🏠 Start
کوردیی ناوەڕاست
Kurmancî - Kurdîy Bakûr
English
کرمانجی - کوردیی باکوور
هەورامی
لەکی
Kurdîy Nawerast - Latînî
عربي
فارسی
Türkçe
עברית
Ελληνική
Française
Deutsch
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
Pусский
Fins
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
📧Kontakt
ℹ️Om!
FacebookKurdipedia on Facebook
TwitterKurdipedia on Twitter
Dark modeDark Mode
Mer
Kurdipedia
کوردیی ناوەڕاست
🏠|📧|Om!|Bibliotek|📅
🔀 Random objekt !
❓ Hjälp
📏 Användarvillkor
🔎 Avancerad sökning
➕ Skicka
🔧 Verktyg
🏁 Språk
🔑 Mitt konto
✚ Nytt objekt
📕 Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
Dikter
Lars Bäckström
Bakhtiar Amin
Farhad Shakely
Publisher: Spånga: Azad, 1986
📕 Goran; Tårar och konst; Firmêsk û huner
👩 Orden innan mordet: Vi låter henne inte leva
GöteborgFörhörsledaren: – Vad händer när en familjs heder påverkas negativt?
Mamman: – Enligt deras kultur så kan bara döden ändra det.
Dottern hade valt att lämna den kontrollerande och hotfulla ma
👩 Orden innan mordet: Vi låter henne inte leva
👩 Ex-make dömd till livstid för hedersmord på kvinna
Rizgar Akram Abdulrahman, 49, mördade kallblodigt sin ex-fru på en återvinningsstation i Mölnlycke.
Under måndagen dömdes han till livstids fängelse för mord.
Rizgar Akram Abdulrahman, 49, mördade k
👩 Ex-make dömd till livstid för hedersmord på kvinna
📖 ​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
En avundsjuk Gud finns i varje religion. Bra då att imamen Seyran Ateş och teologen Christoph Markschies inte är sådana som hela tiden anser sig veta vad som är rätt.
Chrismon: Seyran Ateş, när kände
📖 ​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
📖 Vår kultur är värd att försvara
نالیا ئیبراهیم
Är det inte dags att också vi svenskar reagerar och försöker gör något för att stoppa den till synes pågående eroderingen av den livsstil och de demokratiska värderingar som vi med all
📖 Vår kultur är värd att försvara
📖 Treårige Alan drunknade när familjen försökte fly
Treårige Alan drunknade när familjen försökte fly
Publicerad 3 september 2015
Treårige Alan Kurdis kropp sköljdes upp på en strand i Turkiet i onsdags. Bilden av hans döda kropp har spritts över vär
📖 Treårige Alan drunknade när familjen försökte fly
📖 Agera innan fler barn dör av äktenskap
DEBATT. Sveriges feministiska regering måste arbeta mer för att stoppa hedersrelaterat våld och barnäktenskap. Bland annat bör ‪information om förtryck och hedersnormer införas i skol- och SFI-undervi
📖 Agera innan fler barn dör av äktenskap
📝 Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
På onsdagen meddelade Vänsterpartiet att man utesluter riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh, som gjort sig känd för att motarbeta så kallat hedersförtryck och islamism, något partiet inte sett på med bl
📝 Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
📖 Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Amineh Kakabaveh: Det är för mycket feghet i Vänsterpartiet – och jag tillhör inte fegisarnaDEBATT
DEBATT. I kvällens intervju i SVT:s ”Min sanning” berättar jag om beslutet att lämna Vänsterpartiet
📖 Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
📖 Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Vänsterpartiet vill utesluta Amineh Kakabaveh efter år av konflikter. Nu slår hon tillbaka mot partiledningen, som hon anklagar för lögn och mobbning.
I dag kom beskedet att Vänsterpartiet vill utesl
📖 Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
📕 Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Mahmut Baksı.
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
📕 Den Kurdiska Fragen I Turkiet
📕 Dødevaskeren
Sara Omar
Dansk-kurdiske Sara Omar udgiver sin roman Dødevaskeren. Det sker til følgende salut fra Dagbladet Information:
Med ’Dødevaskeren’ har dansk-kurdiske Sara Omar skrevet et nyt vigtigt kapit
📕 Dødevaskeren
📕 Kurdfrågan En bakgrund
Författare: Khaled Salih
MENA-projektet
Delstudie 15, 2000
📕 Kurdfrågan En bakgrund
📕 Svensk - Kurdisk ordlista
Salam Abullah
1985
📕 Svensk - Kurdisk ordlista
📕 Öster om Eufrat i Kurdernas land
Barbra Karabuda
📕 Öster om Eufrat i Kurdernas land
👫 Rohat Alakom
Rohat Alakom är född 1955 i Kars، en gränsstad i norra Kurdistan mot Armenien och Persien. Han flyttade till Sverige 1983 och har bott i Stockholm hela tiden. Under sitt tjugo år långa författarskap h
👫 Rohat Alakom
📕 Levebröd eller entreprenörskap? : om utlandsfödda personers företagande i Sverige

