🔓 چوونەژوورەوە
➕ تۆمارکردنی بابەت
⌨ کیبۆرد
📁 زۆرتر ...
بڵاوکراوەکانی کوردیپێدیا: رۆڵی رووداوەکانی شنگال لە پێشخستنی دۆزی کورد
🏠|📧|دەربارە!|پەڕتووکخانە|📅 18-01
🏠 دەستپێک|📧 پەیوەندی|💡 دەربارە!
|
📅 ئەمڕۆ 18-01 لە مێژوودا
📅کڕۆنۆلۆژیای رووداوەکان
📅 رۆژەکان
📆18-01-2020
📆17-01-2020
📆16-01-2020
📆15-01-2020
📆14-01-2020
📆13-01-2020
📆12-01-2020
📂 زۆرتر ...
📅18 January
📝 بەڵگەنامەکان
📊 ئامار و راپرسی
✌️ شەهیدان
💚 ئەنفالکراوان
☪ قوربانیی شەڕی دەوڵەتی ئیسلامی - داعش
😞 قوربانیی شەڕی ناوخۆ
👩 قوربانیی توندوتیژی
📅 رۆژی لەدایکبوون
📅 رۆژی کۆچی دوایی
|💳 کۆمەکیارمەتیمان بدە بۆ پێکهێنانی کوردیپێدیایەکی باشتر. تەنانەت کۆمەکێکی بچووکیش دەبێتە یارمەتیدەرمان.
یارمەتیی ئێوەمان دەوێت بۆ:
* بەدەستهێنانی تەکنەلۆجیای باشتر و خێراتر...
* دانانی ئۆفیسێک بۆ رێکخراوی کوردیپێدیا لە باشووری کوردستان.
* دامەزراندنی چەند کارمەندی تایبەت بەخۆیەوە، تا بەردەوام ناوەڕۆکی کوردیپێدیا باشتر بکرێت.
|📕 پەڕتووکخانەگەورەترین و پۆلێنکراوترین پەڕتووکخانەی دیجیتاڵی کوردی! - (10,632) پەڕتووک||
📅 15-01-2020
رۆژهەڵاتی کوردستان
- سێ خوێندکاری کورد بە ناوەکانی موسلێم سلێمانی، زانیار ئەحمەدپوور و ئەرشەد ئەتابەک، دوابەدوای ناڕەزایەتییەکانی زانکۆی کوردستان بۆ مەحکوومکردنی خستنە خوارەوەی فڕۆکەی ئۆکراینی لەلایەن سپای پاسدارانەوە، دەسبەسەر کران.[6]
- رێکخراوی مافی مرۆڤی هەنگاو، کە چاودێری رەوشی مافەکانی مرۆڤ لە رۆژهەڵاتی کوردستان دەکات، رایگەیاند: بەرەبەیانی ئەمڕۆ، حوکمی سێدارەی دوو برای کورد بە ناوەکانی (داریوش دەروێشی) 35 ساڵ و (دانش دەروێشی) 27 ساڵ لە بەندیخانەی ناوەندی شاری ورمێ جێبەجێکرا. ئەو دوو هاو
📅 15-01-2020
🏷️ پۆل: رێکەوت و رووداو (کڕۆنۆلۆژیا)
لەسەر گۆڕەکەی یادی دکتۆر نورەدین زازا کرایەوە
کلیک بکە بۆ زانیاریی زۆرتر و وێنەی گەورەتر!
📅 14-01-2020
باکووری کوردستان
- باشاک دەمیرتاش، هاوسەری سەڵاحەدین دەمیرتاش هاوسەرۆکی پێشووی هەدەپە رایگەیاند: ماوەی مانگێکە تەندروستی دەمیرتاش باش نییە. ئەو هەوڵدەدات بەباشی خۆی پیشان بدات، بەڵام ئەوەی من دەیبیبم و هەستی پێدەکەم باش نییە.[4]
رۆژهەڵاتی کوردستان
