🏠 دەستپێک
تۆمارکردنی بابەت
کوردیی ناوەڕاست (# 239,960)
Kurmancî - Kurdîy Serû (# 55,928)
English (# 2,255)
کرمانجی - کوردیی سەروو (# 5,076)
هەورامی (# 61,717)
لەکی (# 17)
عربي (# 9,586)
Kurdîy Nawerast - Latînî (# 1,153)
فارسی (# 2,495)
Türkçe (# 748)
עברית (# 10)
Ελληνική (# 13)
Deutsch (# 375)
Française (# 189)
Nederlands (# 126)
Svenska (# 56)
Italiano (# 38)
Español (# 26)
日本人 (# 18)
Pусский (# 749)
中国的 (# 11)
Fins (# 11)
Հայերեն (# 10)
Norsk (# 13)
پەیوەندی
دەربارە!
FacebookKurdipedia on Facebook
TwitterKurdipedia on Twitter
Dark modeDark Mode
زۆرتر
Kurdipedia
🔎 English Menu
🏠|📧|دەربارە!|پەڕتووکخانە|📅
🔀 بابەت بەهەڵکەوت
❓ یارمەتی
📏 رێساکانی بەکارهێنان
🔎 گەڕانی ورد
➕ تۆمارکردنی بابەت
🔧 ئامرازەکان
🏁 زمانەکان
🔑 هەژماری من
✚ بابەتی نوێ
👫 سەعدی مامە
ناو: سەعدی
نازناو: سەعدی مامە
ژیاننامە
هونەرمەند (سەعدی مامە) لە دایکبووی گەڕەکی ئازادی شاری هەولێر و دەرچووی قۆناغی ناوەندییە.
دەستپێکی هونەری لە قۆناغی خوێندنی سەرەتایی لە تەختەی شانۆ و بۆنە و ئ
👫 سەعدی مامە
🔤 پارالێڵ - هاوتەریب
جۆری وشە: ناو
ئینگلیزی: parallel
واتا:
‎پارالێڵ بریتییە لەو سیستمەی کە قوتابی دەتوانێ بە 1-5 معەدەل کەمتر لە نمرەی وەرگیراو، لە زانکۆلاین وەربگیرێت لەو بەشەی دەیەوێت، کە ساڵانە بڕە پارەیەک دەدات.
🔤 پارالێڵ - هاوتەریب
📷 مستەفا قایەچی و سەڵاح هەلاج، سەر قەڵای شێروانە ڕاپەڕینی بەهاری 1991
شوێن: کەلار
رۆژ یان ساڵی گیرانی وێنەکە: 1991
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (مستەفا قایەچی، سەڵاح هەلاج)
ناوی وێنەگر: لە ئەرشیڤی سەڵاح هەلاج[1]
📷 مستەفا قایەچی و سەڵاح هەلاج، سەر قەڵای شێروانە ڕاپەڕینی بەهاری 1991
👫 گەلاوێژ سەعید
ناو: گەلاوێژ
ناوی باوک: سەعید
ساڵی لەدایکبوون: 1943
ڕۆژی کۆچی دوایی: 07-03-2005

ژیاننامە
یەکەم کچی شاری سلێمانی کە لە زانکۆی بەغدا کۆلێژی یاسای تەواوکرد دوایی لە سلێمانی بوو بە دادوەر (گەلاوێژ
👫 گەلاوێژ سەعید
📷 ئاهەنگی دامەزراندنی تیپی شانۆ و مۆسیقای کەلار ساڵی 1986
شوێن: کەلار
رۆژ یان ساڵی گیرانی وێنەکە: 1986
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (لە ڕاستەوە: وەلید خانەقینی، دڵشاد، ئەحمەد شەونم، مامۆستا مستەفا سەعید عەلی، تۆفیق، محەمەد حاجی عوسمان، ئیسماعیل حاجی عەباس، ج
📷 ئاهەنگی دامەزراندنی تیپی شانۆ و مۆسیقای کەلار ساڵی 1986
📷 فێستیڤاڵی ساڵانەی قوتابخانەکانی کەلار ساڵی 1994
شوێن: کەلار
رۆژ یان ساڵی گیرانی وێنەکە: 1994
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (مامۆستا داود و بەشێک لە قوتابیانی قوتابخانەی ئەڵوەنی سەرەتایی)
ناوی وێنەگر: (نەناسراو)[1]
📷 فێستیڤاڵی ساڵانەی قوتابخانەکانی کەلار ساڵی 1994
📷 تیپی مۆسیقای شێروانە ساڵی 1988
شوێن: کەلار
رۆژ یان ساڵی گیرانی وێنەکە: 1988
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (ئەندامانی تیپی مۆسیقای شێروانە)
ناوی وێنەگر: (نەناسراو)[1]
📷 تیپی مۆسیقای شێروانە ساڵی 1988
📝 بڕیاری بە شارۆچکە بوونی کەلار ساڵی 1970
کەلار ناوەندی کارگێڕی ئیدارەی گەرمیانە، بەدووری 140 کیلۆمەتر دەکەوێتە باشوری خۆرئاوای شاری سلێمانی، 200 - 360 مەتر لەئاستی ڕووی دەریاوە بەرزە، ژمارەی دانیشتووانەکەی زیاتر لە 265 هەزار کەسە.
لە 28-02-
📝 بڕیاری بە شارۆچکە بوونی کەلار ساڵی 1970
📷 هاوسەری مێجەرسۆن و هاوسەری ئەحمەد موختار جاف لە هەڵەبجە ساڵی 1919
شوێن: هەڵەبجە
رۆژ یان ساڵی گیرانی وێنەکە: 1919
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (لە ڕاستەوە خاتوو لونیتی خێزانی مێجەر سۆن و خاتوو ڕەعنا خێزانی ئەحمەد موختار جاف)
ناوی وێنەگر: (نەناسراو)[1]
📷 هاوسەری مێجەرسۆن و هاوسەری ئەحمەد موختار جاف لە هەڵەبجە ساڵی 1919
📕 میتۆد و لێکۆڵینەوە
ناونیشانی پەڕتووک: میتۆد و لێکۆڵینەوە
ناوی نووسەر: پ.ی.د. سامان حوسێن ئەحمەد
شوێنی چاپ: سلێمانی
دەزگای پەخش: چاپەمەنی جەمال عیرفان
ساڵی چاپ: 2020
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم

