Kurdipedia är den största flerspråkiga källan för kurdisk information!
Om Kurdipedia
Kurdipedias arkivarier
 Sökning
 Skicka
 Verktyg
 Språk
 Mitt konto
 Sök efter
 Utseende
  Mörkt läge
 Standardinställningar
 Sökning
 Skicka
 Verktyg
 Språk
 Mitt konto
        
 kurdipedia.org 2008 - 2026
Bibliotek
 
Skicka
   Avancerad sökning
Kontakt
کوردیی ناوەند - Central Kurdish
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin)
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami)
هەورامی - Kurdish Hawrami
English
Français - French
Deutsch - German
عربي - Arabic
فارسی - Farsi
Türkçe - Turkish
עברית - Hebrew

 Mer...
 Mer...
 
 Mörkt läge
 Slide Bar
 Teckenstorlek


 Standardinställningar
Om Kurdipedia
Slumpmässigt föremål!
Användarvillkor
Kurdipedias arkivarier
Din feedback
Användarfavoriter
Kurdipedia Dictionary
Våra partners
Händelsernas kronologi
 Aktiviteter - Kurdipedia
Hjälp
 Mer
 Kurdiska namn
 Sök Klicka
Statistik
Artiklar
  600,799
Bilder
  126,598
Böcker
  22,389
Relaterade filer
  132,979
Video
  2,209
Språk
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish 
322,482
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin) 
97,766
هەورامی - Kurdish Hawrami 
68,157
عربي - Arabic 
46,850
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami) 
28,894
فارسی - Farsi 
17,491
English - English 
8,630
Türkçe - Turkish 
3,891
Deutsch - German 
2,068
لوڕی - Kurdish Luri  
1,785
Pусский - Russian 
1,151
Français - French 
368
Nederlands - Dutch 
132
Zazakî - Kurdish Zazaki 
98
Svenska - Swedish 
84
Italiano - Italian 
66
Español - Spanish 
64
Polski - Polish 
62
Հայերեն - Armenian 
57
لەکی - Kurdish Laki 
39
Azərbaycanca - Azerbaijani 
35
Norsk - Norwegian 
25
日本人 - Japanese 
24
עברית - Hebrew 
23
中国的 - Chinese 
22
Ελληνική - Greek 
20
Português - Portuguese 
16
Fins - Finnish 
14
Catalana - Catalana 
14
Esperanto - Esperanto 
10
Тоҷикӣ - Tajik 
9
Ozbek - Uzbek 
9
українська - Ukrainian 
6
Čeština - Czech 
6
ქართველი - Georgian 
6
Srpski - Serbian 
6
Hrvatski - Croatian 
5
Lietuvių - Lithuanian 
5
балгарская - Bulgarian 
4
Kiswahili سَوَاحِلي -  
3
हिन्दी - Hindi 
2
қазақ - Kazakh 
1
Cebuano - Cebuano  
1
ترکمانی - Turkman (Arami Script)  
1
Grupp
Svenska
Biografi 
19
Platser 
10
Partier och organisationer 
2
Publikationer (tidskrifter, tidningar, webbplatser och media, etc.) 
3
Bibliotek 
30
Artiklar 
12
Martyrer 
3
Dokument 
2
Kvinnofrågor 
3
Arkiv
MP3 
2,753
PDF 
35,242
MP4 
4,322
IMG 
241,559
∑   Totalt 
283,876
Innehållssökning
İsmail Beşikçi
Grupp: Biografi
Artikelspråk: Deutsch - German
På grund av Kurdipedia, du vet; Vem är vem! Var är var! Och vad är vad!
Dela
Copy Link0
E-Mail0
Facebook0
LinkedIn0
Messenger0
Pinterest0
SMS0
Telegram0
Twitter0
Viber0
WhatsApp0
Rankningsobjekt
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Fattigt
Dåligt
Lägg till bland mina favoriter
Skriv din kommentar om denna sak!
Föremålshistoria
Metadata
RSS
