Kurdîpîdiya berfrehtirîn jêderê zaniyariyên Kurdîye!
Derbarê Kurdipediyê de
Arşîvnasên Kurdipedia
 Lêgerîn
 Tomarkirina babetê
 Alav
 Ziman
 Hesabê min
 Lêgerîn (Bigerin)
 Rû
  Rewşa tarî
 Mîhengên standard
 Lêgerîn
 Tomarkirina babetê
 Alav
 Ziman
 Hesabê min
        
 kurdipedia.org 2008 - 2026
Pirtûkxane
 
Tomarkirina babetê
   Lêgerîna pêşketî
Peywendî
کوردیی ناوەند
Kurmancî
کرمانجی
هەورامی
English
Français
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
עברית

 Zêdetir...
 Zêdetir...
 
 Rewşa tarî
 Slayt Bar
 Mezinahiya Fontê


 Mîhengên standard
Derbarê Kurdipediyê de
Babeta têkilhev!
Mercên Bikaranînê
Arşîvnasên Kurdipedia
Nêrîna we
Berhevokên bikarhêner
Ferhenga Kurdipediya new
Kronolojiya bûyeran
 Çalakî - Kurdipedia
Alîkarî
 Zêdetir
 Navên kurdî
 Li ser lêgerînê bikirtînin
Jimare
Babet
  593,210
Wêne
  125,532
Pirtûk PDF
  22,257
Faylên peywendîdar
  130,375
Video
  2,200
Ziman
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish 
319,866
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin) 
96,882
هەورامی - Kurdish Hawrami 
67,937
عربي - Arabic 
45,294
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami) 
27,759
فارسی - Farsi 
16,688
English - English 
8,577
Türkçe - Turkish 
3,870
Deutsch - German 
2,045
لوڕی - Kurdish Luri 
1,785
Pусский - Russian 
1,151
Français - French 
364
Nederlands - Dutch 
131
Zazakî - Kurdish Zazaki 
96
Svenska - Swedish 
84
Italiano - Italian 
66
Español - Spanish 
63
Polski - Polish 
62
Հայերեն - Armenian 
57
لەکی - Kurdish Laki 
39
Azərbaycanca - Azerbaijani 
35
Norsk - Norwegian 
25
日本人 - Japanese 
24
中国的 - Chinese 
22
עברית - Hebrew 
22
Ελληνική - Greek 
20
Português - Portuguese 
16
Fins - Finnish 
14
Catalana - Catalana 
14
Esperanto - Esperanto 
10
Тоҷикӣ - Tajik 
9
Ozbek - Uzbek 
9
українська - Ukrainian 
6
Čeština - Czech 
6
ქართველი - Georgian 
6
Srpski - Serbian 
6
Hrvatski - Croatian 
5
Lietuvių - Lithuanian 
5
балгарская - Bulgarian 
4
Kiswahili سَوَاحِلي -  
3
हिन्दी - Hindi 
2
қазақ - Kazakh 
1
Cebuano - Cebuano 
1
ترکمانی - Turkman (Arami Script) 
1
Pol, Kom
Kurmancî
Jiyaname 
3,808
Cih 
1,187
Partî û rêxistin 
31
Weşan (kovar, rojname, malper, dezgehên medyayê, hwd.) 
115
Wekî din 
2
Wêne û şirove 
186
Karên hunerî 
2
Nexşe 
3
Navên Kurdî 
2,603
Pend 
24,978
Peyv & Hevok 
40,784
Cihên arkeolojîk 
63
Pêjgeha kurdî 
3
Pirtûkxane 
2,843
Kurtelêkolîn 
6,949
Şehîdan 
4,634
Enfalkirî 
5,712
Belgename 
317
Çand - Mamik 
2,631
Vîdiyo 
19
Li Kurdistanê hatine berhemdan 
1
Helbest  
10
Ofîs 
1
Hilanîna pelan
MP3 
2,097
PDF 
34,992
MP4 
4,225
IMG 
238,838
∑   Hemû bi hev re 
280,152
Lêgerîna naverokê
BOJKOTTA TURISM I TURKIET
Pol, Kom: Belgename
Zimanê babetî: Svenska - Swedish
Zanyarîya me ji bo hemî dem û cihan e!
Par-kirin
Copy Link0
E-Mail0
Facebook0
LinkedIn0
Messenger0
Pinterest0
SMS0
Telegram0
Twitter0
Viber0
WhatsApp0
Nirxandina Gotarê
Bêkêmasî
Gelek başe
Navîn
Xirap nîne
Xirap
Li Koleksîyana min zêde bike
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Dîroka babetê
Metadata
RSS
Li googlê li wêneyan girêdayî bigere!
Li ser babeta hilbijartî li Google bigerin!
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish0
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin)0
English - English0
عربي - Arabic0
فارسی - Farsi0
Türkçe - Turkish0
עברית - Hebrew0
Deutsch - German0
Español - Spanish0
Français - French0
Italiano - Italian0
Nederlands - Dutch0
Ελληνική - Greek0
Azərbaycanca - Azerbaijani0
Catalana - Catalana0
Čeština - Czech0
Esperanto - Esperanto0
Fins - Finnish0
Hrvatski - Croatian0
Lietuvių - Lithuanian0
Norsk - Norwegian0
Ozbek - Uzbek0
Polski - Polish0
Português - Portuguese0
Pусский - Russian0
Srpski - Serbian0
балгарская - Bulgarian0
қазақ - Kazakh0
Тоҷикӣ - Tajik0
українська - Ukrainian0
Հայերեն - Armenian0
हिन्दी - Hindi0
ქართველი - Georgian0
中国的 - Chinese0
日本人 - Japanese0
BOJKOTTA TURISM I TURKIET
Belgename