هەمیشە جەدەلێکی قوڵ لە
📕 میتۆد و لێکۆڵینەوە
💬 ناوی شەیتان لەچەند ئیدیۆمێکدا
ناوی شەیتان لەچەند ئیدیۆمێکدا
شەیتان لە زۆربەی ئاین و کلتورە جیاوازەکاندا، وەک هێمایەک بۆ شەڕ و خراپەکاری و بەدخوییی ئاماژەی پێکراوە، بەهێزی شەڕ و پێچەوانەی هێزی خێر و چاکەکاری ناوی هاتووە، ئەم تێڕو
💬 ناوی شەیتان لەچەند ئیدیۆمێکدا
👫 حاجی کەریم بێکراس
ناو: حاجی کەریم
نازناو: حاجی کەریم بێکراس
ناوی باوک: مەلا قادر
ساڵی لەدایکبوون: 1902
رۆژی کۆچی دوایی: 12-12-1977
شوێنی لەدایکبوون: شاری سلێمانی
شوێنی کۆچی دوایی: شاری سلێمانی
ژیاننامە
کەسایەت
👫 حاجی کەریم بێکراس
👫 نووری سەعید قادر - نوری سەعید قادر شەکە
ناو: نوری
ناوی باوک: سەعید قادر شەکە
رۆژی کۆچی دوایی: 21-05-2022
شوێنی لەدایکبوون: شاری سلێمانی
شوێنی کۆچی دوایی: شاری سلێمانی
ژیاننامە
مامۆستا، نووسەر، ڕووناکبیر و وەرگێڕێکی شاری سلێمانی بووە،
👫 نووری سەعید قادر - نوری سەعید قادر شەکە
🔤 ئیندۆمی - ئەندۆمی
جۆری وشە: ناو
(Indomie)
ئینگلیزی: noodles
نموونە لە هۆنراوەیەکی تەنزدا:
لوولەی خۆمی
قژ ئیندۆمی

