پەڕتووکخانە پەڕتووکخانە
گەڕان

کوردیپێدیا پڕزانیاریترین و فرەزمانترین سەرچاوەی کوردییە!


بژاردەی گەڕان

جۆری گەڕان





گەڕان

گەڕانی ورد      کیبۆرد


گەڕان
گەڕانی ورد
پەڕتووکخانە
ناونامە بۆ منداڵانی کورد
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
سەرچاوەکان
شوێنپێیەکان
دڵخوازەکان
چالاکییەکان
چۆن بگەڕێم؟
بڵاوکراوەکانی کوردیپێدیا
ڤیدیۆ
درەختی پۆلەکان
بابەت بەهەڵکەوت
تۆمارکردنی بابەت
تۆماركردنی بابەتی نوێ
ناردنی وێنە
بیروڕاکانتان
ڕاپرسی
پەیوەندی
کوردیپێدیا چ زانیارییەکی پێویستە!
ستانداردەکان
ڕێساکانی بەکارهێنان
کوالیتیی بابەت
ئامرازەکان
دەربارە
هاوکارانی کوردیپێدیا
چیمان دەربارە وتراوە!
ناوکێشکردن لە ماڵپەڕەکانتاندا
تۆمارکردن / کوژاندنەوەی ئیمێڵ
ئاماری میوانەکان
ئاماری بابەت
وەرگێڕی فۆنتەکان
گۆڕینی ڕێکەوتەکان
پشکنینی ڕێنووس
زمان و شێوەزمانی ڕووپەلەکان
کیبۆرد
لینکە پێویستەکان
ئێکستێنشنی کوردیپێدیا بۆ گووگڵ کڕۆم
کوکیز
زمانەکان
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
هەژماری من
چوونەژوورەوە
دەبمە هاوکارتان!
وشەی نهێنیت لەبیرکردووە!
گەڕان تۆمارکردنی بابەت ئامرازەکان زمانەکان هەژماری من
گەڕانی ورد
پەڕتووکخانە
ناونامە بۆ منداڵانی کورد
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
سەرچاوەکان
شوێنپێیەکان
دڵخوازەکان
چالاکییەکان
چۆن بگەڕێم؟
بڵاوکراوەکانی کوردیپێدیا
ڤیدیۆ
درەختی پۆلەکان
بابەت بەهەڵکەوت
تۆماركردنی بابەتی نوێ
ناردنی وێنە
بیروڕاکانتان
ڕاپرسی
پەیوەندی
کوردیپێدیا چ زانیارییەکی پێویستە!
ستانداردەکان
ڕێساکانی بەکارهێنان
کوالیتیی بابەت
دەربارە
هاوکارانی کوردیپێدیا
چیمان دەربارە وتراوە!
ناوکێشکردن لە ماڵپەڕەکانتاندا
تۆمارکردن / کوژاندنەوەی ئیمێڵ
ئاماری میوانەکان
ئاماری بابەت
وەرگێڕی فۆنتەکان
گۆڕینی ڕێکەوتەکان
پشکنینی ڕێنووس
زمان و شێوەزمانی ڕووپەلەکان
کیبۆرد
لینکە پێویستەکان
ئێکستێنشنی کوردیپێدیا بۆ گووگڵ کڕۆم
کوکیز
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
چوونەژوورەوە
دەبمە هاوکارتان!
وشەی نهێنیت لەبیرکردووە!
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
دەربارە
بابەت بەهەڵکەوت
ڕێساکانی بەکارهێنان
هاوکارانی کوردیپێدیا
بیروڕاکانتان
دڵخوازەکان
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
چالاکییەکان
یارمەتی
بابەتی نوێ
عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
ناو: عەبدوڵڵا
نازناو: عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
ناوی باوک: حاجی کەمال
شوێنی لەدایکبوون: شاری شەقڵاوە
ژیاننامە
کەسایەتییەکی سیاسی باشووری کوردستانە، سکرتێری بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان
عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK، بزووتنەوەیەکی سیاسیی و ڕامیارییە، خەبات دەکات بۆ سەربەخۆیی هەر چوار پارچەی کوردستان و حکومڕانی دیموکراتی کوردستان، ساڵی 1993 لە شاری هەولێر ی پایتەختی باشوور
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK
سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ناونیشانی پەڕتووک: سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ناوی نووسەر: محەمەد تەها حسێن
دەزگای پەخش: ناوەندی فێربوون
ساڵی چاپ: 2018
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
ناونیشانی پەڕتووک: ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
ناوی نووسەر: موحسین جەباری
ناوی وەرگێڕ: ئاری محەمەد شێروانی
وەرگێڕان لە زمانی: عەرەبی
ساڵی چاپ: 2013
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناونیشانی پەڕتووک: کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناوی نووسەر: چاڕڵی ماکێسی
ناوی وەرگێڕ: مستەفا ئیبراهیم
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناوەندی پەڕنووس
ناوەندی پەڕنووس (Nawendî Pernûs) بریتییە لە ناوەندێکی هۆشیاری و خۆبەخشی، بە ئامانجی هۆشیارکردنەوەی تاک و هەروەها بوژاندنەوەی زانستخوازی لەناو کۆمەڵگەی کوردی.
