرأوه بذلك، ويعد الكرد أول من بشّر بمجيء النبي عيسى، عليه السلام، والكتاب المقدس، يؤكد ذلك ويسميهم بالماديين أي الميديين.
13-في المهترائية يقال لكبير القديسين بابا، وكذلك في المسيحية.
14-في نهج كلا الديانتين، أن كلاهما يشفيان المرضى، ويحييان الموتى.
15-كلاهما يؤكدان على القيمة العليا للإنسان، ومكانته عند الرب، وقد ضحيا من أجله، النبي عيسى بروحه، ومهترا بثوره المقدس.
16-يشترك كلاهما في أنهما تناولا آخر عشاء، مع حواريهما، وسمي بالعشاء الرباني.
17-كلاهما يشتركان معاً في الهبوط من عند الله على الأرض، بعد أن يدب فيها الفساد، وقتلهما للدجال عند مجيء يوم القيامة.
18-وأخيراً، وهو مهم لسبب ما نصبوا إليه، في أن هذا العيد الذي يسمى بعيد ميلاد السيد المسيح، هو عيد ميلاد الإله مهترا في 25-12، وأن اتباعه كانوا يحتفلون به، بمن فيهم الإمبراطور الروماني أورليان عام 270-275م، وأن عيد ميلاد النبي عيسى، عليه السلام، أيضاً هو25-12 وقد احتفل به لأول مرة الإمبراطور الروماني قسطنطين عام 313م بذلك يعد العيد هو ذاته.
في الختام: ثمة أمور طقسية وعقائدية أخرى تجمع بين الديانتين، لدرجة أن الباحث الألماني كارل جونغ يقول: إن المسيحية والمهترائية شقيقتان، والباحث أرنست رينان يقول: لوكان قد أصاب المسيحية مكروه، وزالت لظهرت مكانها المهترائية من جديد.[1]
المصادر: المؤرخ الكردي مهدي كاكائي – موقع الحوار المتمدن لوي ديورانت – قصة الحضارة – الجزء الأول – المجلد الأول احمد عبد الغفور عطار-الأديان، والمعتقدات في مختلف العصور أرنولد توينبي: مختصر لدراسة التاريخ جفري بارّندر: المعتقدات الدينية لدى الشعوب. كتابي: بوابة إلى التاريخ الكردي القديم. 24-12-2021م.4-10-2633
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 1,508 gånger
HashTag
Källor
[1] | کوردیی ناوەڕاست | ronahi.net
Länkade objekt: 14
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 31-12-2021 (3 År)
Dialekt: Arabic
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 95%
95%
Tillagt av ( هەژار کامەلا ) på 21-05-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 21-05-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( زریان سەرچناری ) om : 21-05-2022
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 1,508 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.128 KB 21-05-2022 هەژار کامەلاهـ.ک.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Şîlan Diljen
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Şîlan Diljen
04-07-2020
ڕێکخراوی کوردیپێدیا
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,027
Bilder 106,612
Böcker 19,280
Relaterade filer 97,223
Video 1,392
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Şîlan Diljen
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 0.406 sekund(er)!