Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia medlemmar
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Not specified T1_569
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 481,501
Bilder 98,714
Böcker 17,780
Relaterade filer 83,675
Video 1,052
46 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 17,369
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Biografi
Şîlan Diljen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
Qadir Moti
Grupp: Biografi | Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

Qadir Moti

Qadir Moti
Qadir Moti
“Kî ku pey mirinêra nayê bîrkirinê, ew her tim zindîye”. Ev nêta ulumdarê Çînê Lao Dzî seranser li helbestvan Qadir Motî tê.

Qadir Motî sala 1938-a li Nexçivanê-Rêspûblîka Xwemûxtar, nehîya Şerûrê gundê Derekendê tê dunyayê. Vira mekteba navîn kuta dike. Sala 1960-î bi malbetêva koçbetî Ermenîstanê dibin.
Emê jêrê bona heqîya Xwedê bi kurt ser efrandarîya helbestvanê hêja rawestin û bila xwendevan bi xwe hafîyê derxe
Helbestên, ku ser sewt-awaz-miqamên gel têne efrandinê, ew rê dibînin û dilê her mirovekîra derbaz dibin. Eva destanîn, serfirazîke bilinde.
Lê ew nabe qismetê her efrandarekî. Ji ber ku, gotî ew kes ji roja ku, bi şidîyayî-şidîyayî rê diçe, jîyanêda hey bi dil û hesten xweva gelra gavde. Şayî-şîna wê, qencî-xirabîya wê, derd-kul, jan-êşa wê ya xwe bihesîne û wan gişkan nava xwîna dilê xwera derbazke, wê demê çavkanîya efrandar bi paqiş û zelal dibe. Ev yek helbestvan Qadir Motîra li hev hatîbû. Rastî jî gava seranser dikevî nava efrandarîya helbestvan dixûnî, tê derdixî, wekî ewî karibûye têkeve nava rewşa gel. Zulm-sîtem, neheqîyên dijî gelra kewgirîye, serketin-rizgarîya wêra şa bûye.
Qadir Motî salên 70-î, ya sedsalîya derbazbûyîda tê nava wêje-edebîyatê. Lê qewlên heyîye dijwar nahêlin ew pirtûkan bide weşandinê. Ew tu dema qelama xwe danayne, dinivîse, diefrîne.
Malbeta Qadir Motî bi zorê ji Ermenîstanê sala 1988 koçberî Azerbaycanê dibe, bajarê Bakûyêda cî-war dibe.
Sala 1990-î hej hilweşandina Yekîtîya Sovêtê ketinê, li Azerbaycanê bona gel-netewîyên hindikjimar êpêce mecalên qenc têne sazkirinê. Di alîyê ronahî dîtîna pirtûka da rê-dirbeke fire bona nivîskar, helestvanan ve dibe.
Bi fermî destûr dan, wekî bi zimanê netewîyên hîndik jimar, yên ku, Azerbaycanêda dijîn, pirtûk, rojname bêne weşandin. Weşenîka Dewletê ya bi navê “Azerneşr”-ê di alîyê weşandina pirtûkên bi zimanê lezgîkî, talişî, kurdî, tatan û yên mayînda dest bi çalekîyên xwe kir.
Sala 1993-a bi rêdaktorîya Şamîlê Selîm Esgerov pirtûka helbestvan Qadir Motî ya bi navê “Bi gazinim, dunya” ronahî dibîne. Dema baxçê herî bi gul-sosin û bi pergar bê xweyî dimîne, diçilmise, hilwedişe. Xweyî li wî derketînê, ew avdanê, nihêrînê gulvedide; pey pirtûka yekemînra di nava efrandarîya Qadir Motîda guhastinên pirr-pirr mezin derketine holê. Helbestên helbestvan mîna deste kulîlkên bi bîn, bi bîn bûn. Goveka mijarên helbestvan fire bû. Wanda nitrandina erf-edet, wetenhizî, şerkarîya rîya gel ya bi sîyanet-serfinîyaz, hub-hizkirin û bawerîya roja sibêye geş bask veda!

Qadir Motî çarenûsa xwe bi şewat digihîne xwendevana, dibêje
Rozgar xerab, bext razaye,
Mital xar kir vê dewranê.
Rev-bez, ax-zar bû para min,
Dilêm sar kir vê dewranê.

Ew xwe ji gel dûr nagire, helbestvan qewmandinên gerdûnê, rewşa gelê xwe, kirina neyaran rind derz dike, rind dibîne û birîna dilê xwe dide kivşê:

Dilê meda ma hesret,
Wek xulamê bê rûmet,
Ji sed parî parek dan,
Ew jî bi rik, bi kudret.