- بەپێی راپۆرتی گەیشتوو بە ئاژانسی هەواڵدەریی کوردپا، لە ماوەی رۆژانی ڕابردوودا، هاووڵاتییەکی کورد بە ناوی پشتیوان ئەفسەر، خەڵکی گوندی نێی مەریوان، لەلایەن لقی دووی دادگای ئینقلابی سنە، بە تۆمەتی هاوکاری لەگەڵ یەکێک لە حیزبە کوردییەکانی دژبەری حکووم
📅 14-01-2020
🏷️ پۆل: رێکەوت و رووداو (کڕۆنۆلۆژیا)
هەڵەبجە، پشکنین بۆ ماڵێک کرا کە گومان دەکرێت پاشماوەی کیمیایی تێدامابێت
کلیک بکە بۆ زانیاریی زۆرتر و وێنەی گەورەتر!
👫 قاسم عەلی حسەین مەرزانی (خاڵە قاسم)
ناوی تەواو : قاسم عەلی حسەین مەرزانی
ناسراو : بە خالە قاسم
تەمەن : 1953
شوێنی لە دایک بوون : گوندی یەدی قزلەر پارێزگای هەولێر.
ئاستی خوێندن : سەرەتایی تەواو کردوە.
باری خێزان : خێزاندار
ناوی مندالەکان : رەوا بروا راستی خۆشی
عەشیرەت : مەرزانی
ساڵی پەیوەندی بە رێکخستن : 1980
ساڵی پەیوەندی بە پێشمەرگایەتی : 1982 لەرێگای (مامۆستا بکرمستەفا) رێک خراوەو بۆتە پێشمەرگە و ئۆرگانی رێکخستنی کۆمەلەی رەنجدەرانی کوردستان.
لە ساڵی 1983 دەگوازرێتەوە تیپی 86ی دەشتی هەولێر کەرتی(2) ی (ئەحمەد قەم
👫 قاسم عەلی حسەین مەرزانی (خاڵە قاسم)
🏷️ پۆل: کەسایەتییەکان
قاسم عەلی حسەین مەرزانی (خاڵە قاسم)
کلیک بکە بۆ زانیاریی زۆرتر و وێنەی گەورەتر!
👫 پشتیوان نوری کەریم - پشتیوان نوری بەدەوی
لە زمانی خۆیەوە:
ناوم (پشتیوان نوری کریم)ە لەدایک بوی (1977) لەشاری سلێمانی گەڕەکی (چوارباخ) لەساڵی (1993) ژیانی هۆنەریم لە پەیمانگای هونەرەجوانە کانی سلێمانی بەشی شانۆ دەست پێ کرد، بەشداریم لە چەندین شانۆگەریدا کردووە لە سنوری پەیمانگادا لە ساڵی (1998) بەپلەی نایاب پەیمانگام تەواو کردووه. لەدوای پەیمانگاش بەشداریم لەچەندین شانۆگەری کەدا کردووەو لەهەردوو بەشی درامای (گەردەلوول) بەشداریم کردووە بە رۆڵی (رزگار)... وەئێستا خاوەنی خێزانێکی خنیلانەم هاوسەرەکەم بە ناوی (هەواڵ عوسمان) کە خۆشبەختانە ئە
👫 پشتیوان نوری کەریم - پشتیوان نوری بەدەوی
🏷️ پۆل: کەسایەتییەکان
پشتیوان نوری کەریم
کلیک بکە بۆ زانیاریی زۆرتر و وێنەی گەورەتر!
📊 بابەت 367,504 | وێنە 56,914 | پەڕتووک PDF 10,632 | فایلی پەیوەندیدار 37,632 | 📼 ڤیدیۆ 168 | 🗄 سەرچاوەکان 13,330 |
📝 BOJKOTTA TURISM I TURKIET | 🏷️ پۆل: بەڵگەنامەکان | زمانی بابەت: 🇸🇪 Svenska
✍️
BOJKOTTA TURISM I TURKIET
📝 بەڵگەنامەکان