واتا: ئیندۆ(indo) کورتکراوەی ناوی وڵاتی ئیندۆنیسیایە، هەروەها می (mie) بە واتای ماکەرۆنی دێت لە
🔤 ئیندۆمی - ئەندۆمی
📝 شارەدێی حاجیاوا بوو بە شارۆچکە لە 22-05-2022
بە نووسراوی ژمارە (1280)، پاڵپشت بە فەرمانی هەرێمی ژمارە (113) لە ڕێکەوتی 22-04-2022، حکومەتی هەرێمی کوردستان بڕیاردا:
1- هێنانەکایەی شارۆچکەی حاجیاوا لە سنووری ئیدارەی ڕاپەڕین.
2- فەرمانەکە لە ڕۆژی
📝 شارەدێی حاجیاوا بوو بە شارۆچکە لە 22-05-2022
👫 شەمدین ئاغا
ناو: شەمدین ئاغا
ساڵی لەدایکبوون: 1840
شوێنی لەدایکبوون: شاری ئاگری
شوێنی کۆچی دوایی:شاری ئاگری
ژیاننامە
یەک لە سەرۆک هۆزەکانی ناوچەی ئاگری باکوری کوردستان بووە.
[1]
👫 شەمدین ئاغا
👫 ڕێبەر ڕۆستەم - فەلەکناس
ناو: ڕێبەر
نازناو: فەلەکناس
ناوی باوک: ڕۆستەم محەممەد
نازناو: ڕێبەر ڕواندزی
ژیاننامە
سەرۆکی(رێکخراوی جانۆديرما بۆ پزيشکی تەواوکاری)
ئەندام لە کۆمیسیۆنی نەتەوەیەکگرتووەکان بۆ ڕاگەیاندن [1]
https
👫 ڕێبەر ڕۆستەم - فەلەکناس
💬 دەڵێی لەسەر ئاگر دانیشتووە
دەڵێی لەسەر ئاگر دانیشتووە
ئاگر، هەر لەسەردەمی کۆنەوە هۆکارێکی گرنگ بووە، بۆ خۆگەرمکردنەوە و ڕوناکی و چێشتلێنان، مرۆڤی کۆن بەهۆی دار و دوو، دیاردەکانی سروشتەوە، توانیویەتی ئاگر بکاتەوە و گەرمی و ڕون
💬 دەڵێی لەسەر ئاگر دانیشتووە
📷 گوندی قەشان ساڵی 1971
شوێن: گوندی قەشان سەر بە شارۆچکەی ماوەت
ساڵی گیرانی وێنەکە: 1971
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: لە لای چەپەوە کەریم قەشانی، لە لای ڕاستەوە نە ناسراو.[1]
📷 گوندی قەشان ساڵی 1971
📖 حیکایەتی گۆرانییەکەی نازری و شەجەریان و غەزەلەکەی بەندە
خالید مەجید فەرەج
بەهادینی خوڕەم شاهی دەڵێت: (حافز مرۆڤێکی بێ خەوش نەبوو بەڵام تەژی بوو لە مرۆڤایەتی)
لە حافزی شیرازی دەپرسن، کێ شاعیرە؟ دەڵێت: (ئەوەی کە تریفە دەکاتە پیاڵەوە، دواتر بەرزی دەکاتەوە
📖 حیکایەتی گۆرانییەکەی نازری و شەجەریان و غەزەلەکەی بەندە
💬 تەڕاش لەسەر ڕەگی خۆی شین دەبێت
تەڕاش لەسەر ڕەگی خۆی شین دەبێت
تەڕاش لە خۆشناوەتیدا دوای بڕینی داری مازوو، لە کۆڵکەی دارەمازوەکەدا چەندین غەرف و شوڕی تازە دەردەچێت و زوو باڵا دەکات و دەبێتە قۆپەنێک و گرمۆڵە دەبێت، شێوەی چەترێکی گەو
💬 تەڕاش لەسەر ڕەگی خۆی شین دەبێت
💬 چیکڵدانە تەسکە
چیکڵدانە تەسکە
چیکڵدانە: سیقەتۆرە، سیکەتۆرە، بەرچینۆکە، باڵندەی گۆشتخۆر و ڕووەک خۆریش هەیەتی، لە ئاشێکدا مریشکێک کە تێری خواردووە لە دانەوێڵه، سیقەتۆرەی پڕە و کە دەست لە چیکلدانەی دەدەیت هێندە توند و
💬 چیکڵدانە تەسکە
💬 هەر گاڵتەیەک مەبەستێکی لە دوایە
هەر گاڵتەیەک مەبەستێکی لە دوایە
گاڵتە: ڕاستیەکە بە پێکەنینەوە دەردەبڕدرێت بۆ خۆشی و بەزم و ڕەزم و کات بەسەربردن و چێژوەرگرتن لە کۆڕ و کۆبوونەوە، ئه و قسە و ئاخاوتنەی کە بە پێکەنین و خەندە و قۆشمە و ش
💬 هەر گاڵتەیەک مەبەستێکی لە دوایە
💬 هەرکەس بانی فرەترە، بەفری زۆرترە
هەرکەس بانی فرەترە، بەفری زۆرترە
بان: سەربانی خانوو دەگرێتەوە، لە زستان کە بەفر دەباری ئه و خانووەی سەربانەکەی گەورەتر و فراوانتر بووایە، بەفری زۆرتر لەسەر دەکەوت و بانگوش و بانگێڕەکە زیاتر ماندوو دە
💬 هەرکەس بانی فرەترە، بەفری زۆرترە
💬 هەنگوین بە دەمی تاڵە
هەنگوین بە دەمی تاڵە
هەنگوین: بەرهەمی مێش هەنگە لە مژینی شیلەی گوڵەوە دروستی دەکات بە گوێرەی ناوچەکانی دونیا و گوڵە جۆراوجۆرەکان جیاوازی لە ڕەنگ(سپی و خاکی و قاوەیی) و تام(تیژ و ترش و شیرین)ی هەنگوین
💬 هەنگوین بە دەمی تاڵە
📌 کوردیپێدیا، پێویستی بە ئەرشیڤوانانە لە باکوور، رۆژهەڵات و رۆژاوای وڵات. تکایە سی ڤی-یەکانتان بۆ کوردیپێدیا بنێرن.
📌 Kurdîpediya bi arşîvvanan re hewceye ji bakur, rojhilat û rojavayê Kurdistanê ve. Ji kerema xwe CV ya xwe ji Kurdîpediya re bişînin.
📌 Kurdipedia hiring archivists from North, East and West Kurdistan. Please send your CV to Kurdipedia.
👫 کەسایەتییەکان
عەباسی کەمەندی
👫 کەسایەتییەکان
خەڵەف زێباری
👫 کەسایەتییەکان
بڕیار بەهجەت ڕەشید
👫 کەسایەتییەکان
فەرەیدون حسەین زادە
👫 کەسایەتییەکان
مستەفا خوڕەم دڵ
📖 ​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ | پۆل: کورتەباس | زمانی بابەت: 🇸🇪 Svenska
⠪ بەشکردن
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
👍
⭐ نرخاندنی بابەت
1 دەنگ 1 ⭐
⭐⭐⭐⭐⭐ نایاب
⭐⭐⭐⭐ زۆر باشە
⭐⭐⭐ باش
⭐⭐ خراپ نییە
⭐ خراپ
☰ زۆرتر
⭐ بۆ ناو لیستی کۆکراوەکان
💬 رای خۆت دەربارەی ئەم بابەتە بنووسە!