بەر لە زانست و زانیاری، ئەوەی کە گرنگتر و
ناوەندی پەڕنووس
فێربوونی زمانی کۆری
ناونیشانی پەڕتووک: فێربوونی زمانی کۆری
ناوی ئامادەکاران: ستافی LKM
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
فێربوونی زمانی کۆری
سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
ناونیشانی پەڕتووک: سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
ناوی نووسەر: بنار سدیق
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
وەرزش و تەندروستی
ناونیشانی پەڕتووک: وەرزش و تەندرووستی؛ کوڕان و کچان و بەساڵاچووان
ناوی نووسەر: ئیبراهیم تاهیر مەعروف قورشاغلویی
شوێنی چاپ: هەولێر
دەزگای پەخش: نارین
ساڵی چاپ: 2011
ژمارەی چاپ: یەکەم [1]
وەرزش و تەندروستی
خانمێکی کوردی ئێزیدی لە لالش، ساڵی 1957
شوێن: لالش
ساڵی گیرانی وێنەکە: 1957
کەسایەتی ناو وێنەکە: (خانمێکی کوردی ئێزیدی)
ناوی وێنەگر: نەزانراو
[1]
خانمێکی کوردی ئێزیدی لە لالش، ساڵی 1957
خۆراک و وەرزش
ناونیشانی پەڕتووک: خۆراک و وەرزش
ناوی نووسەر: دکتۆر مەسعود نەقى زادەى بانى
ناوی وەرگێڕ: محەمەد شەهدی
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: ڕۆژهەڵات
چاپ ساڵى 2009 [1]
خۆراک و وەرزش
ئەخڵاق بە سادەیی
ناونیشانی پەڕتووک: ئەخڵاق بە سادەیی
ناوی نووسەر: عەلی ئەحمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپی دیجیتاڵی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: یەکەم[1]
ئەخڵاق بە سادەیی
باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ناونیشانی پەڕتووک: باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ناوی نووسەر: ناهید حسێنی
ساڵی چاپ: 2018
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ
ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی دووە
ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
ناونیشانی پەڕتووک: سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی دووەم [1]
سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
ناونیشانی پەڕتووک: زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمارەی چاپ: چاپ
زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
ناونیشانی پەڕتووک: چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین
ناونیشانی پەڕتووک: تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین؛ توێژینەوەیەکی دیاردەناسانە سەبارەت بە خەتەنەی کوڕان و پیاوان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمار
تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین
بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ناونیشانی پەڕتووک: بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2021
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
ناونیشانی پەڕتووک: ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
کامیل ئەحمەدی
ناو: کامیل
نازناو: ئەحمەدی
ساڵی لەدایکبوون: 1972
شوێنی لەدایکبوون: نەغەدە
ژیاننامە
کامیل ئەحمەدی (لەدایکبووی ساڵی 1972ی زایینی/ 1351ی کۆچیی ھەتاوی لە نەغەدە، ئێران) لێکۆڵەر و مرۆڤناسی ڕۆژهەڵاتی ک
کامیل ئەحمەدی
شارستانيەتى کۆيە لە مێژوودا
ناونیشانی پەڕتووک: شارستانيیەتى کۆيە لە مێژوودا
ناوی نووسەر: کازم عومەر دەباغ
ساڵی چاپ: 2020
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
شارستانيەتى کۆيە لە مێژوودا
کۆتايى سەردەمى هێز
ناونیشانی پەڕتووک: کۆتايى سەردەمى هێز
نووسينى: د. موسى نعيم
وەرگێڕانى: د. کۆزان
چاپي يەکەم 2022
بڵاوکار ناوەندى ئاڕتا [1]
کۆتايى سەردەمى هێز
ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم 1960-1975؛ بەرگی 01
ناونیشانی پەڕتووک: ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم؛ بەرگی 01
ناوی نووسەر: نەبەز گۆران
ژماەری چاپ: یەکەم [1]
.
ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم 1960-1975؛ بەرگی 01
ئامار
بابەت 438,567
وێنە 90,365
پەڕتووک PDF 16,400
فایلی پەیوەندیدار 73,939
ڤیدیۆ 560
میوانی ئامادە 26
ئەمڕۆ 9,758
ڕاپرسی
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
بۆ پێشخستنی کارەکانی ڕێکخراوەکەمان و باشترکردنی ماڵپەڕەکەمان تکایە وەڵامی پرسیارەکانی ئەم ڕاپرسییەمان بدەرەوە..
زۆر سوپاس بۆ هاوکاریتان!
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
ژیاننامە
مەسعود محەمەد
شەهیدان
پێشەوا قازی محەمەد
ژیاننامە
نەوزاد مستەفا
پەڕتووکخانە
سیڤەرنامە - وەشانی 1
وێنە و پێناس
قەڵای هەولێر ساڵی 1955
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
کوردیپێدیا، مێژووی ڕۆژ بە ڕۆژی کوردستان و کورد دەنووسێتەوە..