Sök på Google efter bilder relaterade till det valda föremålet!
Sök på Google efter en utvald vara!
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish0
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin)0
English - English0
عربي - Arabic0
فارسی - Farsi0
Türkçe - Turkish0
עברית - Hebrew0
Español - Spanish0
Français - French0
Italiano - Italian0
Nederlands - Dutch0
Svenska - Swedish0
Ελληνική - Greek0
Azərbaycanca - Azerbaijani0
Catalana - Catalana0
Cebuano - Cebuano0
Čeština - Czech0
Esperanto - Esperanto0
Fins - Finnish0
Hrvatski - Croatian0
Kiswahili سَوَاحِلي - 0
Lietuvių - Lithuanian0
Norsk - Norwegian0
Ozbek - Uzbek0
Polski - Polish0
Português - Portuguese0
Pусский - Russian0
Srpski - Serbian0
балгарская - Bulgarian0
қазақ - Kazakh0
Тоҷикӣ - Tajik0
українська - Ukrainian0
Հայերեն - Armenian0
हिन्दी - Hindi0
ქართველი - Georgian0
中国的 - Chinese0
日本人 - Japanese0
ismail besikçi
ismail besikçi
İsmail Beşikçi (* 1939 in İskilip, Çorum) ist ein türkischer Soziologe und Schriftsteller.
Er stammt aus einer konservativen und nationalistischen Familie aus İskilip. In İskilip besuchte Beşikçi die Grundschule und ging dann nach Çorum, um dort das Gymnasium zu absolvieren. 1962 schloss er sein Politologiestudium in Ankara ab. Von 1965 bis 1971 arbeitete er an der Atatürk-Universität in Erzurum als Assistent. Allerdings wurde Beşikçi von Orhan Türkdoğan, einem Soziologiedozenten aus derselben Fakultät, wegen marxistischer und regionaler, sprich kurdischer Propaganda bei den Behörden „angeschwärzt“. So wurde Beşikçi nach dem Militärputsch vom 12. März 1971 angeklagt und zu Gefängnisstrafe verurteilt. Beşikçi, der jetzt den Doktortitel trug, wurde auch von der Universität verwiesen und saß bis zu seiner Amnestie 1974 im Gefängnis.
Nach seiner Freilassung befasste sich Beşikçi mehr mit den Kurden und ihrer Gesellschaft und politischen Lage. Weil er sich mit der Kurdenproblematik beschäftigte, wurde Beşikçi achtmal verhaftet und verbüßte insgesamt 17 Jahre im Gefängnis. Er war der erste Mensch der wegen „Gründung einer geheimen Ein-Mann-Organisation“ verurteilt wurde. Beşikçi saß von 1979 bis 1987 im Gefängnis. Wegen anderer Urteile saß er bis 1999 und kam wegen einer Generalamnestie frei. Bis zu diesem Zeitpunkt wurde er zu insgesamt 100 Jahren Gefängnis und 10 Milliarden Lira verurteilt. 32 seiner 36 Bücher sind in der Türkei verboten gewesen.
Beşikçi machte schon zu seiner Zeit an der Universität mit seinen Schriften auf sich aufmerksam. Seine Doktorarbeit handelte über den kurdischen Aşiret der Alikan und trug den Titel „Alikan Aşireti Üzerine Sosyolojik Bir İnceleme“ (Eine soziologische Untersuchung über das Aşiret der Alikan).
Mit seinen weiteren Werken über die Kurden beeinflusste er die kurdische Bewegung sehr stark, so dass er unter den Kurden ein großes Ansehen hatte.