✍️ گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە!
🏷️ Metadata
RSS

📷 گووگڵی وێنەی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
🔎 گووگڵی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
🏁 وەرگێڕان
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0
✍️✍️ ئەم بابەتە باشتر بکە!
| 👁️‍🗨️

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
En avundsjuk Gud finns i varje religion. Bra då att imamen Seyran Ateş och teologen Christoph Markschies inte är sådana som hela tiden anser sig veta vad som är rätt.
Chrismon: Seyran Ateş, när kände ni att er liberala moskéförsamling skulle bli en framgång?
Seyran Ateş: 2009, då idén föddes.
Redan åtta år före församlingen grundades?
Ateş: Ja, då befann jag mig på den tyska islamkonferensen. Den dåvarande inrikesministern Wolfgang Schäuble ställde sig gång på gång frågan: Var finns egentligen de liberala muslimerna, varför gör de inget? Som vänsteraktivist och feminist har jag alltid engagerat mig. Därför grundade jag en liberal församling, är föreståndare för det allmännyttiga aktiebolaget och accepterad av församlingen som imam – trots hård kritik av de muslimska förbunden.
Är det idag möjligt för religioner att leva fredligt sida vid sida, Christoph Markschies?
Christoph Markschies: I den här moskén, absolut! Om vi betänker att en evangelisk församling här beviljat en hotad moské gästrätt, då befinner vi oss i en bra tid. Men fäster vi blicken på meningsskiljaktigheter både här i landet och i andra länder måste vi säga att det vid sidan av den glada utvecklingen också finns religiösa inbördeskrig, religiöst förtryck, flykt och fördrivning.
Ni kämpar för tolerans. Var går personligen gränsen för er?
Ateş: Jag har ett oändligt stort hjärta, ett varm, barmhärtigt hjärta. Men mitt politiska förnuft ger jag inte upp bara därför. Jag kämpar för religionsfrihet, för kvinnors rättigheter och för fri- och rättigheter som de är formulerade i grundlagen. Hos oss finns kvinnliga böneledare, och kvinnor skiljs inte från männen vid bön. Det gör konservativa muslimer ursinniga.
Ni får mordhot – uppenbart av islamister – och har personligt skydd.
Ateş: För närvarande kan man bara öppet driva en sådan liberal moské i den så kallade västvärlden där regeringarna är beredda att garantera säkerheten. Jag är oändligt tacksam för att Tyskland skyddar mig så att jag kan utföra mitt arbete. Det har inte Salman Rushdie fått uppleva, och alla aktivister i de muslimska länderna hamnar snarast i fängelse eller tvingas i exil. Det stora merparten av de konservativa muslimerna och deras kritik gör att personskyddet är nödvändigt. De gör anspråk på religionsfriheten och måste förklara varför de inte medger vår liberala församling denna frihet och kallar oss otrogna. Inom sitt eget religionssamfund är de blinda för mångfalden.
Finns det i judendomen, kristendomen och islam något slags medfött fel – att toleransen inte är tillräckligt rotad där? Mänskliga rättigheter kämpas ofta för med motstånd från kyrkan!
Markschies: Jag ser det på ett annat sätt: De moderna fri- och rättigheterna kämpade man för i Europa ömsom med kyrkorna, ömsom mot: Den franska människorättsdeklarationen riktades visserligen skarpt mot den katolska kyrkan, men har många kristna inslag. De tre nämnda religionerna har i sina traditioner våldspotential, men också fredspotential. Våldspotentialens begränsning i modern tid är tyvärr inte irreversibel, men förhoppningsvis är den åtminstone det i våra europeiska samhällen. Jag skulle därför inte tala om ett medfött fel i alla tre religioner, utan om att man har begått vissa fel när man hanterat sina traditioner.
Passar sanning och tolerans ihop?
Markschies: Utan tvekan. Annars vore det ju ingen tolerans, utan som att säga ”Gör vad du vill bara!”. Man är tolerant när man låter någonting annat få råda, för sanningen i sina egna principers skull – till exempel för frihetens skull, den som Kristus skänkt oss.
Ateş: Sanningen! Jag hör ordet nästan dagligen. Vi liberala muslimer får alltid samma kritik: Er islam är inte sann islam. Profeten vill något annat, Gud vill något annat. Denna kritik fylls ofta på med bekännelsen ”det finns ingen gud värdig dyrkan utom Gud!”. Det tolkar många som en appell till intolerans. Men sant är att det i alla tre religioner finns en avundsjuk gud.
Markschies: Det som är bra är att var och en av dessa religioner i sin teologi också innehåller inslag som sätter gränser för det egna sanningsanspråket. I Bibeln är det en tydlig åtskillnad mellan Guds sanning och den som människorna kan känna till. Jesus från Nazareth ifrågasätter bestämt dem som hela tiden anser sig veta vad som rätt. I mångreligiösa samhällen måste människor med olika sanningar kunna leva med varandra, och Bibeln erbjuder utgångpunkter för en sådan hållning.
Ateş: Det måste vara möjligt att vara sökande i tron. Men vissa muslimer ser många frågor som helt avgörande: En kvinna får inte vara imam. Bön ska ske fem och inte tre gånger om dagen. Som motivering läggs ofta fram att det har lärt mig av min faster, min farbror, min far, min imam. Hur kan kritikerna inte veta att en kvinna inte kan vara imam? Redan på Mohammeds tid var kvinnor böneledare i församlingen. I vår församling säger vi aldrig att det vi gör är rätt och det andra gör är fel.