پۆل: کورتەباس | زمانی بابەت: Svenska
بەشکردن
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
  
نرخاندنی بابەت
1دەنگ 1
نایاب
زۆر باشە
باش
خراپ نییە
خراپ
زۆرتر
بۆ ناو لیستی دڵخوازەکان
ڕای خۆت دەربارەی ئەم بابەتە بنووسە!

گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە
Metadata
RSS

گووگڵی وێنەی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
گووگڵی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
وەرگێڕان
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû1
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0
ئەم بابەتە باشتر بکە!
|

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
En avundsjuk Gud finns i varje religion. Bra då att imamen Seyran Ateş och teologen Christoph Markschies inte är sådana som hela tiden anser sig veta vad som är rätt.
Chrismon: Seyran Ateş, när kände ni att er liberala moskéförsamling skulle bli en framgång?
Seyran Ateş: 2009, då idén föddes.
Redan åtta år före församlingen grundades?
Ateş: Ja, då befann jag mig på den tyska islamkonferensen. Den dåvarande inrikesministern Wolfgang Schäuble ställde sig gång på gång frågan: Var finns egentligen de liberala muslimerna, varför gör de inget? Som vänsteraktivist och feminist har jag alltid engagerat mig. Därför grundade jag en liberal församling, är föreståndare för det allmännyttiga aktiebolaget och accepterad av församlingen som imam – trots hård kritik av de muslimska förbunden.
Är det idag möjligt för religioner att leva fredligt sida vid sida, Christoph Markschies?
Christoph Markschies: I den här moskén, absolut! Om vi betänker att en evangelisk församling här beviljat en hotad moské gästrätt, då befinner vi oss i en bra tid. Men fäster vi blicken på meningsskiljaktigheter både här i landet och i andra länder måste vi säga att det vid sidan av den glada utvecklingen också finns religiösa inbördeskrig, religiöst förtryck, flykt och fördrivning.
Ni kämpar för tolerans. Var går personligen gränsen för er?
Ateş: Jag har ett oändligt stort hjärta, ett varm, barmhärtigt hjärta. Men mitt politiska förnuft ger jag inte upp bara därför. Jag kämpar för religionsfrihet, för kvinnors rättigheter och för fri- och rättigheter som de är formulerade i grundlagen. Hos oss finns kvinnliga böneledare, och kvinnor skiljs inte från männen vid bön. Det gör konservativa muslimer ursinniga.
Ni får mordhot – uppenbart av islamister – och har personligt skydd.
Ateş: För närvarande kan man bara öppet driva en sådan liberal moské i den så kallade västvärlden där regeringarna är beredda att garantera säkerheten. Jag är oändligt tacksam för att Tyskland skyddar mig så att jag kan utföra mitt arbete. Det har inte Salman Rushdie fått uppleva, och alla aktivister i de muslimska länderna hamnar snarast i fängelse eller tvingas i exil. Det stora merparten av de konservativa muslimerna och deras kritik gör att personskyddet är nödvändigt. De gör anspråk på religionsfriheten och måste förklara varför de inte medger vår liberala församling denna frihet och kallar oss otrogna. Inom sitt eget religionssamfund är de blinda för mångfalden.
Finns det i judendomen, kristendomen och islam något slags medfött fel – att toleransen inte är tillräckligt rotad där? Mänskliga rättigheter kämpas ofta för med motstånd från kyrkan!
Markschies: Jag ser det på ett annat sätt: De moderna fri- och rättigheterna kämpade man för i Europa ömsom med kyrkorna, ömsom mot: Den franska människorättsdeklarationen riktades visserligen skarpt mot den katolska kyrkan, men har många kristna inslag. De tre nämnda religionerna har i sina traditioner våldspotential, men också fredspotential. Våldspotentialens begränsning i modern tid är tyvärr inte irreversibel, men förhoppningsvis är den åtminstone det i våra europeiska samhällen. Jag skulle därför inte tala om ett medfött fel i alla tre religioner, utan om att man har begått vissa fel när man hanterat sina traditioner.
Passar sanning och tolerans ihop?
Markschies: Utan tvekan. Annars vore det ju ingen tolerans, utan som att säga ”Gör vad du vill bara!”. Man är tolerant när man låter någonting annat få råda, för sanningen i sina egna principers skull – till exempel för frihetens skull, den som Kristus skänkt oss.
Ateş: Sanningen! Jag hör ordet nästan dagligen. Vi liberala muslimer får alltid samma kritik: Er islam är inte sann islam. Profeten vill något annat, Gud vill något annat. Denna kritik fylls ofta på med bekännelsen ”det finns ingen gud värdig dyrkan utom Gud!”. Det tolkar många som en appell till intolerans. Men sant är att det i alla tre religioner finns en avundsjuk gud.
Markschies: Det som är bra är att var och en av dessa religioner i sin teologi också innehåller inslag som sätter gränser för det egna sanningsanspråket. I Bibeln är det en tydlig åtskillnad mellan Guds sanning och den som människorna kan känna till. Jesus från Nazareth ifrågasätter bestämt dem som hela tiden anser sig veta vad som rätt. I mångreligiösa samhällen måste människor med olika sanningar kunna leva med varandra, och Bibeln erbjuder utgångpunkter för en sådan hållning.