Ljungar، Erik (author)
Stockholm : Acta Universitatis Stockholmiensis، 2007
Swedish 181 p. (ID: B1045)
end
📕 Levebröd eller entreprenörskap? : om utlandsfödda personers företagande i Sverige
📕 Interetnisk konflikt eller samförstånd : en studie om etnopolitik i Kurdistan/Irak

Sofi، Dana (author)
Stockholm : Stockholms universitet، 2009
Swedish p. (ID: B1038)
end
📕 Interetnisk konflikt eller samförstånd : en studie om etnopolitik i Kurdistan/Irak
📕 Recueil de textes Kourmandji
Stig Wikander
Uppsala Universitets Arsskrift
1959
Upsala University - Sweden 1959
Anthology of Kurdish “Kurmanji” texts
Published by: STIG WIKANDAR
📕 Recueil de textes Kourmandji
👫 Biografi
Rebwar K Tahir
📖 Artiklar
En sorg att MP får bli till...
📕 Bibliotek
Den sista flickan
📖 Artiklar
Yrkande: Släpp Demirtas ur ...
👫 Biografi
Şîlan Diljen
📖 قازانجی دەخل و دانە سووتاوەکان دەچێتە گیرفانی داعشەوە | Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: 🏳️ کوردیی ناوەڕاست
⠪ Share
Facebook
Twitter
Telegram
LinkedIn
Whats App
Viber
SMS
Facebook Messenger
E-Mail
📋 Copy Link to Clipboard
👍
⭐ Ranking objektet
⭐⭐⭐⭐⭐ Utmärkt
⭐⭐⭐⭐ Mycket bra
⭐⭐⭐ Genomsnitt
⭐⭐ Dåligt
⭐ Dålig
☰ Mer
⭐ Lägg till i mina samlingar
💬 Skriv din kommentar om den här artikeln !

✍️ objekt History
🏷️ Metadata
RSS

📷 Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
🔎 Sök i Google för valda objekt!
✍️✍️ Uppdatera denna produkt!
| 👁️‍🗨️ | 👂