Sedan många år för ni en strid mot slöjbärande. Är ni inte också intoleranta då?
Ateş: När jag kämpar för kvinnors rättigheter är jag gärna intolerant, om någon då får för sig att anse att min position är intolerant.
Markschies: Vad skulle det vara för tolerans om den inte hade några gränser? När andra människors grundläggande fri- och rättigheter sätts ur spel genom att åberopa ”tolerans”, då är det ingen tolerans. Tolerans betyder att på goda grunder låta andra uppfattningar och förhållningssätt råda – och verka för att de kan råda. Den som är tolerant gentemot extremister ödelägger sitt samhälle.
Återigen – slöjan!
Ateş: Jag har aldrig sagt att jag är emot slöjan. Jag kämpar emot att vissa myndighetspersoner bär slöja, lärare, domare, poliser. Jag kämpar dessutom kraftfullt – och på den punkten är jag väl intolerant – emot att barn bär slöja. För mig är det lika med barnmisshandel.
Ett liberalt samhälle måste alltså inte tillåta allt?
Ateş: Frihet innebär alltid också inskränkningar. Det finns kvinnor som låter sina döttrar ingå tvångsäktenskap, mödrar som håller fast sina döttrar vid könsstympning. Imamer i turkisk television försvarar kvinnlig omskärelse. Det som irriterar mig är när vi talar om slöjan så handlar det genast bara om religionsfrihet. Men viktigt är faktiskt vad det står för politiskt och socialt.
Markschies: Slöjan symboliserar inte bara en personlig inställning. 1923 tog Huda Scha’arawi, den första ordförande i det egyptiska kvinnoförbundet, av sig sin slöja och kastade den demonstrativt i ett av Alexandrias hamninlopp. En spektakulär akt av befrielse. Däremot pressas idag kvinnor i Egypten, för övrigt också koptiska kristna, allt mer till att bära slöja.
Ateş: Vi får inte begränsa slöjdebatten till Tyskland eller Europa. I Iran dömdes precis en kvinna till tjugo års fängelse för att hon tagit av sig sin slöja. Jag tycker att det är märkligt att feminister som kämpar för kvinnors rättigheter här i landet försvarar slöjbärandet i Iran som ett tecken på religiös frihet. Varför? Gör de det för att de vill vara toleranta eller av rädsla för att beskyllas för att vara rasister?
Finns det tolerans i namn av det goda?
Markschies: En stridbar demokrati är inte intolerant. Demokrati måste exempelvis inskrida mot terrorister som vill förstöra demokratin. Men prohibitionen, alkoholförbudet i USA från 1920, var intolerans i namn av det goda. Vuxna måste lära sig att själva bestämma över sin alkoholkonsumtion.
Förväxlar vi allt för ofta religion med seder och bruk?
Markschies: Ja. I byakyrkorna på tidigt 1900-tal satt kvinnor och män i det här landet fortfarande åtskilda. Gifta och ogifta var tvungen att klä sig olika. Det har inte så mycket med religion att göra, utan mer med samhälleliga normer. När människor sitter bredvid varandra idag är det naturligtvis något som välkomnas ur en kristen synpunkt. Människors jämlikhet inför Gud blir tydlig på det sättet. Men att skilja på religion och sedvänjor förblir fortsatt en utmaning för judendomen, kristendomen och islam.
Ateş: Det är påfallande att många muslimer överhuvudtaget inte frågar om vad som är meningen med alla regler, utan försöker bara följa dem formellt. Så är det också vid fastan. När ett sexårigt barn som går i grundskolan måste fasta och därmed samarbetar, eller när detta barn måste bära slöja, då måste man tydligt kritisera det.
Det är alltså ingen bra tid för religiös tolerans?
Ateş: Se själv vad som händer i Afghanistan, Pakistan, Marocko eller Egypten, och allt mer i Turkiet. För tio år sedan kunde man möta öppna, modernt klädda kvinnor, och nu bär många burka. Det har skett en regression, till och med i Indonesien som alltid gällt som exempel på ett liberalt, islamiskt land. Där finns det nu till och med en islamisk sedlighetspolis. I paraden på Istanbuls gator uppträder stora grupper av kvinnor med slöja och män i osmanska klädedräkter och barn med slöja. Det var otänkbart för tio år sedan. När jag var liten skulle man ha sagt: Vad är det där för bakåtsträvande byfånar?
Markschies: Regression är inte bara ett problem i islamiska samhällen. I Amerika, men också exempelvis i Ungern, Polen eller hos oss i Tyskland kan man efter 1900-talets stora såväl politiska som kulturella emancipationsrörelser notera olika former av regression. Tyvärr också i kristendomen i väst: Tänk på alla dem som i katolska kyrkan vill vrida tillbaka klockan till Andra Vatikankonsiliets reformer och irriterar sig på att man närmat sig judendomen och kyrkornas reformation.
Eller de konservativa protestanterna som betecknar sig själva som bibeltrogna och evangelikala!
Markschies: Här gäller det att differentiera noga: Det finns politiskt, höger snarare än vänster, sinnade evangelikala och mycket olika varianter av deras orienteringar ifråga om Bibeln. Det är så även i islam, judendomen och den katolska kyrkan att de rörelser som vill tillbaka till forna tiders värderingar vill helt olika saker.