Ateş: Det måste vara möjligt att vara sökande i tron. Men vissa muslimer ser många frågor som helt avgörande: En kvinna får inte vara imam. Bön ska ske fem och inte tre gånger om dagen. Som motivering läggs ofta fram att det har lärt mig av min faster, min farbror, min far, min imam. Hur kan kritikerna inte veta att en kvinna inte kan vara imam? Redan på Mohammeds tid var kvinnor böneledare i församlingen. I vår församling säger vi aldrig att det vi gör är rätt och det andra gör är fel.
Sedan många år för ni en strid mot slöjbärande. Är ni inte också intoleranta då?
Ateş: När jag kämpar för kvinnors rättigheter är jag gärna intolerant, om någon då får för sig att anse att min position är intolerant.
Markschies: Vad skulle det vara för tolerans om den inte hade några gränser? När andra människors grundläggande fri- och rättigheter sätts ur spel genom att åberopa ”tolerans”, då är det ingen tolerans. Tolerans betyder att på goda grunder låta andra uppfattningar och förhållningssätt råda – och verka för att de kan råda. Den som är tolerant gentemot extremister ödelägger sitt samhälle.
Återigen – slöjan!
Ateş: Jag har aldrig sagt att jag är emot slöjan. Jag kämpar emot att vissa myndighetspersoner bär slöja, lärare, domare, poliser. Jag kämpar dessutom kraftfullt – och på den punkten är jag väl intolerant – emot att barn bär slöja. För mig är det lika med barnmisshandel.
Ett liberalt samhälle måste alltså inte tillåta allt?
Ateş: Frihet innebär alltid också inskränkningar. Det finns kvinnor som låter sina döttrar ingå tvångsäktenskap, mödrar som håller fast sina döttrar vid könsstympning. Imamer i turkisk television försvarar kvinnlig omskärelse. Det som irriterar mig är när vi talar om slöjan så handlar det genast bara om religionsfrihet. Men viktigt är faktiskt vad det står för politiskt och socialt.
Markschies: Slöjan symboliserar inte bara en personlig inställning. 1923 tog Huda Scha’arawi, den första ordförande i det egyptiska kvinnoförbundet, av sig sin slöja och kastade den demonstrativt i ett av Alexandrias hamninlopp. En spektakulär akt av befrielse. Däremot pressas idag kvinnor i Egypten, för övrigt också koptiska kristna, allt mer till att bära slöja.
Ateş: Vi får inte begränsa slöjdebatten till Tyskland eller Europa. I Iran dömdes precis en kvinna till tjugo års fängelse för att hon tagit av sig sin slöja. Jag tycker att det är märkligt att feminister som kämpar för kvinnors rättigheter här i landet försvarar slöjbärandet i Iran som ett tecken på religiös frihet. Varför? Gör de det för att de vill vara toleranta eller av rädsla för att beskyllas för att vara rasister?
Finns det tolerans i namn av det goda?
Markschies: En stridbar demokrati är inte intolerant. Demokrati måste exempelvis inskrida mot terrorister som vill förstöra demokratin. Men prohibitionen, alkoholförbudet i USA från 1920, var intolerans i namn av det goda. Vuxna måste lära sig att själva bestämma över sin alkoholkonsumtion.
Förväxlar vi allt för ofta religion med seder och bruk?
Markschies: Ja. I byakyrkorna på tidigt 1900-tal satt kvinnor och män i det här landet fortfarande åtskilda. Gifta och ogifta var tvungen att klä sig olika. Det har inte så mycket med religion att göra, utan mer med samhälleliga normer. När människor sitter bredvid varandra idag är det naturligtvis något som välkomnas ur en kristen synpunkt. Människors jämlikhet inför Gud blir tydlig på det sättet. Men att skilja på religion och sedvänjor förblir fortsatt en utmaning för judendomen, kristendomen och islam.
Ateş: Det är påfallande att många muslimer överhuvudtaget inte frågar om vad som är meningen med alla regler, utan försöker bara följa dem formellt. Så är det också vid fastan. När ett sexårigt barn som går i grundskolan måste fasta och därmed samarbetar, eller när detta barn måste bära slöja, då måste man tydligt kritisera det.
Det är alltså ingen bra tid för religiös tolerans?
Ateş: Se själv vad som händer i Afghanistan, Pakistan, Marocko eller Egypten, och allt mer i Turkiet. För tio år sedan kunde man möta öppna, modernt klädda kvinnor, och nu bär många burka. Det har skett en regression, till och med i Indonesien som alltid gällt som exempel på ett liberalt, islamiskt land. Där finns det nu till och med en islamisk sedlighetspolis. I paraden på Istanbuls gator uppträder stora grupper av kvinnor med slöja och män i osmanska klädedräkter och barn med slöja. Det var otänkbart för tio år sedan. När jag var liten skulle man ha sagt: Vad är det där för bakåtsträvande byfånar?