Am 29. Juli 2010 hatte er sich wegen eines veröffentlichten Aufsatzes vor der 11. Strafkammer in Istanbul u. a. wegen Propaganda für die Arbeiterpartei Kurdistans (PKK) zu verantworten. Türkische und kurdische Intellektuelle setzen sich unter dem Motto Die Ehre der Wissenschaft steht nicht allein für seine Freiheit ein. [1]
Bücher
In türkischer Sprache[Bearbeiten | Quelltext bearbeiten]
• Doğu Mitinglerinin Analizi, 1967
• Doğu Anadolu da Göçebe kürt Aşiretlerinde Toplumsal Değişime, 1968
• Doğuda Değişim ve Yapısal Sorunlar, 1969
• Doğu Anadolu nun Düzeni, Sosyo-Ekonomik ve Etnik Temeller, 1969 çapa 2.
• Bilim Yöntemi, 1977
• Bilim Yöntemi, Türkiye'deki Uygulama 1 Kürtlerin Mecburi İskanı, 1977
• Bilim Yöntemi, Türkiye'deki Uygulama 2 Türk Tarih Tezi, Güneş Dil Teorisi ve Kürt Sorunu, 1978
• Bilim Yöntemi, Türkiye'deki Uygulama 3 Cumhuriyet Halk Fırkasının Tüzüğü ve Kürt Sorunu, 1978
• Cumhuriyet Halk Fırkası'nın Programı (1931) ve Kürt Sorunu
• Devletlerarası Sömürge Kürdistan (Internationale Kolonie Kurdistan), 1990
• Bilim, Resmi Ideoloji, Devlet, Demokrasi ve Kürt Sorunu (Wissenschaft, Offizielle Ideologie, Staat, Demokratie und das kurdische Problem), 1990
• Bir Aydın, Bir Örgüt ve Kürt Sorunu, 1990
• Tunceli Kanunu ve Dersîm Jenosidi (Das Tunceli-Gesetz und der Dersim-Genozid), 1990
• Savunmalar, 1991
• Hayali Kürdistanın Dirilişi
• Bilincin Yükselişi (Der Aufstieg des Wissens)
In deutscher Sprache[Bearbeiten | Quelltext bearbeiten]
• Die türkische Geschichtsthese und die Kurdenfrage, Komal Verlag 1990 (ohne ISBN)
• Kurdistan – Internationale Kolonie, Neuer Isp Verlag 1991, ISBN 3883321885
• Wir wollen frei und Kurden sein – Brief an die UNESCO, Neuer Isp-Verlag 2002, ISBN 3883321214
Detta föremål är skrivet på (Deutsch)-språket, klicka på ikon för att öppna föremålet på originalspråket!
Dieser Artikel wurde in (Deutsch) Sprache geschrieben wurde, klicken Sie auf das Symbol , um die Artikel in der Originalsprache zu öffnen!
Denna artikel har setts 4,129 gånger
Skriv din kommentar om denna sak!
HashTag
Källor
[1] Webbplats | کوردیی ناوەڕاست | Wikipedia
Länkade objekt: 31
Grupp: Biografi
Artikelspråk: Deutsch
Födelsedatum: 07-01-1942 (84 År)
Bostadsort: Diasporan
Födelseland: Turkiet
Kön: Manlig
Nation: Utlänning
Persontyp: Sociolog
Persontyp: Kurdolog
Persontyp: Akademiskt
Språk - Dialekt: Turkiska
Utbildning: Sociologi
Utbildningsnivå: Doktorsexamen (PhD)
Teknisk metadata
Föremålskvalitet: 99%
99%
Tillagd av ( Hejar KamelaH.K.) på 19-03-2022
Denna artikel har granskats och släppts av ( Hawrê BaxewanH.B.) på 19-03-2022
Denna artikel uppdaterades nyligen av ( Hawrê BaxewanH.B.) på: 19-03-2022
Titel
Den här saken enligt Kurdipedias dollar är inte klar än!
Denna artikel har setts 4,129 gånger
QR Code
Bifogade filer - Version
Typ Version Redaktörens namn
Fotofil 1.0.111 KB 19-03-2022 هەژار کامەلاهـ.ک.
Mer
  

Kurdipedia.org (2008 - 2026) version: 17.5
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sidgenereringstid: 1.297 sekund(er)!
Vänligen vänta