Borde kyrkorna engagera sig mer för en liberal islam och oftare ifrågasätta de konservativa islamiska förbunden?
Ateş: Kyrkorna förhåller sig ofta mycket ängsligt gentemot förbunden. De kyrkliga företrädarna drar ofta kors, kippa och slöja över en kam. Det stör mig. I islam finns ingen symbolik, inte ens en enda symbol för hela det islamiska samfundet. Medan såväl kors som kippa representerar en trosutsaga, symboliserar slöjan sedlighet och moral. Kyrkorna anammar helt enkelt de muslimska förbundens narrativ att det här skulle handla om en trosfråga.
Markschies: Det finns inga onda avsikter bakom detta. Förbunden är just på många sätt först och främst deras enda samtalpartners, även om de bara representerar en svårbestämbar del av muslimerna i Tyskland. De kan ju helt enkelt inte skapa sig samtalspartners själva. Att slöja, kors och kippa alla på en och samma gång ses som religiösa symboler har ofta med bristande kunskaper att göra. Alltså: Lyssna, förklara och lär!
Ateş: Men varje kyrkoman vet ju att det finns olika strömningar inom islam, till exempel sunniter och shiiter. Om då förbunden säger att det inte kan finnas någon reformation inom islam, måste då både politik och kyrka se att det inte stämmer.
Markschies: Här finns det bestämt ett behov av att komma ikapp. Men känsligheten har vuxit och kritiken är numera vida spridd gentemot Turkisk-islamiska förbundet för religion, DİTİB, som är kopplat till den turkiska regeringen. Den evangeliska kyrkan är ju själv redan så mångfaldig att den kan tillvarata mångfald även i islam. Det gäller även för judendomen. Då samtalar vi också med såväl ortodoxa som liberaler och var och en får berätta vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt.
Ska staten bestämma hur islam ska organiseras?
Ateş: Först och främst skulle man behöva ta reda på hur många muslimer det ens finns i Tyskland. Hittills har statistiker bara uppskattat antalet utifrån namnen i telefonkatalogen. Enkätundersökningar vore mycket bättre. Om man hade antalet så kunde man utveckla ett islamiskt råd och involvera de muslimer som faktiskt finns i hela sin mångfald.
Ett demokratiskt råd? Hittills har Tyskland bara erfarenhet av hierarkiska, kyrkliga strukturer. Går det att överföra dem?
Ateş: Islam har inga fasta strukturer som kyrkorna. Det finns ingen läroauktoritet överst, inga fasta imamer. Att vara imam är bara en roll. Tron är bara något mellan mig och min Gud. Det finns väldigt mycket individualism i islam. Därför måste man fundera över ett nytt koncept för att hantera islam.
Markschies: Att med tvång anpassa islam till de kristna kyrkornas struktur är överhuvudtaget ingen bra idé. Det har ju också tagit lång tid för dagens förhållande mellan kyrka och stat i Tyskland att utveckla sig, så som det präglar vårt land idag.
Vad är er personliga strategi för att hantera åsikter som går emot era egna?
Ateş: Jag blev politiskt intresserad under 80-talets Tyskland. Det vill säga, jag fick uppleva styrkan och kraften av medborgarrättsrörelserna och har lärt mig att älska civil olydnad.
Markschies: Jag har under de gångna åren lärt mig att inte allt måste diskuteras. Till exempel det faktum att kvinnor står framme vid altaret i den evangeliska kyrkan, en konsensus som i den evangeliska kyrkan helst inte längre ifrågasätts. För mig har det också blivit viktigare att förstå varför människor representerar en viss position. Samtidigt blir det allt klarare för mig hur mycket otrygghet och rädsla som finns. Det går inte ensamt bekämpa med argument.
När vi träffas igen om tio år, vad har då förändrats i det religiösa landskapet?
Markschies: Då hoppas jag att textkritiska utgåvor av Koranen även får läsas i Saudiarabien. Jag tror på vetenskapens upplysande kraft och tror att vi kommer att veta mycket mer om varandra. Slutligen kommer det religiösa landskapet i Europa att vara mycket mer varierat, och det kommer sannolikt att resultera i helt nya koalitioner.
Ateş: Till dess kommer det säkert i Wien, Paris, London och i många andra europeiska städer finns sådana församlingar som min egen och teologiska högskoleinstitut för en liberal islam.
Moderering: Claudia Keller och Eduard Kopp
(chrismon 9/2018)
Seyran Ateş, född 1963 i Istanbul, bosatt i Tyskland sedan 1969. När hon var 21 år blev hon skjuten och svårt skadad när hon hjälpte en ung turkiska. Hon blev senare advokat och har kämpat för kvinnors rättigheter. 2017 grundade hon i samma lokaler som en evangelisk församling i Berlin-Moabit sin liberala Ibn-Rushd-Goethe-moské. Där är hon också imam. Det gör att hon utsätts för hård kritik av fundamentalistiska muslimer.
Christoph Markschies, född 1962 i Berlin, undervisar i den antika kristendomen vid Humboldtuniversitet i Berlin. Från 2006 till 2010 var han där universitetsdirektör. Han leder institutet för kyrka och judendom och är ordförande för Die Kammer für Theologie der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD), som bereder teologiska deklarationer[1].