Helbestvan û nivîskar wê demê dibin hizkirîyê xwendevana, dema ew bi zimanekî zelal dinivîse û qewmandina dewrêra dide girêdanê.
Ev herdu bilindayî helbestvan Qadir Motîra li hev tên. Bedewnivîsara helbestên helbestvan bona wê yekê zelale, wekî wî hê biçûktîyêda ji çavkanîya zargotina gel av wexwarîye.
Pirtûka bi dorê Qadir Motî nav dike-“Bê parim, dunya”. Ew pirtûk sala 1999-a ji alîyê weşenîka Dewleta Azerbaycanêda tê weşandinê.
Qadir Motî jîyanêda daha pirr şa dibe gava sala 2005-a nivîskar Ahmedê Hepo bi dewetname diçe Kurdistana Başûr û ew romana xwe “Birîn”-êra tevayî, berevoka helbestên helbestvanê hêja, ya bi navê “Bi gazinim, dunya” bi guhêrbarîyên (varîyant) nûhva, li bajarê Hewlêrê, bi hîvîkirin dide weşandinê.
Pêwîste destanîn, bilindayîke helbestvan Qadir Motî bînine holê. Ewî him jî bi azerbaycanî helbest dinivîsî. Ew hebestên wî ji alîyê xwendavanên Azerbaycanîada bilind dihatîne hêjandinê.
Bi dilêşî bêjin, wekî pirtûka wîye dawîyê ya bi nave “Menal, dilo” dîsa bi pêşgotin û rêdaktorîya nivîskar Ahmedê Hepo sala 2007-a ronahî dibîne.
Dawîyêda ewê yekê bînine serzara, wekî her ku, wede derbazbe helbestên dengbêj, helbestvan Qabir Motî wê hêjaya xweye heq di nava wêjeya gelê kurd da bigire.
Helbestvanê di alîyê welatda miraz çavada mayî, 7 tebaxê sala 2009-a li bajarê Bakûyê dunya xwe guhast.
Em bawerin navê helbestvan Qadir Motî wê timê di nava wêjeya gelê kurdada bê kişandinê. Ewê bibe yekî timê bîranî!

Ahmedê Hepo, Endamê Yekîtîya Nîvîskarên Azerbaycanê
[1]
(Rojname “Dengê Kurd”. Komara Azererbaycan).
Denna post har skrivits in (Kurmancî - Kurdîy Serû) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Ev babet bi zimana (Kurmancî - Kurdîy Serû) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Denna post har tittat 728 gånger
HashTag
Källor
[1] Not specified T6_10 | Pусский | kurdist.ru
Relaterade filer: 1
Länkade objekt: 1
Grupp: Biografi
Artiklarna språk: Kurmancî - Kurdîy Serû
Cause of death: No specified T4 625
Country of death: Azerbaijan
Education level: No specified T4 553
Folk skriver: Författare
Folk skriver: Poet
Kön: Man
No specified T3 20: No specified T4 468
Place of Residence: Diaspora
Provins: Armenien
Städer: Yerevan
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ڕاپەر عوسمان عوزێری ) på 30-04-2022
Den här artikeln har granskats och släppts av ( ئاراس ئیلنجاغی ) på 30-04-2022
Denna post nyligen uppdaterats med ( ئاراس ئیلنجاغی ) om : 30-04-2022
objekt History
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 728 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.139 KB 30-04-2022 ڕاپەر عوسمان عوزێریڕ.ع.ع.

Actual
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh. Konflikten mellan partiledningen och den omstridda riksdagsledamoten har pågått i flera år: bland annat anklagas Amineh Kakabaveh för att inte medverka i partiets riksdagsarbete, för att sprida fejkade nyheter samt för att behandla partikamrater dåligt.
I ett inlägg på Faceboo
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör till de hos oss minst kända folken. Det har inneburit stora svårigheter för Barbro Karabuda - känd och uppskattad författarinna av flera reseböcker om Mellersta Östern - att utforska kurdernas liv och historia, eftersom enligt dessa länders regeringar något kurdproblem över huvud taget inte existerar.
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Barbro Karabuda
Redaktör؛ Tidens
Stockholm
1960
[1]
De frihetsälskande och stolta kurderna, som bebor gränstrakterna av Turkiet, Iran, Irak och Syrien, hör til
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
‏Kurdistan
‏Rapport från SAC:s studieresa 1994.[1]
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Avlägsenhetens strängar
Heftet, Svensk, 2015
Forfatter: Farhad Shakely
Avlägsenhetens strängar
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter f
Şîlan Diljen
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar
Den sista flickan
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Om föreningen
En förening för alla kurdisktalande boende i Göteborg och kranskommunerna som bär eller stödjer det socialdemokratiska partiets värderingar i Sverige. Föreningen bildades 1994. syftet ä
Kurdiska socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Basordlista för tolkar för de två stora variationerna av det kurdiska språket som talas i Sverige. Det innebär bl.a. att de kurdiska termerna i tollkordlistan i möjligaste mån är detsamma för både det
Ordlista för tolkar Svenska Kurdiska
Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
Kurdfrågan En bakgrund
Statistik
Artiklar 481,501
Bilder 98,714
Böcker 17,780
Relaterade filer 83,675
Video 1,052
46 Aktiva besökare på Kurdipedia !
Idag 17,369

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 14.92
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 1.329 sekund(er)!