قازانجی دەخل و دانە سووتاوەکان دەچێتە گیرفانی داعشەوە
دوای ساڵانێک وشکەساڵی، جووتیارانی سووریاسووریا و عێراقعێراق بەهۆی بارانی زۆری ئەمساڵ چاوەڕێی بەروبوومێکی زۆریان دەکرد. بەڵام ئاگرێک کە پێناچێ کۆتایی بێ، پێش وەرزی دروێنە دەخل و دانی جووتیارانی لەناو برد. ئەو ئاگرە هەڕەشە لە کۆمەڵگای شنگالشنگال دەکات و خەریکە گۆڕە بە کۆمەڵەکانیش دەگرێتەوە. شنگالێک کە پێشتر زامدار بووە.
لە ناوچە کێشە لەسەرەکانی وەک کەرکوککەرکوک بەدگومانییەکی زۆر لەبارەی ئەو کەسانە دروستبووە کە بەرپرسیارن لە ئاگرتێپەردانی دەخل و دانی خەڵک، هەر ئەوەش پەیوەندیی گرژی خەڵکی ناوچەکەی گرژتر کردووە. خەڵکی ناوچەکانی نزیکی رەققە و ناوچە ئازادکراوەکانی دیکەی سووریا لەمەودوا دەبێ مامەڵە لەگەڵ ئەو دۆخەدا بکەن کە بەهۆی سووتانی زەویوزارەکانیان دروستبووە.
زۆر کەس گومانی ئەوە دەکەن پاشماوەکانی دەوڵەتی بەناو ئیسلامی (داعشداعش) بەرپرسیار بن لە ئاگرەکان. زۆر لە راپۆرتەکان لە باکووری عێراق و سووریا بانگەشەی ئەوە دەکەن کە داعش ئاگر لە زەویوزاری ئەو جووتیارانە بەردەدات کە ئامادە نین باج بە رێکخراوەکە بدەن. بەو مانایە، گڕبەردانە زەویوزاری جووتیاران لە تەکتیکی مافیایی دەچێ لە دژی ئەوانەی “پاراستن”ی ساختەی داعشیان ناوێ. لەوە دەچێ داعش بە تایبەتی زەویی ئەو هۆز و گوندانە بکاتە ئامانج کە دژیان وەستاونەتەوە، یانیش لە چەند ساڵی رابردوودا یارمەتی هێزە کوردییەکان و حکومەتی عێراقیان داوە بۆ تێکشکاندنی داعش.
گروپە ئیسلامی و چەکدارەکانیش شت لە یەکدییەوە فێر دەبن. وەک چۆن تەکتیکی هێرشی خۆکوژی و بۆمبی چێنراو لە حزبوڵڵا و بەورەکانی تامیلەوە بۆ زۆر گروپی دیکە گوازراوەتەوە، بە هەمان شێوە سووتاندنی زەویوزاریش خەریکە دەگوازرێتەوە. ماوەیەکی زۆرە حەماس و چەکدارە فەڵەستینییەکان تەکتیکی ئاگرتێبەردان لەدژی زەوییە کشتوکاڵییەکانی ئیسرائیل بەکاردەهێنن بەم دواییە فەڵەستینییەکان کۆلارە و باڵۆنی هەوای هەڵگری ئامێری ئاگرخستنەوەیان بەکارهێناوە و لە سنوورەکانی نێوان غەزە و ئیسرائیلەوە ئاودیویان کردوون، تاوەکو ئاگر لە زەوییە کشتوکاڵییەکانی ئیسرائیل بەربدەن. رەنگە ئەو نموونەیە سنوورەکانی بڕیبێ و گەیشتبێتە دەست تیرۆریستانی داعش، کە خەیاڵێکی داهێنەرتر و وێرانکەرتر لە گروپەکانی دیکەیان هەیە.
مادام داعش خۆی بەرپرسیارێتی ئەو ئاگرکەوتنەوانەی هەڵگرتووە و هانی خەڵکی دیکەش دەدات هەمان کار بکەن، ئیدی هیچ هۆکارێک نامێنێتەوە گومانمان هەبێ لەوەی تیرۆریستەکان بەرپرسیارن لە بەشی زۆر، یانیش زۆربەی ئاگرکەوتنەوەکان. هەرچەندە دەشێ هەندێک لەو ئاگرانە بە شێوەیەکی سروشتی یان بەهۆی کارکردنی ئاشەکانەوە روویدابێ، بەڵام پێدەچێ داعش دەستی باڵای لەو تاوانانەدا هەبێ. ئەوە بەتایبەتی کاتێک راست دەردەچێ کە دەبینین هێرشی لەو جۆرە کراوەتە سەر کۆمەڵگەی ئێزدی. هیچ کەسێک نابێ گومانی هەبێ لەوەی چەکدارە توندئاژۆکانی داعش توانا و ئامادەییەکی زۆریان بۆ وێرانکاری هەیە، کە پاڵنەری سەرەکییان تۆڵەسەندنەوە و رقێکی رووتە.
ئاگربەردان لە زەویوزاری جووتیاران خزمەت بە ئامانجێکی لەمێژینەی تیرۆریستانیش دەکات کە بریتییە لە دروستکردنی ناسەقامگیری و رێگەخۆشکردن بۆ سەرهەڵدانی ناڕەزایەتی جەماوەری بەرامبەر بە حکومەتێک کە ناتوانێ خەڵک و سەروماڵیان بپارێزێ. چاودێریی زەوییە کشتوکاڵییەکان تەنانەت بۆ بە تواناترین هێزە ئەمنییەکانیش کارێکی مەحاڵە، هەر بۆیە ئەو زەوییانە بوون بە ئامانجێکی ئاسان بۆ پاشماوەکانی داعش لە سووریا و عێراق. ئەگەر هێزە ئەمنییەکانی حکومەت ئاسایشیان بۆ دابین نەکەن، ئەوە خەڵکی گوندنشین نە هیچ مەیلێکیان دەمێنێ بۆ ئەوەی باج بە حکومەت بدەن و نە دەستیشیان دەڕوات پارەی باجەکە پەیدا بکەن. لە هەلومەرجێکی ئاوهادا، رەنگە هەندێک بە نابەدڵییەوە گوێڕایەڵی داعش بن و پارەی پاراستنی زەوییەکانیان بەو گروپە بدەن.
هەموو کەسێک دەیزانی لە قۆناغی دوای شەڕی دژی داعش چ جۆرە کێشەیەک سەرهەڵدەدات. زەویوزارەکان لە عێراق و سووریا ئاگریان تێبەردەبێ و ژمارەی تەقینەوەکان لە بەشە کوردییەکەی سووریا رووی لە زیادبوونە، لە هەمانکاتدا شەڕە پچڕپچڕەکانی داعش شوێنی شەڕە باوەکانی ئەو رێکخراوەی گرتووەتەوە.
ئەگەرچی دەزانرا ئەم جۆرە نوێیەی شەڕی داعش بەڕێوەیە، لەوە دەچێ دەسەڵاتدارانی ئەمنیی عێراق و بەشە کوردییەکەی سووریا ئامادەگی پێویست بۆ بەرەنگاربوونەوەی ئەو تەحەدا نوێیەیان نەبێ. کۆمەڵگاکانی ئەو ناوچانە دەبێ بە تەواوەتی داواکانی داعش رەت بکەنەوە و لە بری ئەوە سەبارەت بە چەکدارانی داعش لە ناوچەکانی خۆیان زانیاری بە دژەتیرۆر بدەن، بۆ ئەوەی دەزگای دژەتیرۆر بتوانێ کاریگەر بێ. روون و ئاشکرایە کە ئەمە لە زۆر بەشی عێراق و سووریا رووینەداوە و دەبێ بپرسین بۆچی؟
ئاخۆ هێزە ئەمنییەکانی سەر بە دامەزراوە جیاجیاکان لە هەردوو وڵات ئامادەگییان پیشاننەداوە تاوەکو لە درێژماوەدا و بە رۆژ و بەشەو ناوچە گوندییەکان بپارێزن؟ ئاخۆ شکستی چارەسەرێکی سیاسی کە لای هەموو کۆمەڵگاکانی سووریا و عێراق جێی قەبووڵ بێ رێگەی خۆشکردووە بۆ ئەوەی دانیشتووانی ناوچەکە خۆیان بە بێگانە ببینن؟ یانیش رەنگە تەنیا ژمارەیەکی کەم لە پاشماوەکانی داعش بەس بێ بۆ ئەوە هەڵمەتی ئاگربەردان لە زەوییە کشتوکاڵییەکان و بۆمبە چێنراوەکان جێبەجێ بکەن.[1]