⚠️ ئەم بابەتە بەزمانی (🇸🇪 Svenska) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!
⚠️ Denna post har skrivits in (🇸🇪 Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!


🗄 سەرچاوەکان
[1] 📡 ماڵپەڕ | 🇩🇪 Deutsch | goethe
📚 فایلی پەیوەندیدار: 1
🖇 بابەتە پەیوەستکراوەکان: 3
📅 رێکەوت و رووداو (کڕۆنۆلۆژیا)
1.👁️27-09-2018
👫 کەسایەتییەکان
1.👁️Seyran Ateş
2.👁️سەیران ئاتەش
📂[ زۆرتر...]

⁉️ تایبەتمەندییەکانی بابەت - Meta-data
🏷️ پۆل: 📖 کورتەباس
🏳️ زمانی بابەت: 🇸🇪 Svenska
📅 رۆژی دەرچوون: 27-09-2018
📙 پەڕتووک - کوورتەباس: ⁉️ ئایین و ئاتەیزم
📙 پەڕتووک - کوورتەباس: 📄 وتار و دیمانە
📙 پەڕتووک - کوورتەباس: 👪 کۆمەڵناسی
🌐 زمان - شێوەزار: 🇸🇪 سویدی
🗺 وڵات - هەرێم: 🇩🇪 ئەڵمانیا
🌐 وەرگێڕدراو لە زمانی: 🇩🇪 ئەڵمانی

⁉️ تایبەتمەندییە تەکنیکییەکان
✨ کوالیتیی بابەت: 99% ✔️
99%
✖️
 30%-39%
خراپ👎
✖️
 40%-49%
خراپ
✖️
 50%-59%
خراپ نییە
✔️
 60%-69%
باش
✔️
 70%-79%
زۆر باشە
✔️
 80%-89%
زۆر باشە👍
✔️
 90%-99%
نایاب👏
99%
✔️
ئەم بابەتە لەلایەن: (نالیا ئیبراهیم)ەوە لە: Sep 30 2019 1:36AM تۆمارکراوە
👌 ئەم بابەتە لەلایەن: (زریان سەرچناری)ەوە لە: Sep 30 2019 9:52AM پێداچوونەوەی بۆکراوە و ئازادکراوە
✍️ ئەم بابەتە بۆ دواجار لەلایەن: (نالیا ئیبراهیم)ەوە لە: Oct 2 2019 12:02PM باشترکراوە
☁️ ناونیشانی بابەت
🔗
🔗
👁 ئەم بابەتە 15,880 جار بینراوە

📚 فایلی پەیوەستکراو - ڤێرشن
جۆر ڤێرشن 💾📖🕒📅 👫 ناوی تۆمارکار
📷 فایلی وێنە 1.0.135 KB Sep 30 2019 1:44AMنالیا ئیبراهیم
📚 پەڕتووکخانە
  📖 بیری فاشیستی بەعس و جی...
  📖 زمانەوانی کارەکی
  📖 کەوتنە خوارەوە لە تۆ
  📖 دەبێ ئاگام لەخۆم بێت
  📖 زۆرتر...


📅 کڕۆنۆلۆژیای رووداوەکان
  🗓️ 23-05-2022
  🗓️ 22-05-2022
  🗓️ 21-05-2022
  🗓️ 20-05-2022
  🗓️ 19-05-2022
  🗓️ 18-05-2022
  🗓️ 17-05-2022