BOJKOTTA TURISM I TURKIET
Belgename

Skäl för att åka till Turkiet som turist
Turkiet är känt för sina billiga semesterpaket och för behagligt väder, stränder och historiska platser som kan dateras flera tusen år bakåt i tiden.
Skäl för att undvika att besöka Turkiet
Turkiet har blivit allt mer enväldigt styrt, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har, efter en tveksamt laglig omröstning angående presidentens makt under 2017, tagit ett ännu fastare grepp om makten i landet. Erdogan har rensat i leden inom landets regering, rättsväsende och militär, och Turkiet har blivit det land i världen där det fängslas flest journalister. Erdogans enväldiga regim använder sig av islam för att utöva sin egen makt och utsätter kvinnor samt religiösa och etniska minoriteter som Aleviter och Yezidier för enormt förtryck. Anti-semitism och anti-kristen retorik är vanligt och öppet förekommande. Utländska besökare möts inte längre med öppna armar, eller kan i alla fall genast märka en skillnad i attityd när de ifrågasätter Erdogans eller Turkiets handlingar. Att göra det kan betyda risk att arresteras, utvisas ur landet och till och med fängelsestraff.
Om du inte vill njuta av din semester med några av världens mest ökända jihadistgrupper i närheten så ska du undvika att åka till Turkiet.
Turkiet är i dag ett koordinationscenter för radikala jihadistgrupper i Mellanöstern. Under flera år har Turkiet varit den största passagen för utländska soldater och leveranser för IS och många andra jihadistgrupper i Syrien och Irak. Turkiet hyser även olika jihadistgrupper innanför sina gränser, och dessa grupper är fortfarande verksamma i städer runtom hela landet. Turkisk militär arbetar öppet och direkt tillsammans med olika jihadistgrupper i Syrien mot Syrian Democratic Forces (SDF), som är en viktig lokal allierad styrka för Global Coalition Against IS.
De pengar du spenderar som turist i Turkiet kommer att användas till att terrorisera de mest hängivna motståndarna till IS
Turkiet har förnyat sin militära och politiska kampanj om förnekande och förtryck gentemot det kurdiska folket. Utöver att man fängslat tusentals kurdiska journalister, borgmästare, partiledare, lärare, artister och kvinnorättsaktivister har Turkiet släppt lös sin militär med full kraft i områden med kurdisk majoritet såsom i Nusaybin, Cizre och det historiska Sur-området i Diyarbakir, utan någon hänsyn till civila i samhället. Enligt FN är det möjligt att knappt en miljon civila människor tvingades att flytta från sina hem under statens blodtörstiga krig mot kurderna i Turkiet.
Inte bara kurder inom Turkiet utsätts för den turkiska militärens attacker, armén utför även regelbundet attacker mot kurdiska områden i Irak och Syrien - målet är att utrota det folk som är det största hotet mot IS och som heroiskt har stått emot och besegrat IS i flera år. Det kurdiska folkets motstånd har, till Turkiets stora besvikelse, avsevärt försvagat IS, som utgör ett hot mot Mellanöstern och Europa.