Markschies: Regression är inte bara ett problem i islamiska samhällen. I Amerika, men också exempelvis i Ungern, Polen eller hos oss i Tyskland kan man efter 1900-talets stora såväl politiska som kulturella emancipationsrörelser notera olika former av regression. Tyvärr också i kristendomen i väst: Tänk på alla dem som i katolska kyrkan vill vrida tillbaka klockan till Andra Vatikankonsiliets reformer och irriterar sig på att man närmat sig judendomen och kyrkornas reformation.
Eller de konservativa protestanterna som betecknar sig själva som bibeltrogna och evangelikala!
Markschies: Här gäller det att differentiera noga: Det finns politiskt, höger snarare än vänster, sinnade evangelikala och mycket olika varianter av deras orienteringar ifråga om Bibeln. Det är så även i islam, judendomen och den katolska kyrkan att de rörelser som vill tillbaka till forna tiders värderingar vill helt olika saker.
Borde kyrkorna engagera sig mer för en liberal islam och oftare ifrågasätta de konservativa islamiska förbunden?
Ateş: Kyrkorna förhåller sig ofta mycket ängsligt gentemot förbunden. De kyrkliga företrädarna drar ofta kors, kippa och slöja över en kam. Det stör mig. I islam finns ingen symbolik, inte ens en enda symbol för hela det islamiska samfundet. Medan såväl kors som kippa representerar en trosutsaga, symboliserar slöjan sedlighet och moral. Kyrkorna anammar helt enkelt de muslimska förbundens narrativ att det här skulle handla om en trosfråga.
Markschies: Det finns inga onda avsikter bakom detta. Förbunden är just på många sätt först och främst deras enda samtalpartners, även om de bara representerar en svårbestämbar del av muslimerna i Tyskland. De kan ju helt enkelt inte skapa sig samtalspartners själva. Att slöja, kors och kippa alla på en och samma gång ses som religiösa symboler har ofta med bristande kunskaper att göra. Alltså: Lyssna, förklara och lär!
Ateş: Men varje kyrkoman vet ju att det finns olika strömningar inom islam, till exempel sunniter och shiiter. Om då förbunden säger att det inte kan finnas någon reformation inom islam, måste då både politik och kyrka se att det inte stämmer.
Markschies: Här finns det bestämt ett behov av att komma ikapp. Men känsligheten har vuxit och kritiken är numera vida spridd gentemot Turkisk-islamiska förbundet för religion, DİTİB, som är kopplat till den turkiska regeringen. Den evangeliska kyrkan är ju själv redan så mångfaldig att den kan tillvarata mångfald även i islam. Det gäller även för judendomen. Då samtalar vi också med såväl ortodoxa som liberaler och var och en får berätta vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt.
Ska staten bestämma hur islam ska organiseras?
Ateş: Först och främst skulle man behöva ta reda på hur många muslimer det ens finns i Tyskland. Hittills har statistiker bara uppskattat antalet utifrån namnen i telefonkatalogen. Enkätundersökningar vore mycket bättre. Om man hade antalet så kunde man utveckla ett islamiskt råd och involvera de muslimer som faktiskt finns i hela sin mångfald.
Ett demokratiskt råd? Hittills har Tyskland bara erfarenhet av hierarkiska, kyrkliga strukturer. Går det att överföra dem?
Ateş: Islam har inga fasta strukturer som kyrkorna. Det finns ingen läroauktoritet överst, inga fasta imamer. Att vara imam är bara en roll. Tron är bara något mellan mig och min Gud. Det finns väldigt mycket individualism i islam. Därför måste man fundera över ett nytt koncept för att hantera islam.
Markschies: Att med tvång anpassa islam till de kristna kyrkornas struktur är överhuvudtaget ingen bra idé. Det har ju också tagit lång tid för dagens förhållande mellan kyrka och stat i Tyskland att utveckla sig, så som det präglar vårt land idag.
Vad är er personliga strategi för att hantera åsikter som går emot era egna?
Ateş: Jag blev politiskt intresserad under 80-talets Tyskland. Det vill säga, jag fick uppleva styrkan och kraften av medborgarrättsrörelserna och har lärt mig att älska civil olydnad.
Markschies: Jag har under de gångna åren lärt mig att inte allt måste diskuteras. Till exempel det faktum att kvinnor står framme vid altaret i den evangeliska kyrkan, en konsensus som i den evangeliska kyrkan helst inte längre ifrågasätts. För mig har det också blivit viktigare att förstå varför människor representerar en viss position. Samtidigt blir det allt klarare för mig hur mycket otrygghet och rädsla som finns. Det går inte ensamt bekämpa med argument.
När vi träffas igen om tio år, vad har då förändrats i det religiösa landskapet?
Markschies: Då hoppas jag att textkritiska utgåvor av Koranen även får läsas i Saudiarabien. Jag tror på vetenskapens upplysande kraft och tror att vi kommer att veta mycket mer om varandra. Slutligen kommer det religiösa landskapet i Europa att vara mycket mer varierat, och det kommer sannolikt att resultera i helt nya koalitioner.
Ateş: Till dess kommer det säkert i Wien, Paris, London och i många andra europeiska städer finns sådana församlingar som min egen och teologiska högskoleinstitut för en liberal islam.
