Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Derbarê Kurdipediyê de
Arşîvnasên Kurdipedia
 Lêgerîn
 Tomarkirina babetê
 Alav
 Ziman
 Hesabê min
 Lêgerîn (Bigerin)
 Rû
  Rewşa tarî
 Mîhengên standard
 Lêgerîn
 Tomarkirina babetê
 Alav
 Ziman
 Hesabê min
        
 kurdipedia.org 2008 - 2026
Pirtûkxane
 
Tomarkirina babetê
   Lêgerîna pêşketî
Peywendî
کوردیی ناوەند
Kurmancî
کرمانجی
هەورامی
English
Français
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
עברית

 Zêdetir...
 Zêdetir...
 
 Rewşa tarî
 Slayt Bar
 Mezinahiya Fontê


 Mîhengên standard
Derbarê Kurdipediyê de
Babeta têkilhev!
Mercên Bikaranînê
Arşîvnasên Kurdipedia
Nêrîna we
Berhevokên bikarhêner
Kronolojiya bûyeran
 Çalakî - Kurdipedia
Alîkarî
 Zêdetir
 Navên kurdî
 Li ser lêgerînê bikirtînin
Jimare
Babet
  585,938
Wêne
  124,382
Pirtûk PDF
  22,117
Faylên peywendîdar
  126,417
Video
  2,193
Ziman
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish 
317,246
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin) 
95,682
هەورامی - Kurdish Hawrami 
67,747
عربي - Arabic 
44,091
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami) 
26,681
فارسی - Farsi 
15,863
English - English 
8,531
Türkçe - Turkish 
3,836
Deutsch - German 
2,034
لوڕی - Kurdish Luri 
1,785
Pусский - Russian 
1,145
Français - French 
359
Nederlands - Dutch 
131
Zazakî - Kurdish Zazaki 
92
Svenska - Swedish 
79
Español - Spanish 
61
Italiano - Italian 
61
Polski - Polish 
60
Հայերեն - Armenian 
57
لەکی - Kurdish Laki 
39
Azərbaycanca - Azerbaijani 
35
日本人 - Japanese 
24
Norsk - Norwegian 
22
中国的 - Chinese 
21
עברית - Hebrew 
20
Ελληνική - Greek 
19
Fins - Finnish 
14
Português - Portuguese 
14
Catalana - Catalana 
14
Esperanto - Esperanto 
10
Ozbek - Uzbek 
9
Тоҷикӣ - Tajik 
9
Srpski - Serbian 
6
ქართველი - Georgian 
6
Čeština - Czech 
5
Lietuvių - Lithuanian 
5
Hrvatski - Croatian 
5
балгарская - Bulgarian 
4
Kiswahili سَوَاحِلي -  
3
हिन्दी - Hindi 
2
Cebuano - Cebuano 
1
қазақ - Kazakh 
1
ترکمانی - Turkman (Arami Script) 
1
Pol, Kom
Kurmancî
Jiyaname 
3,580
Cih 
1,179
Partî û rêxistin 
31
Weşanên 
115
Wekî din 
2
Wêne û şirove 
186
Karên hunerî 
2
Nexşe 
3
Navên Kurdî 
2,603
Pend 
24,978
Peyv & Hevok 
40,784
Cihên arkeolojîk 
63
Pêjgeha kurdî 
3
Pirtûkxane 
2,823
Kurtelêkolîn 
6,831
Şehîdan 
4,557
Enfalkirî 
4,963
Belgename 
317
Çand - Mamik 
2,631
Vîdiyo 
19
Li Kurdistanê hatine berhemdan 
1
Helbest  
10
Ofîs 
1
Hilanîna pelan
MP3 
1,499
PDF 
34,762
MP4 
3,910
IMG 
234,646
∑   Hemû bi hev re 
274,817
Lêgerîna naverokê
Malaye Jaziri
Pol, Kom: Jiyaname
Zimanê babetî: Español - Spanish
Kurdipedia çavkaniya herî berfireh a pirzimanî ye ji bo agahdariya kurdî. Di her parçeyên Kurdistanê de arşîv û karmendên me hene.
Par-kirin
Copy Link0
E-Mail0
Facebook0
LinkedIn0
Messenger0
Pinterest0
SMS0
Telegram0
Twitter0
Viber0
WhatsApp0
Nirxandina Gotarê
Bêkêmasî
Gelek başe
Navîn
Xirap nîne
Xirap
Li Koleksîyana min zêde bike
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Dîroka babetê
Metadata
RSS
Li googlê li wêneyan girêdayî bigere!
Li ser babeta hilbijartî li Google bigerin!
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish1
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin)1
English - English0
عربي - Arabic0
فارسی - Farsi0
Türkçe - Turkish0
עברית - Hebrew0
Deutsch - German0
Français - French0
Italiano - Italian0
Nederlands - Dutch0
Svenska - Swedish0
Ελληνική - Greek0
Azərbaycanca - Azerbaijani0
Catalana - Catalana0
Čeština - Czech0
Esperanto - Esperanto0
Fins - Finnish0
Hrvatski - Croatian0
Lietuvių - Lithuanian0
Norsk - Norwegian0
Ozbek - Uzbek0
Polski - Polish0
Português - Portuguese0
Pусский - Russian0
Srpski - Serbian0
балгарская - Bulgarian0
қазақ - Kazakh0
Тоҷикӣ - Tajik0
Հայերեն - Armenian0
हिन्दी - Hindi0
ქართველი - Georgian0
中国的 - Chinese0
日本人 - Japanese0
Malaye Jaziri
Malaye Jaziri
Malaye Jaziri (en idioma kurdo: Melayê Cizîrî), (1570-1640) fue uno de los escritores, poetas y místicos kurdos más famosos. Su seudónimo era Nîşanî.​