Krigsbudgeten för 2018 höjd med 41 procent
Den AKP-ledda regeringen gav sitt bifall till en 41-procentig höjning av militärens budget över en enbart ett år lång period, försvars- och säkerhetsbudgeten för 2018 lyder på 92,7 miljarder turkiska Lira. Denna budget representerar tydligt en önskan att både vidmakthålla existerande konflikter och att initiera nya under det kommande året.
Erdogan behöver mer pengar för sitt krig
Det är tydligt att inkomsten av turismen behövs som en stor andel av finansieringen av den ökade militära och paramilitära (till exempel IS, al-Qaida och andra jihadistgrupper) budgeten. Turism är en av de största inkomsterna för Turkiet, landet räknas som det sjätte största turistmålet i världen och lockar mer än 30 miljoner turister per år. Turkiets inkomst av turism under förra året beräknades ligga på drygt 25 miljarder US dollar, och enligt Erdogans plan förutsätts den att stiga till 86 miljarder US dollar. Pengar som spenderas på semester i Turkiet kommer att gå till försvarsbudgeten och där omvandlas till missiler, tårgas, pansarvagnar och krypskyttar.
De pengar du spenderar som turist i Turkiet kommer inte att användas till att bygga ett bättre land, de går till att finansiera Turkiets krigsmaskin och hjälpa Turkiets allierade jihadister – de kommer också att användas för att blåsa på krigets flammor i Mellnöstern och göra flyktingkrisen än värre.
Turkiet för en aggressiv militär kampanj med mål att destabilisera Syrien och stärka jihadistgrupper vars mål inte är begränsade till enbart Mellanöstern. Turkiets nyligen gjorda attacker på och invasion av Afrin, en kanton i Demokratisk Federationen i Norra Syrien och del av den suveräna staten Syrien, är ett angrepp sim strider mot internationella lagar.
Dina surt förvärvade pengar borde inte användas som bidrag till Erdogans etniska utrotning av barn, kvinnor och män! Åk inte till Turkiet på semester!
Internationell solidaritets plattform och Plattform för Afrin
Ev babet bi zimana (Svenska) hatiye nvîsandin, klîk li aykona bike ji bu vekirina vî babetî bi vî zimana ku pî hatiye nvîsandin!
Denna post har skrivits in (Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Ev babet 4,871 car hatiye dîtin
Raya xwe li ser vî babetî binivîsin!
Haştag
Çavkanî - Jêder
Pol, Kom: Belgename
Zimanê babetî: Svenska
Cureya belgeyê: Zimanî yekem
Şêweya belgeyê: Çap kirin
Welat- Herêm: Derwe
Ziman - Şêwezar: Swêdî
Meta daneya teknîkî
Mafê telîfê ji xwediyê gotarê bo Kurdîpêdiya hatiye veguhestin
Kalîteya babetê: 78%
78%
Ev babet ji aliyê: ( Naliya IbrahimN.I.) li: 09-04-2018 hatiye tomarkirin
Ev gotar ji hêla ( Hawrê BaxewanH.B.) ve li ser 09-04-2018 hate nirxandin û weşandin
Ev gotar vê dawiyê ji hêla ( Hawrê BaxewanH.B.) ve li ser 09-04-2018 hate nûve kirin
Navnîşana babetê
Ev babet 4,871 car hatiye dîtin
QR Code
  Babetên nû
  Babeta têkilhev! 
  Ji bo jinan e 
  
Zêdetir

Kurdipedia.org (2008 - 2026) version: 17.33
| Peywendî | CSS3 | HTML5

| Dema çêkirina rûpelê: 0.14 çirke!