Moderering: Claudia Keller och Eduard Kopp
(chrismon 9/2018)
Seyran Ateş, född 1963 i Istanbul, bosatt i Tyskland sedan 1969. När hon var 21 år blev hon skjuten och svårt skadad när hon hjälpte en ung turkiska. Hon blev senare advokat och har kämpat för kvinnors rättigheter. 2017 grundade hon i samma lokaler som en evangelisk församling i Berlin-Moabit sin liberala Ibn-Rushd-Goethe-moské. Där är hon också imam. Det gör att hon utsätts för hård kritik av fundamentalistiska muslimer.
Christoph Markschies, född 1962 i Berlin, undervisar i den antika kristendomen vid Humboldtuniversitet i Berlin. Från 2006 till 2010 var han där universitetsdirektör. Han leder institutet för kyrka och judendom och är ordförande för Die Kammer für Theologie der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD), som bereder teologiska deklarationer[1].
ئەم بابەتە بەزمانی (Svenska) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!
Denna post har skrivits in (Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
ئەم بابەتە 22,202 جار بینراوە
سەرچاوەکان
[1] ماڵپەڕ | Deutsch | goethe
فایلی پەیوەندیدار: 1
بابەتە پەیوەستکراوەکان: 3
ژیاننامە
1.سەیران ئاتەش
2.Seyran Ateş
ڕێکەوت و ڕووداو (کڕۆنۆلۆژیا)
1.27-09-2018
[زۆرتر...]
پۆل: کورتەباس
زمانی بابەت: Svenska
ڕۆژی دەرچوون: 27-09-2018
پەڕتووک - کوورتەباس: وتار و دیمانە
پەڕتووک - کوورتەباس: ئایین و ئاتەیزم
پەڕتووک - کوورتەباس: کۆمەڵناسی
زمان - شێوەزار: سویدی
وڵات - هەرێم: ئەڵمانیا
وەرگێڕدراو لە زمانی: ئەڵمانی
تایبەتمەندییە تەکنیکییەکان
کوالیتیی بابەت: 99%
99%
 30%-39%
خراپ
 40%-49%
خراپ
 50%-59%
خراپ نییە
 60%-69%
باش
 70%-79%
زۆر باشە
 80%-89%
زۆر باشە
 90%-99%
نایاب
99%
ئەم بابەتە لەلایەن: ( نالیا ئیبراهیم )ەوە لە: 30-09-2019 تۆمارکراوە
ئەم بابەتە لەلایەن: ( زریان سەرچناری )ەوە لە: 30-09-2019 پێداچوونەوەی بۆکراوە و ئازادکراوە
ئەم بابەتە بۆ دواجار لەلایەن: ( نالیا ئیبراهیم )ەوە لە: 02-10-2019 باشترکراوە
گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە
ناونیشانی بابەت
ئەم بابەتە 22,202 جار بینراوە
فایلی پەیوەستکراو - ڤێرشن
جۆر ڤێرشن ناوی تۆمارکار
فایلی وێنە 1.0.135 KB 30-09-2019 نالیا ئیبراهیمن.ئـ.

ڕۆژەڤ
مەسعود محەمەد
هزرڤان و نووسەری بیروردی کورد و کەسایەتی ناسراوی کوردستان مامۆستا مەسعود محەمەدی جەلیزادە لە ساڵی 1919دا لە شاری کۆیە لە بنەماڵەیەکی ئایینی و وێژەیی و زانست پەروەر هاتۆتە جیهانەوە و گەشتی خوێندنی لە ساڵی 1926دا لە کۆیە دەست پێکردووە و قۆناغی ناوەندی و ئامادەیی لە هەولێر لە ساڵی 1940دا تەواوکردووە و لە ساڵی 1945یشدا خوێندنی کۆلیژی مافی لە بەغدا وەرگرتووە و بووەتە پارێزەرێکی یاساناس.
لە خوێندنی کۆلیژی مافدا هاوپۆل و دۆستی دڵسۆزی دڵداری شاعیری لێهاتووی کورد بووە و بە یەکەوە زۆربەی ئێواران سەردانی
مەسعود محەمەد
پێشەوا قازی محەمەد
قازی محەمەد کوڕی قازی عەلی، کوڕی میرزا قاسم قازییه، لە ساڵی 1900دا لەدایکبووە.
هەر لەسەرەتای لاوییەوە هەستی نیشتمانپەروەریی تێدا بەهێز بووە و گرنگییەکی زۆری بەخوێندنی زانستی کۆن و تازە داوە، و زۆر زوو لەم بارەیەوە پێگەیشتووە و زۆری هەوڵیداوە زمانی بێگانانیش فێربێت، جگە لە عەرەبی و فارسی لەگەڵ زمانی فەڕەنسی و ئینگلیزی، تا ڕادەیەکیش ئاشنایەتی لە زمانی ڕووسیدا هەبووە.