💳 کۆمەکی دارایی
👫 هاوکارانی کوردیپێدیا
💬 بیروڕاکانتان
⭐ کۆکراوەکان
📊 راپرسی
- راپرسی دەربارەی رێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
بۆ پێشخستنی کارەکانی رێکخراوەکەمان و باشترکردنی ماڵپەڕەکەمان تکایە وەڵامی پرسیارەکانی ئەم راپرسییەمان بدەرەوە..
زۆر سوپاس بۆ هاوکاریتان!
- راپرسی دەربارەی رێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
- راپرسی دەربارەی ڤایرۆسی کۆڕۆنا (کۆڤید 19)
ڤایرۆسی کۆڕۆنا مرۆڤایەتیی خستووەتە مەترسییەکی گەورەوە، ئەم مەترسییە کوردستانییانیشی گرتووەتەوە.. هەربۆیە گرنگە وەڵامی ئەم راپرسییە بدرێتەوە تاوەکو بزانین چۆن رەفتار لەگەڵ ئەم کێشەیەدا بکەین!
- راپرسی دەربارەی ڤایرۆسی کۆڕۆنا (کۆڤید 19)
📌 رۆژەڤ
عەباسی کەمەندی
عەباسی کەمەندی کوڕی عەلی
لە 01-01-1952 لە جەورئاوا لە شاری سنەی رۆژهەڵات لەدایکبووە.
هونەرمەند کەمەندی جیا لە هونەری مۆسیقا، شارەزایی زۆری لە بواری نەقاشی، شانۆ و سینەما و ئەدەبیاتی کوردیدا هەبووە و ماوەی 35 ساڵ لە ڕادیۆ دەنگی شاری سنە بێ وچان کاری کردووه.
لە تەمەنی 23 ساڵ ژیانی هاوبەش دەستپێدەکات و باوکی کوڕێک و دوو کیژه.
سەرەتایی هەفتاکانی سەدەی 20 لەگەڵ خاتوو شەهێن تاڵەبانی گۆرانیی بەناوبانگی سەبری تۆمار دەکەن.

بەشێک لە بەرهەمەکانی هونەرمەند عەباسی کەمەندی :
1. چوار ئەلبوومی گۆرانی بە
عەباسی کەمەندی
خەڵەف زێباری
شاعیر و ڕاگەیاندکار بووە، یەکێک بووە لە بێژەرەکانی ڕادیۆی کوردیی دەنگی ئەمریکا. خەلەف دوو دیوانی شیعری چاپکراوی هەیە بە ناوانی وارێ شێرا و زێڕێ ڕەش.
K24 - هەولێر:
رۆژنامەنووس و شاعير و نووسەر و بێژەری دياری بەشی کوردی ڕاديۆی دەنگی ئەمريکا.
لە ژيانی پيشەيی خۆيدا خاوەنی پێگەيەکی دياری ئەدەبی و ڕۆشنبيری و هونەری بووە و زۆرێک لە هەڵبەستەکانی لە لايەن گۆرانيبێژانی کوردەوە کراونەتە گۆرانی. لە ديارترينيان هەڵبەستی (نەسرين)، کە هونەرمەندی کورد، (محەمەد شێخۆ) کردوويەتی بە گۆرانی.
لە کاری ميديایيشدا
خەڵەف زێباری
بڕیار بەهجەت ڕەشید
بڕیار بەهجەت ڕەشید سەعاتچی
لەدایکبووی 1961، گەڕەکی عەقاری سلێمانی
قوتابخانەی سەرەتایی لە مەولانا خالید تەواوکردووە. ناوەندیشی لە کاوەی کوڕان و دوای ناوەندی چۆتە ئامادەیی پیشەسازی سلێمانی.
ساڵی 1975 دەستی کردووە بە یاری بالە لە یانەی سلێمانی لە ڕیزی تازەپێگەیشتووان دوای ئەوە لاوان و پاشان لە ڕیزی پێشکەوتووان بەدەوام بووە.
ساڵی 1979 لە هەلبژاردەی پەروەردەی سلێمانی یاریکردووە، لە خولی نایابی عێراق بەژداریکردووە.
لە ساڵی 1979 لەسەر ئاستی هەڵبژاردەکانی عێراق پلەی دووەمیان بەدەست هێناوە، لەسەر ئ
بڕیار بەهجەت ڕەشید
فەرەیدون حسەین زادە
چالاکێکی شاری سەردەشت بووە، سەر بەیانی 23-05-2018 کۆچی دوایی کردووە.
فەرەیدون حسەین زادە
مستەفا خوڕەم دڵ
نووسەری ناودار و خاوەن چەندین بەرهەمی ئایینی لە شاری مەهابادی ڕۆژهەڵاتی کوردستان. رۆژی 24-05-2020 یەکەم ڕۆژی جەژنی ڕەمەزان و لە ئەنجامی تووش بوونی بە پەتای کۆرۆنا کۆچی دوایی کرد.
دکتۆر خوڕەم دڵ جگە لەوەی (في ظلال القران)ی وەرگێراوەتە سەر زمانی فارسی، خۆشی بە هەر سێ زمانی عەرەبی و کوردی و فارسی تەفسیری قوڕئانی کردووە. [1]
مستەفا خوڕەم دڵ


Kurdipedia.org (2008 - 2022) version: 14.05
| 📩 contact@kurdipedia.org | ✔️CSS3 | ✔️HTML5
| کاتی ئافراندنی لاپەڕە: 0.313 چرکە!
009647701579153 | 009647503268282
| 0031654710293


Kurdipedia Project is an initiative of
(Bakhawan Software 1998 - 2022)