Nació en Jazira (Cizre), la capital del principado de Bohtan. Aquí se estableció la primera escuela de poesía kurda clásica en el dialecto Kurmanji. El juez Jaziri tuvo dos esposas y dos hijos. Malaye Jaziri fue el principal representante de esta escuela y, se puede agregar, un representante excelente de la poesía oriental clásica como un todo. Sus lazos con esta tradición se expresan a través de los fuertes elementos sufi a través del concepto de amor en su poesía. En su universo no hay fronteras claras entre el amor humano y el divino. Así, el lector generalmente es llevado a preguntar si era el amor de Dios o la bella Selma (que habría sido la hija o la hermana del príncipe de Yazira que trajo fuego al corazón del poeta). Además de estos elementos orientales tradicionales, la poesía de Jaziri también está profundamente enraizada en el patriotismo romántico, y los poemas que él escribió en homenaje a los príncipes kurdos difieren de la poesía escrita en los tribunales de los poderosos reyes de la región. El nombre del Kurdistán aparece con frecuencia y está siempre conectado con gran orgullo. El principal trabajo literario de Jaziri es la colección de sus poemas llamados Dîwana Melayê Cizîr.

=KTML_Bold=Antecedentes=KTML_End=
Su nombre era Ahmad, pero generalmente él es referido como Shekh Ahmad-y Jaziri o Mala-ye Jaziri. El nombre de su padre era Mala Muhammad o, según algunas fuentes, Shekh Muhammad. No se sabe dónde nació, pero se presume que su familia pertenecía a Bujti, o tribu Bohti, que vivía en la región de Yazira. Los nombres de las canciones frecuentemente usados por Jaziri en sus poemas son Mala y Male. El último es la forma coloquial que indica la construcción de izafa para sustantivos masculinos en el dialecto Kurmanji del kurdo.

=KTML_Bold=Trabajo=KTML_End=
Su diván («colección de poemas») es el único trabajo literario atribuido a Malaye Jaziri. Poesía Malaye Jaziri es una de las obras literarias más populares en el Kurdistán. Es comparable a la épica Mam y Zin de Ahmad Khani. El diván de Jaziri siempre fue uno de los principales temas del sistema educativo tradicional.​ Además, pertenecía a la orden sufí Naqshbandi, una de las órdenes más extendidas en todo el mundo musulmán. Pero, en primer lugar, los valores estéticos y espirituales en su poesía lo convirtieron en un trabajo duradero. El diván fue impreso por primera vez en Berlín en 1904, por Martin Hartmann. Hay hasta siete ediciones de su diwan. Uno de los más confiables fue publicado por Zivingi. Su edición comprende 120 poemas y 3 ruba'is, en orden alfabético de acuerdo con las letras finales de las rimas, independientemente de la forma. Otra edición que proporciona una base razonable para los investigadores fue publicada por el poeta kurdo tardío Hejar. Esta edición contiene 117 poemas, gazal y qasida y 3 rubais.

Jaziri estuvo muy inspirado por los poetas persas clásicos, Hafez de Shiraz, Yalal ad-Din Muhammad Rumi y Jami, a quien él consideraba maestros. Su afiliación espiritual con el orden sufista Naqshbandi también está claramente presente en su trabajo.
[1]
Ev babet bi zimana (Español) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Este artículo ha sido escrito en (Español) Lenguaje, haga clic en el icono de para abrir el artículo en el idioma original!
Ev babet 1,148 car hatiye dîtin
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Haştag
Çavkanî - Jêder
[1] Mallper | Español | Wikipedia
Gotarên Girêdayî: 30
Pol, Kom: Jiyaname
Zimanê babetî: Español
Cihê jidayikbûnê: Cizîr
Cureyên Kes: Helbestvan
Netewe: Kurd
Welatê jidayikbûnê: Bakûrê Kurdistan
Zayend: Nêr
Ziman - Şêwezar: Kurdi- Kurmanci
Meta daneya teknîkî
Mafê telîfê ji xwediyê gotarê bo Kurdîpêdiya hatiye veguhestin
Kalîteya babetê: 99%
99%
Ev babet ji aliyê: ( شادی ئاکۆیی ) li: 11-08-2024 hatiye tomarkirin
Ev gotar ji hêla ( Hawrê Baxewan ) ve li ser 11-08-2024 hate nirxandin û weşandin
Ev gotar vê dawiyê ji hêla ( Hawrê Baxewan ) ve li ser 11-08-2024 hate nûve kirin
Navnîşana babetê
Ev babet 1,148 car hatiye dîtin
QR Code
  Babetên nû
  Babeta têkilhev! 
  Ji bo jinan e 
  
  Belavokên Kurdîpêdiya 

Kurdipedia.org (2008 - 2026) version: 17.17
| Peywendî | CSS3 | HTML5

| Dema çêkirina rûpelê: 0.688 çirke!