بنەماڵەی سابڵاغ نەک بەتەنیا لەلای خەڵک، بەڵکوو لەلایەن دەسەڵاتداران و بەرپرسانی میریش، جێگەی ڕێز بوون. هەر بەبنەماڵە ئازادیخواز
پێشەوا قازی محەمەد
نەوزاد مستەفا
ناو: نەوزاد
ناوی باوک: مستەفا
نووسینی: خالید عومەر عوسمان
نەوزاد مستەفا- ئەکتەر
هونەرمەندی شەهید نەوزاد مستەفا لە ساڵی 1964 لە شاری هەولێر لە دایکبووە، لە تەمەنی 18 ساڵی چۆتە بەر خوێندن و تا پۆلی دووی ناوەندی خوێندووە.
لە ساڵی 1985 دەستی بە کاری هونەری کردووە و یەکەم شانۆگەری کە بەشداری تێدا کردووە شانۆگەری (خولەی تەمەڵ) بووە، بەڵام بەداخێکی زۆرەوە لە ڕاپەڕینەکەی ئاداری ساڵی 1991 بۆ بەرگری لە خاکی پیرۆزی کوردستان 1991-3-31 شەهید کراوە.
بەرهەمەکانی: (خولەی تەمەڵ 1985) (بێخەمی ناو بەرمیلەکە
نەوزاد مستەفا
سیڤەرنامە - وەشانی 1
ناونیشانی پەڕتووک: سیڤەرنامە
تایبەتە بەو بابەتانەی کە ڕێکخراوی کوردیپێدیا پەیوەندیدار بە ڕێککەوتننامەی سیڤەر، ئەرشیڤی کردوون.
ئەم بایندەرە، سەرئەنجامی کاری بەردەوامی چەند ساڵەی ئەرشیڤوانانی کوردیپێدیایە. بەبڵاوکردنەوەی ئەم بەرهەمە کوردیپێدیا هیچ دەستکەوتێکی ماددی پەیداناکات. تکایە لە کاتی سوودوەرگرتن لەم بایندەرە لە تۆژینەوە و نووسینەکانتاندا، ئاماژە بە ناوی ئەم بایندەرە، ژمارەی وەشان، ساڵی دەرچوون و کوردیپێدیا بکەن.
جۆری چاپ: دیجیتاڵ
دەزگای پەخش: ڕێکخراوی کوردیپێدیا
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی
سیڤەرنامە - وەشانی 1
قەڵای هەولێر ساڵی 1955
شوێن: هەولێر
ساڵی گیرانی وێنەکە: 1955
وێنەکە: (قەڵای هەولێر، دیوی بەرامبەر پارێزگای هەولێر)
ناوی وێنەگر: (نەناسراو)[1]
قەڵای هەولێر ساڵی 1955
بابەتی نوێ
عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
ناو: عەبدوڵڵا
نازناو: عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
ناوی باوک: حاجی کەمال
شوێنی لەدایکبوون: شاری شەقڵاوە
ژیاننامە
کەسایەتییەکی سیاسی باشووری کوردستانە، سکرتێری بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان
عەبدوڵڵا حاجی کەمال نازەنینی
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK، بزووتنەوەیەکی سیاسیی و ڕامیارییە، خەبات دەکات بۆ سەربەخۆیی هەر چوار پارچەی کوردستان و حکومڕانی دیموکراتی کوردستان، ساڵی 1993 لە شاری هەولێر ی پایتەختی باشوور
بزووتنەوەی ڕزگاری دیموکراتی کوردستان BRDK
سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ناونیشانی پەڕتووک: سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ناوی نووسەر: محەمەد تەها حسێن
دەزگای پەخش: ناوەندی فێربوون
ساڵی چاپ: 2018
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سایکۆلۆژیای عەقڵی کورد؛ پشکنینێکی شیکاریانە بۆ ئاستەکانی هزر
ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
ناونیشانی پەڕتووک: ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
ناوی نووسەر: موحسین جەباری
ناوی وەرگێڕ: ئاری محەمەد شێروانی
وەرگێڕان لە زمانی: عەرەبی
ساڵی چاپ: 2013
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
ئەو چیرۆکانەی فێری ژیانیان کردم
کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناونیشانی پەڕتووک: کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناوی نووسەر: چاڕڵی ماکێسی
ناوی وەرگێڕ: مستەفا ئیبراهیم
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
کوڕەکە، مشکەکوێرەکە، ڕێوی و ئەسپەکە
ناوەندی پەڕنووس
ناوەندی پەڕنووس (Nawendî Pernûs) بریتییە لە ناوەندێکی هۆشیاری و خۆبەخشی، بە ئامانجی هۆشیارکردنەوەی تاک و هەروەها بوژاندنەوەی زانستخوازی لەناو کۆمەڵگەی کوردی.