Skäl för att åka till Turkiet som turist
Turkiet är känt för sina billiga semesterpaket och för behagligt väder, stränder och historiska platser som kan dateras flera tusen år bakåt i tiden.
Skäl för att undvika att besöka Turkiet
Turkiet har blivit allt mer enväldigt styrt, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har, efter en tveksamt laglig omröstning angående presidentens makt under 2017, tagit ett ännu fastare grepp om makten i landet. Erdogan har rensat i leden inom landets regering, rättsväsende och militär, och Turkiet har blivit det land i världen där det fängslas flest journalister. Erdogans enväldiga regim använder sig av islam för att utöva sin egen makt och utsätter kvinnor samt religiösa och etniska minoriteter som Aleviter och Yezidier för enormt förtryck. Anti-semitism och anti-kristen retorik är vanligt och öppet förekommande. Utländska besökare möts inte längre med öppna armar, eller kan i alla fall genast märka en skillnad i attityd när de ifrågasätter Erdogans eller Turkiets handlingar. Att göra det kan betyda risk att arresteras, utvisas ur landet och till och med fängelsestraff.
Om du inte vill njuta av din semester med några av världens mest ökända jihadistgrupper i närheten så ska du undvika att åka till Turkiet.
Turkiet är i dag ett koordinationscenter för radikala jihadistgrupper i Mellanöstern. Under flera år har Turkiet varit den största passagen för utländska soldater och leveranser för IS och många andra jihadistgrupper i Syrien och Irak. Turkiet hyser även olika jihadistgrupper innanför sina gränser, och dessa grupper är fortfarande verksamma i städer runtom hela landet. Turkisk militär arbetar öppet och direkt tillsammans med olika jihadistgrupper i Syrien mot Syrian Democratic Forces (SDF), som är en viktig lokal allierad styrka för Global Coalition Against IS.
De pengar du spenderar som turist i Turkiet kommer att användas till att terrorisera de mest hängivna motståndarna till IS
Turkiet har förnyat sin militära och politiska kampanj om förnekande och förtryck gentemot det kurdiska folket. Utöver att man fängslat tusentals kurdiska journalister, borgmästare, partiledare, lärare, artister och kvinnorättsaktivister har Turkiet släppt lös sin militär med full kraft i områden med kurdisk majoritet såsom i Nusaybin, Cizre och det historiska Sur-området i Diyarbakir, utan någon hänsyn till civila i samhället. Enligt FN är det möjligt att knappt en miljon civila människor tvingades att flytta från sina hem under statens blodtörstiga krig mot kurderna i Turkiet.
Inte bara kurder inom Turkiet utsätts för den turkiska militärens attacker, armén utför även regelbundet attacker mot kurdiska områden i Irak och Syrien - målet är att utrota det folk som är det största hotet mot IS och som heroiskt har stått emot och besegrat IS i flera år. Det kurdiska folkets motstånd har, till Turkiets stora besvikelse, avsevärt försvagat IS, som utgör ett hot mot Mellanöstern och Europa.
Krigsbudgeten för 2018 höjd med 41 procent
Den AKP-ledda regeringen gav sitt bifall till en 41-procentig höjning av militärens budget över en enbart ett år lång period, försvars- och säkerhetsbudgeten för 2018 lyder på 92,7 miljarder turkiska Lira. Denna budget representerar tydligt en önskan att både vidmakthålla existerande konflikter och att initiera nya under det kommande året.
Erdogan behöver mer pengar för sitt krig
Det är tydligt att inkomsten av turismen behövs som en stor andel av finansieringen av den ökade militära och paramilitära (till exempel IS, al-Qaida och andra jihadistgrupper) budgeten. Turism är en av de största inkomsterna för Turkiet, landet räknas som det sjätte största turistmålet i världen och lockar mer än 30 miljoner turister per år. Turkiets inkomst av turism under förra året beräknades ligga på drygt 25 miljarder US dollar, och enligt Erdogans plan förutsätts den att stiga till 86 miljarder US dollar. Pengar som spenderas på semester i Turkiet kommer att gå till försvarsbudgeten och där omvandlas till missiler, tårgas, pansarvagnar och krypskyttar.
De pengar du spenderar som turist i Turkiet kommer inte att användas till att bygga ett bättre land, de går till att finansiera Turkiets krigsmaskin och hjälpa Turkiets allierade jihadister – de kommer också att användas för att blåsa på krigets flammor i Mellnöstern och göra flyktingkrisen än värre.
Turkiet för en aggressiv militär kampanj med mål att destabilisera Syrien och stärka jihadistgrupper vars mål inte är begränsade till enbart Mellanöstern. Turkiets nyligen gjorda attacker på och invasion av Afrin, en kanton i Demokratisk Federationen i Norra Syrien och del av den suveräna staten Syrien, är ett angrepp sim strider mot internationella lagar.
Dina surt förvärvade pengar borde inte användas som bidrag till Erdogans etniska utrotning av barn, kvinnor och män! Åk inte till Turkiet på semester!
Internationell solidaritets plattform och Plattform för Afrin
⚠️ ئەم بابەتە بەزمانی (🇸🇪 Svenska) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!
⚠️ Denna post har skrivits in (🇸🇪 Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!