دەیڤید رۆمانۆ لە ساڵی 2010 وە بۆ (رووداو) دەنووسێ. لە زانکۆی ویلایەتی مزوری لە ئەمریکا مامۆستای سیاسەتی رۆژهەڵاتی نێوەڕاستە و چەندین نووسینی لەبارەی کورد و رۆژهەڵاتی نێوەڕاست بڵاوکردووەتەوە.

⚠️ Denna post har skrivits in (🏳️ کوردیی ناوەڕاست) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
⚠️ ئەم بابەتە بەزمانی (🏳️ کوردیی ناوەڕاست) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!


🗄 Källor
[1] 📡 | 🏳️ کوردیی ناوەڕاست | ماڵپەری رووداو - 28-06-2019
🖇 Länkade objekt: 1
📅 Datum & Events
1.👁️28-06-2019
📂[ Mer...]

⁉️ Artiklar Property
🏷️ Grupp: 📖 Artiklar
🏳️ Artiklarna språk: 🏳️ کوردیی ناوەڕاست
📅 Publication date: 28-06-2019
📙 Bok: 💰 Economy
📙 Bok: 📖 Politic
📙 Bok: ☠ Terrorism
📄 Dokumenttyp: ⊷ Översättning
🌐 Original Language: 🇬🇧 Engelska
🏟 Part: ☪ ISIS

⁉️ Technical Metadata
✨ Produkt Kvalitet: 99% ✔️
99%
✖️
 30%-39%
Dålig👎
✖️
 40%-49%
Dålig
✖️
 50%-59%
Dåligt
✔️
 60%-69%
Genomsnitt
✔️
 70%-79%
Mycket bra
✔️
 80%-89%
Mycket bra👍
✔️
 90%-99%
Utmärkt👏
99%
✔️
Tillagt av ( Jiwan O Ehmed ) på Jun 28 2019 10:36PM
👌 Den här artikeln har granskats och släppts av (Hawrê Baxewan) på Jul 2 2019 8:58PM
✍️ Denna post nyligen uppdaterats med ( Hawrê Baxewan ) om : Jul 2 2019 8:58PM
☁️ URL
🔗
🔗
👁 Denna post har tittat 712 gånger