بەر لە زانست و زانیاری، ئەوەی کە گرنگتر و
ناوەندی پەڕنووس
فێربوونی زمانی کۆری
ناونیشانی پەڕتووک: فێربوونی زمانی کۆری
ناوی ئامادەکاران: ستافی LKM
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
فێربوونی زمانی کۆری
سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
ناونیشانی پەڕتووک: سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
ناوی نووسەر: بنار سدیق
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سوود و موعجیزەکانی سوڕەتی البقرة
وەرزش و تەندروستی
ناونیشانی پەڕتووک: وەرزش و تەندرووستی؛ کوڕان و کچان و بەساڵاچووان
ناوی نووسەر: ئیبراهیم تاهیر مەعروف قورشاغلویی
شوێنی چاپ: هەولێر
دەزگای پەخش: نارین
ساڵی چاپ: 2011
ژمارەی چاپ: یەکەم [1]
وەرزش و تەندروستی
خانمێکی کوردی ئێزیدی لە لالش، ساڵی 1957
شوێن: لالش
ساڵی گیرانی وێنەکە: 1957
کەسایەتی ناو وێنەکە: (خانمێکی کوردی ئێزیدی)
ناوی وێنەگر: نەزانراو
[1]
خانمێکی کوردی ئێزیدی لە لالش، ساڵی 1957
خۆراک و وەرزش
ناونیشانی پەڕتووک: خۆراک و وەرزش
ناوی نووسەر: دکتۆر مەسعود نەقى زادەى بانى
ناوی وەرگێڕ: محەمەد شەهدی
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: ڕۆژهەڵات
چاپ ساڵى 2009 [1]
خۆراک و وەرزش
ئەخڵاق بە سادەیی
ناونیشانی پەڕتووک: ئەخڵاق بە سادەیی
ناوی نووسەر: عەلی ئەحمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپی دیجیتاڵی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: یەکەم[1]
ئەخڵاق بە سادەیی
باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ناونیشانی پەڕتووک: باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ناوی نووسەر: ناهید حسێنی
ساڵی چاپ: 2018
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
باڵندەکانی گیرفانی تاڤگە
ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ
ماڵێک لەسەر ئاو؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە سیغەی مەحرەمێتی و هاوسەرگیریی کاتی
ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی دووە
ماڵێک بە درگای ئاوەڵاوە؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی سپی
سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
ناونیشانی پەڕتووک: سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی دووەم [1]
سازگاری و خۆڕاگری لە مەهاباد
زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
ناونیشانی پەڕتووک: زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمارەی چاپ: چاپ
زایەڵەی بێدەنگی؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە هاوسەرگیریی پێشوەختەی منداڵان
چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
ناونیشانی پەڕتووک: چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
چیرۆکی شاری قەدەغەکراو
تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین
ناونیشانی پەڕتووک: تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین؛ توێژینەوەیەکی دیاردەناسانە سەبارەت بە خەتەنەی کوڕان و پیاوان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمار
تیغی نەریت لەژێر ناوی ئایین
بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ناونیشانی پەڕتووک: بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2021
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
بەناوی نەریت؛ توێژینەوەیەکی گشتگیر سەبارەت بە خەتەنەی ژنان
ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
ناونیشانی پەڕتووک: ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
ناوی نووسەر: کامیل ئەحمەدی
شوێنی چاپ: دانیمارک
چاپخانە: ئاڤای بووف
ساڵی چاپ: 2022
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
ئاسەواری چەوساندنەوە لە جیهانی منداڵی
کامیل ئەحمەدی
ناو: کامیل
نازناو: ئەحمەدی
ساڵی لەدایکبوون: 1972
شوێنی لەدایکبوون: نەغەدە
ژیاننامە
کامیل ئەحمەدی (لەدایکبووی ساڵی 1972ی زایینی/ 1351ی کۆچیی ھەتاوی لە نەغەدە، ئێران) لێکۆڵەر و مرۆڤناسی ڕۆژهەڵاتی ک
کامیل ئەحمەدی
شارستانيەتى کۆيە لە مێژوودا
ناونیشانی پەڕتووک: شارستانيیەتى کۆيە لە مێژوودا
ناوی نووسەر: کازم عومەر دەباغ
ساڵی چاپ: 2020
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
شارستانيەتى کۆيە لە مێژوودا
کۆتايى سەردەمى هێز
ناونیشانی پەڕتووک: کۆتايى سەردەمى هێز
نووسينى: د. موسى نعيم
وەرگێڕانى: د. کۆزان
چاپي يەکەم 2022
بڵاوکار ناوەندى ئاڕتا [1]
کۆتايى سەردەمى هێز
ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم 1960-1975؛ بەرگی 01
ناونیشانی پەڕتووک: ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم؛ بەرگی 01
ناوی نووسەر: نەبەز گۆران
ژماەری چاپ: یەکەم [1]
.
ئەیلوول جەنگەڵی یەکەم 1960-1975؛ بەرگی 01
ئامار
بابەت 438,567
وێنە 90,365
پەڕتووک PDF 16,400
فایلی پەیوەندیدار 73,939
ڤیدیۆ 560
میوانی ئامادە 26
ئەمڕۆ 9,758
ڕاپرسی
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
بۆ پێشخستنی کارەکانی ڕێکخراوەکەمان و باشترکردنی ماڵپەڕەکەمان تکایە وەڵامی پرسیارەکانی ئەم ڕاپرسییەمان بدەرەوە..
زۆر سوپاس بۆ هاوکاریتان!
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 15.04
| پەیوەندی | CSS3 | HTML5

| کاتی ئافراندنی لاپەڕە: 1.344 چرکە!