⁉️ تایبەتمەندییەکانی بابەت - Meta-data
🏷️ پۆل:📝 بەڵگەنامەکان
🏳️ زمانی بابەت:🇸🇪 Svenska
📄 جۆری دۆکومێنت⊶ زمانی یەکەم
🌐 زمان - شێوەزار🇸🇪 سویدی
📄 شێوازی دۆکومێنت📠 چاپکراو
🗺 وڵات - هەرێم🌏 دەرەوە

⁉️ تایبەتمەندییە تەکنیکییەکان
©️ خاوەنی ئەم بابەتە بەسوپاسەوە، مافی بڵاوکردنەوەیی بە کوردیپێدیا بەخشیوە! یان بابەتەکە کۆنە، یاخود بابەتەکە موڵکی گشتییە.
✨ کوالیتیی بابەت: 78% ✔️
78%
✖️
 30%-39%
خراپ👎
✖️
 40%-49%
خراپ
✖️
 50%-59%
خراپ نییە
✔️
 60%-69%
باش
✔️
 70%-79%
زۆر باشە
✔️
 80%-89%
زۆر باشە👍
✔️
 90%-99%
نایاب👏
✔️
ئەم بابەتە لەلایەن: (نالیا ئیبراهیم)ەوە لە: Apr 9 2018 10:48AM تۆمارکراوە
👌 ئەم بابەتە لەلایەن: (هاوڕێ باخەوان)ەوە لە: Apr 9 2018 1:21PM پێداچوونەوەی بۆکراوە و ئازادکراوە
✍️ ئەم بابەتە بۆ دواجار لەلایەن: (هاوڕێ باخەوان)ەوە لە: Apr 9 2018 1:21PM باشترکراوە
☁️ ناونیشانی بابەت
🔗
🔗
👁 ئەم بابەتە 1,097 جار بینراوە

✍️ ئەم بابەتە باشتر بکە!
☰ زۆرتر
⭐ بۆ ناو لیستی کۆکراوەکان
💬 رای خۆت دەربارەی ئەم بابەتە بنووسە!

✍️ گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە!
🏷️ Metadata
RSS

📷 گووگڵی وێنەی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
🔎 گووگڵی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
⠪ بەشکردن
Facebook
Twitter
LinkedIn
Whats App
Viber
SMS
Facebook Messenger
E-Mail
👍
⭐ نرخاندنی بابەت
⭐⭐⭐⭐⭐ نایاب
⭐⭐⭐⭐ زۆر باشە
⭐⭐⭐ باش
⭐⭐ خراپ نییە
⭐ خراپ
BOJKOTTA TURISM I TURKIET
📝 بەڵگەنامەکان

📚 فایلی پەیوەندیدار: 0
🖇 بابەتە پەیوەستکراوەکان: 0

Kurdipedia.org (2008 - 2020) version: 12.01
| 📩 contact@kurdipedia.org | ✔️CSS3 | ✔️HTML5
| کاتی ئافراندنی لاپەڕە: 15,538 چرکە!
☎ +9647701579153 +9647503268282
| ☎ +31654710293 +31619975574