📚 Attached files - Version
Typ Version 💾📖🕒📅 👫 Editor Namn
📷 Foto fil 1.0.127 KB Jun 28 2019 10:37PMJiwan O Ehmed
📚 Bibliotek
  📖 Den Kurdiska Fragen I ...
  📖 Kurdfrågan En bakgrund
  📖 Utvalda svenska verb ö...
  📖 Svensk - Kurdisk ordlista
  📖 Mer...


📅 Händelseförlopp
  🗓️ 07-03-2021
  🗓️ 06-03-2021
  🗓️ 05-03-2021
  🗓️ 04-03-2021
  🗓️ 03-03-2021
  🗓️ 02-03-2021
  🗓️ 01-03-2021


💳 Donera
👫 Kurdipedia medlemmar
💬 Din feedback
⭐ Användarsamlingar
📊 Statistik Artiklar 381,119
Bilder 61,859
Böcker 11,700
Relaterade filer 49,265
📼 Video 182
🗄 Källor 15,929
📌 Actual
Rebwar K Tahir
En plastkonstnär från Sulaymaniyah föddes 1955 och har praktiserat målning sedan 1977.
1977-1980 deltog i utställningarna av universitetet i Sulaymaniyah och irakiska universitet.
1980 Avslutad från Jordbruksfakulteten, och deltog sedan i flera utställningar i den kurdiska revolutionen.
1989-2011 Han hade fyra personliga utställningar i Iran, Sverige och Kurdistan.
1977-2011 deltog i en grupp grupputställningar inom och utanför Kurdistan.
Nu och från 2012 tränar digital konst .....
Rebwar K Tahir
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Naliya Ibrahim (MP): Fridolin och Romson låter Miljöpartiet ta efter inslag från Muslimska brödraskapet
DEBATT. Som utlandsfödd, muslimsk tjej men sekulär sådan och medlem i Miljöpartiet känner jag sorg över hur vårt parti håller på att bli ett tillhåll för fundamentalistiska islamister.
Det Miljöparti som sedan starten har betonat jämställdheten, verkat för kvinnans frigörelse och ville riva ner dem patriarkala strukturerna håller nu under Gustav Fridolins och Åsa Romsons ledning på att ta ef
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Den sista flickan
NADIA MURAD
Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten
Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.
Titeln på Nadia Murads bok anspelar på hennes citat: ”Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min.” Foto: Thomas Duff [1]
Den sista flickan
Yrkande: Släpp Demirtas ur turkiskt fängelse
Sedan en turkisk domstol sagt att den kände oppositionspolitikern och partiledaren Selahattin Demirtas tillfälligt bör släppas har hans advokater begärt att han friges ur fängelset, enligt en källa i Demirtas pro-kurdiska parti HDP.
Demirtas, en av två ledare för HDP, greps i november 2016 och anklagades för terrorism till följd av påstådda kontakter med militanta kurdiska grupper. Han var då ledamot i parlamentet.
I september i fjol dömdes han till fyra år och åtta månader i fängelse efter at
Yrkande: Släpp Demirtas ur turkiskt fängelse
Şîlan Diljen
Şîlan Diljen, född 10 september 1978 i Diyarbekir- Kurdistan, är en svensk journalist på Sveriges radio.
Diljen var med och startade tidningen Gringo. Hon har också varit programledare och reporter för Konflikt, Studio Ett och P1-morgon i Sveriges Radio P1.
I november 2013 sändes Diljens P1-dokumentär Min Flykt om hennes flykt från Kurdistan 1982. Dokumentären och en därpå följande satsning nominerades till Stora journalistpriset och Prix Europa samt gav upphov till föreläsningsturnéer.
Efter
Şîlan Diljen

Kurdipedia.org (2008 - 2021) version: 13.03
| 📩 contact@kurdipedia.org | ✔️CSS3 | ✔️HTML5
| Sida generation tid : 0,281 sekund(er)!
☎ +9647701579153 +9647503268282
| ☎ +31654710293 +31619975574